The Center of Attention - Kapitel 54

Previous: Jag springer de sista två stegen och kastar mig i hans armar. Sedan kysser jag honom. Jag kysser honom hårdare än jag någonsin gjort förut och känner hur han lägger armarna runt mig precis lika hårt. Han stönar förvånat och letar efter luft samtidigt som jag, och jag känner hur tårarna börjar välla upp i ögonen. Jag förstår inte att det här händer. Jag trodde aldrig att det skulle bli han och jag igen. Och jag tror inte att han trodde det heller, för jag hör hur han snyftar mellan kyssarna. Han tar tag i mitt ansikte i mitt hår, som att han aldrig vill släppa taget. Det är bra, för jag vill aldrig släppa taget om honom heller. Aldrig någonsin.

Jag simmar ute i vattnet, jag hör Harry skratta och jag ser mig omkring i vattnet för att försöka leta rätt på honom, men han finns ingenstans. 

”Harry!?” ropar jag ut och ser mig om ännu en gång. Himlen är grå och vågorna är höga, men det är inte dem jag oroar mig för. Harry? Vart är du?
Plötsligt känner jag något röra vid min fot under vattnet och jag rycker till, sedan ler jag.
”Harry!” skrattar jag ut ”stop it it’s not funny”
Men han dyker inte upp, jag rynkar ögonbrynen och försöker se vad som finns under ytan. Men vattnet är alldeles för mörkt för att jag ska kunna se något. Jag känner något stryka till min fot igen och paniken sätter igång. Om det är Harry är det verkligen inte roligt! Jag börjar försöka simma tillbaka till land men inser att stranden är borta. Jag är mitt ute i havet. Vad är det som händer? Jag börjar sprattla i vattnet desperat sökandes efter land, men det är bara vatten, vatten, vatten så långt ögat kan nå.
Plötsligt känner jag hur något tar tag i mitt ben och drar mig under ytan! Jag försöker skrika på hjälp men sväljer bara massa vatten samtidigt som jag försöker kämpa mig upp mot ytan. Sedan blir allt svart.

Mina ögon rycks upp och jag ser mig förskräckt om. Var är jag? Till min lättnad ser jag synen av fönstret och en ny fin dag utanför fönstret. Phew, det var bara en dröm. Mina tankar går direkt till Harry, och jag minns gårdagen. Om jag minns rätt? Jag vänder mig om i sängen, och ler för mig själv. Där bredvid mig, ligger Harry. Han ligger vänd mot mig med en arm framför sig på kudden. Min hand dras genast mot hans nyckelben där en ny tatuering sitter och jag stryker den försiktigt med fingertopparna. 17BLACK… Mina ögon dras mot hans ansikte igen. Han ser så oskyldig ut, så söt och liten när han sover. Munnen halvt öppen och lockiga hårslingor för ögonen. Jag trodde aldrig att jag skulle få se det här igen. Jag vet inte riktigt vad som hände igår, jag vill forfarande intala mig själv om att jag inte behöver honom, att jag inte vill ha honom i mitt liv. Men jag tror att jag alltid har velat det. Jag ville inte göra slut med honom från första början, jag var redo att kämpa för oss. Jag var fortfarande så sårad när vi gjorde slut att det kändes bäst. Men jag vet nu att det inte alls var så. Han kommer alltid vara min. Även om allt detta oroar mig. Vad kommer hända mellan oss? Vad kommer hända med Ally? Jag måste få Harry att göra det rätta i den här situationen.

Vi var länge på stranden igår, och bara pratade. Han berättade om hur han velat ha mig hela tiden, igen. Han berättade om hur han kände när han såg mig i lobbyn första kvällen. Hur arg han hade blivit på killarna för att de inte berättat, då alla känslorna kommit tillbaka igen hundra gånger starkare. Hur han inte kunde ignorera det den här gången. Vi valde att inte berätta för de andra, de ska minsann inte tro att det är tack vare dom som vi är tillsammans igen… även om det faktiskt är det. Om vi nu faktikst är tillsammans...? Jag har egentligen ingen aning. Vi gick tillbaka till hotellet och de andra sedan, vi fick misstänksamma och undrande blickar när vi kom men vi ignorerade det och spelade lika besvärade av varandra som förut. Såklart att jag vill berätta för dom egentligen, men det gav mig en härlig känsla i magen av att smyga runt också. Vi satt inne, spelade spel och pratade hela dagen allihopa. Förutom Louis och Eleanor som åkte och shoppade. Lite tråkigt att den näst sista dagen var grå, regnig och trist. Men jag tror att alla tyckte det var rätt skönt ändå. När alla gick till sängs kunde jag och Harry inte hålla oss längre, vi smög upp till hans rum och hoppade på varandra så fort vi kom innanför dörren. Jag visste inte att jag har saknat hans kyssar och beröring så mycket, och han fick mig att stöna högre än jag någonsin gjort förut. Jag bad till gud att ingen skulle höra mig.

Och nu ligger jag här, under täcket med mitt ex på hans hotellrum i Spanien.  Tänk, för några dagar sen kunde han inte ens fått mig att ligga med honom även om jag hade druckit mig stupfull innan, och igår, valde jag att vara med honom helt nykter. Bara för att jag ville. För att jag fortfarande älskar honom, precis som Ally sa. Jag lägger mig närmare honom och planterar en kyss på hans läppar, och efter några sekunder öppnar han trött ögonen och ser på mig. Han blinkar ett par gånger för att försöka vakna till (och kanske förstå varför jag ligger där bredvid honom) innan han ler trött mot mig.
”Hey”
”Hey…” säger jag och ler tillbaka. Innan han lutar sig upp för att kyssa mig igen. ”Did you sleep well?”
Jag lutar mig tillbaka i kudden och suckar.
”Actually… no” han ser ledsamt på mig och jag ler lite ”I just had a bad dream that’s all”
”What’d you dream about?”
”It was so weird” säger jag och suckar ”I was swimming in the middle of the sea… and I was looking for you”
”Really?” säger han och stryker min arm. Jag nickar.
”Yeah… I thought you were just messing with me or something, but then something grabbed me and pulled me under water”
”Not me I hope?” säger han och spärrar upp ögonen ”I would never do that”
Jag skrattar och kysser honom på pannan.
”No it wasn’t you, and I bet you would’ve saved me if you were there”
”That’s right” säger han och ler stort ”I would never let anyone hurt you”
”Not even a big sea monster?”
”Not even a big sea monster” säger han allvarligt ”I’d kick it’s butt”
Vi båda skrattar tills vi tystnar. Men det blir inte pinsamt tyst. Vi bara ligger där och ser på varandra. Jag tror att vi båda tänker samma sak.
”I can’t believe this” säger han tyst och fortsätter stryka min arm. Jag ler.
”Me neither”
”You hungry?” frågar han sedan ”I can make something”
”Sure, I can help if you want”
Han ler sexigt mot mig.
”Nah…”
Sedan lägger han sig snabbt på mig med armarna på var sin sida om mig.
”You stay here and relax”
Sedan lutar han sig långsamt ner och ger mig en lång kyss. Jag ler för mig själv när kyssen forsätter som små pussar ner för nacken, och när de börjar komma för långt ner trycker jag undan hans huvud och ler retsamt.
”Now go!”
Han skrattar och reser sig upp. Jag spärrar upp ögonen när jag inser att han inte alls har någon plan på att täcka sin fullt nakna kropp och börjar asgarva.
”Nice butt Styles” ropar jag efter honom när han försvinner ut ur rummet och han skrattar högt.

Jag ligger kvar ett tag, men sen blir jag för uttråkad och reser mig upp. Jag öppnar upp hans garderob och hittar såklart, alla hans kläder uppackade där. Jag letar upp en grå t-shirt med ett hjärta på med texten "Lover" på och ett bar boxershorts som jag sätter på mig. Jag tar ett par till honom också, jag tänker inte äta frukost med en naken Harry tänker jag för mig själv och skrattar. Efter det går jag fram till nattuksbordet och kollar klockan på Harrys mobil. Halv nio bara, vilken tur. Då sover Saga fortfarande till hundra procent. Jag lägger märke till en sten på sidan av bordet, jag ler för mig själv när jag ser att det står ”Dream” på den. Jag tar upp den och vrider lite på den för att se om något företags-märke finns på eller liknande, men på undersidan står det ’Love Mum’ och jag inser på direkten att stenen är Harrys, inte hotellet. Jag hasar mig ut ur rummet samtidigt som jag studerar stenen i min hand. Jag hör Harry fixa i köket och jag ler när jag ser honom. Han har lyckats hitta en filt alla fall som han har virat om sig där han står i köket framför spisen.
”Hey I told you to wait!” säger han glatt och ser mot mig.
”I know but I got bored”
”Is eggs okay?” frågar han när jag kommer fram och lägger en arm om mig. Jag nickar och håller sen upp stenen framför honom.
”What’s this?”
Han tar den och ser glad ut.
”It’s my stone, haven’t I shown it to you before?”
”No?”
”Really?” säger han förvånat och ser på den ”I got it from my Mum during X Factor, I wasn’t into the idea at first, trying out for it, I didn’t think I was good enough even though doing music was my dream”
Jag sätter mig vid bordet och ser på stenen igen, och låter honom fortsätta.
”She told me that I always should chase my dreams, and that I never should give up. Then when we actually made it past judges houses, she gave me this… I take it with me wherever I go”
Jag ler mot honom. Den betyder verkligen mycket för honom. Jag ska precis säga att det var en väldigt gullig grej då han börjar prata igen.
”This whole thing is crazy really… just X Factor was sick, and now we have our own album and get to travel the world, you never get used to it you know”
”Yeah I bet” svarar jag och pillar på stenen som han lagt bredvid mig på bordet. ”You’re getting bigger and bigger every day, I barely noticed it in the beginning, but at the club before… I don’t get how the paparazzi find you like that”
”Yeah, that’s the only bad thing about it I guess…” säger han och vänder på äggen ”I love my fans and I love making music, getting followed around by cameras all the time… not so much”
Jag få en idé och ler lite innan jag reser mig upp.
”Speaking of paparazzi… Wait a sec”
”What?” hör jag honom säga när jag rusar in i sovrummet och hämtar min mobil. Sedan springer jag tillbaka.
”I need to take a pic of you and the stone”
”What, why?” säger han och ler gulligt.
”I’mma send it to your mamma!” jag säger Mamma på svenska eftersom att jag vet att han förstår. Och han skrattar.
”Why are you sending it to my mum?”
”Because… I think she’d like knowing that you have it with you, and if I send it to her she’ll know we’re hanging out together again”
”Fine” säger han och tar upp den samtidigt som jag håller upp mobilen. ”Don’t go too low though” säger han och försöker hålla sig för skratt. Jag flinar.
”Don’t worry, I wont send your mum a pic of your willy”
”Willy huh?” säger han och flinar mer än mig ”you’re using english terms now huh?”
”I hang out with you guys too much” säger jag och ler lite, sedan blir jag allvarlig ”now stop talking and look nice so I can take a picture”
Han slutar garva och ler gulligt tills jag tagit fotot. Sådär. Jag skickar en tweet till Anne med bilden i och texten ”I think Harry loves his mummy A LOT! Miss you Anne! xx”
Jag känner samtidigt som jag skriver hur Harry dyker upp bakom mig och håller om mig med filten.
”Someone in here likes to use my clothes” viskar han i mitt öra och kysser mig på kinden.
”Well someone’s gotta use them” säger jag retsamt och skrattar ”AND” säger jag sedan ”I actually brought you some”
Jag pekar mot boxershortsen på stolen en bit bort och han kysser mig en gång till på kinden innan han går bort till den och sätter på sig dom.
”Don’t you have your own clothes?” säger han lika retsamt som jag och går fram till spisen och stänger av den.
”I do… but I like yours better” säger jag och ler gulligt. Det gör jag faktiskt. De luktar Harry och är i perfekt storlek. Inte egentligen då, men perfekt morgon-storlek. Man känner sig trygg och bara… allmänt härlig i stora kläder. Tycker jag då. Tänk att jag till och med saknat hans kläder.
”You still have my favourite t-shirt you know” säger han och lägger upp äggen på tallrikar.
"The Ramones one?” frågar jag och han nickar innan han ger mig tallkriken. ”I’ve got your favourite beanie as well you know” säger jag och ler busigt och tar en bit ägg med handen och stoppar i munnen.
”Keep them” säger han snällt och tar fram bestick och räcker till mig ”I gave them to you”
Vi sätter oss ner vid bordet och äter. Vi snackar ett tag tills han tar sticker och hämtar sin laptop i sovrummet. Vi sätter igång några gamla X Factor videor och tittar på dom tillsammans. Kan nästan säga att jag fangirlar lite över dom faktiskt. De var så små och söta, och stylade helt fruktansvärt. Men det bästa är hans hår. Kan knappt hålla tyst om det. Så kort och... snarare krulligt än lockigt. Så otroligt söt. När han sätter igång ’Summer of 69’ skriker jag högt när jag ser honom.
”Oh my god look at you! You look like you’re twelve!”
”Hey what!?” säger han och stirrar på mig om att jag förolämpat honom ”I didn't look like I was twelve!”
”You SO did!”
”No!”
Jag skrattar högt.
”In a cute way, look at your hair”
Han hoppar omkring och ler så mycket att jag dör. Samma söta leende med smilgropar. Jag kan inte hjälpa det utan vänder mig om och bara tittar på honom. När han märker mig ler jag stort och kysser honom på kinden.

När vi ätit klart hjälps vi åt med disken, och pratar samtidigt.
”You know I've barely been on twitter this whole week, well… I’ve barely been on at all these past few months but, I promised myself I would put my phone away here”
”But I’ve seen you with it this week... and just a minute ago?”
”Yeah I know”
”Then you can’t say you put the phone away?” säger han och flinar.
”No I know but… I only took it out because I met Jake… so he could call me”
Han svarar inte. Oups. Jag snelgar på honom och ser att han är spänd. Jag har faktiskt inte tänkt på Jake mycket alls sen igår. Jag visste att jag skulle behöva ta tag i det någon gång men, vet liksom fortfarande inte vad som händer mellan mig och Harry, och då kan jag inte veta vad som händer mellan mig och Jake heller. Just nu ser det ut som att Jake och jag bara var en sommar-fling. Så känns det i alla fall för mig.
”Harry…?” säger jag tyst och ser på honom, han ser på mig. ”Are we… like”
”Together again?” avslutar han mig. Jag nickar.
”I don’t know” säger han och slutar diska ”I think we should go slow with this… see where it goes”
”Harry, we had sex last night?” säger jag och stirrar frågande på honom. Han stannar upp.
”Oh, right… shit, I guess we can’t go slow then”
Jag hoppas han förstår att det är slut mellan mig och Jake. Tänk om det är därför han tvekar. Jag slutar också och vänder mig honom och ser allvarlig ut.
”I’ll talk to Jake, okey? Me and him are over”
Han nickar utan att se på mig. Jag vet att han inte vill prata om honom, precis som han förmodligen inte vill prata om Ally heller. Och jag accepterar det, for now.
”This is our last day here” säger jag tyst sedan och fortsätter diska.
”Yeah…” säger han ”I wish you could stay longer”
”Me too” säger jag och biter mig i läppen. Jag vill verkligen inte hem till tråkiga Sverige ”how long are you staying?”
”Another week, hopefully… when you’re in this industry you never know when you’re gonna have to drop everything and leave”
"Yeah..." säger jag och ställer undan stekpannan. Han ser på mig och ler.
"But you're gonna have to come to London in February"
"Really?" säger jag glatt "why?" 
"Because!?" säger han och spärrar upp sina ögon "my birthday!"
"Oh right!" säger jag och skrattar högt. Han putar med underläppen "I'm sorry babe, I know! February first! See, I remember" Jag kom faktiskt ihåg, men eftersom att vi åkte nu i mitten av januari istället för på sportlovet (då Beccas familj skulle på skidsemester osv) så hade jag ställt in mig på att hans födelsedag redan hade varit. Han ler igen.
"So you're coming?"
"Of course... if I have enough money" säger jag och ler brett.
"I'll take care of that" säger han och ser allvarligt på mig, sedan ler han tillbaka.
Vi avslutar disken och fixar till i köket, sen känner jag mig tvungen att springa ner till min egen lägenhet då Saga förmodligen vaknar snart. Jag tar trapporna ner istället för att vara säker på att jag inte stöter på någon av killarna eller tjejerna på vägen. När jag kommer till våran lägenhet smyger jag försiktigt in och stänger dörren om mig. Det är tyst och jag andas ut, jag har lyckats…
”Vart har du varit då?” säger Saga och dyker upp runt hörnet med korsade armar…
… Trodde jag.
Jag stannar till och ser skyldigt på henne.
”Åh, bara nere vid frukosten…” jag skrattar till nervöst och börjar gå mot mitt rum för att fly undan, men hon ser på med mig höjda ögonbryn innan hon börjar flina.
”Du har varit med Harry, eller hur?”
”Va! Nej!? Vad får dig att tro det?”
Hon tar självsäkra steg mot mig och håller upp handen.
”Ett” säger hon och håller upp ett finger ”du har samma kläder på dig som igår”
”Två” hon håller upp ett till ”sättet du beter dig på just nu”
Hon håller upp det sista fingret och flinar stort.
”Och tre… du var dum nog att tweeta om det”
Hon håller sedan upp mobilen i andra handen, och bilden på Harry dyker upp. Det tar några sekunder för mig att inse vad det är hon visar mig, sedan slår det mig. Och paniken växer. Jag dunkar till mig själv i huvudet och grymtar till.
”ÅÅÅH HUR KAN JAG VARA SÅ DUM!?”
Saga skrattar högt och jag tar snabbt upp min mobil ur fickan på klänning.
”Måste.Ta.Bort” jag skyndar att låsa upp mobilen och gå in på twitter ”innan någon annan ser”
”För sent” säger hon och rusar upp till mig och tar den. Jag lovar att alla har sett den nu, och om inte, har fans sparat den. De andra kommer få se den vare sig du vill eller inte”
Jag stönar och ser gnälligt på henne. Hur kan jag vara så korkad att jag lägger upp en bild på Harry… halvnaken, så alla kan se. När mina vänner tror att vi gjort slut. Vi som skulle hålla detta hemligt! När hon lagt undan min mobil kommer hon fram till mig och ler hoppfullt.
”Sååå…?”
”Så?” frågar jag och ser på henne.
”Vad hände…?”
Jag börjar genast rodna och hon gapar stort, men glatt.
”Ni. Gjorde. Det? Eller hur!?”
Jag nickar och gömmer ansiktet i händerna och Saga skriker till.
”Jag visste det!!! Är ni tillsammans?”
”Jag vet inte” säger jag och skrattar. ”Jag antar det… Jag hoppas det”
Hon skriker till ännu högre och hoppar på mig.
”Grattis grattis grattis!”
Hon kramar mig hårt och länge. Allt jag kan göra är att stå där och le. Jag har nog inte fattat riktigt än vad som har hänt. Jag tror fortfarande är att det är en dröm som jag kommer vakna ur. Det här är sjukt. 

Ser ni hur snäll jag är nu!? Jag uppdaterar fast det inte har blivit 20 kommentarer på förra kapitlet OCH dagen efter förra! Okej, jag kanske uppdaterade igen för att jag har saknat att skriva lite, men ändå. Säg vad ni tycker sötnosar!


Postat av: Fia

Superbra babe! (Kan jag vara första kommentaren?! HOPPAS) xx

2012-09-27 @ 21:39:35
URL: http://Fiaberggren.blogg.se/
Postat av: natts

såklart var kapitlet super och jag tycker att du ska passa på att skriva på helgerna och kanske lägga ut dom under veckan sen.. men kapitlet var såklart bääääst!!

2012-09-27 @ 21:40:55
Postat av: Nor

Aaaaaah Gud så himla bra!!!'

2012-09-27 @ 21:54:48
Postat av: Elin

Grymt bra är as glad att du uppdaterade så snabbt

2012-09-27 @ 22:34:03
Postat av: manda

guuuuud så bra! <3

2012-09-27 @ 23:18:38
Postat av: Matilda

GRYMT!!!

2012-09-28 @ 07:51:08
Postat av: Nada

Underbaaaaaaaaaaaaaaaaaaaar, bästa jag dör häääär!!

2012-09-28 @ 10:38:34
Postat av: annie

så otroligt bra!

2012-09-28 @ 16:32:22
URL: http://aanniiebystrom.blogg.se/
Postat av: Laura

Tycker att du börjar tappa det lite, det är inte lika bra, + att det har gått typ 2 veckor för 1 kapitel, det har det ju aldrig gjort innan, i så fall kunde du ju har skrivit att nu så dröjer det lite längre med detta kapitel eller att du tar en paus. Jaja, lite synd tycker jag

2012-09-28 @ 16:51:39
Postat av: Nathalie

Jag håller absolut med dig Laura!

2012-09-28 @ 16:54:02
Postat av: Sofie

Jag håller också med Laura & Nathalie, det här gått för lång tid, du kunde ju ha gjort ett inlägg där det stod att du var upptagen eller att du tar en pauser OK?? HAR DU EN BLOGG SÅ FÅR DU JU BLOGGA ELLER SKRIVA ATT KAPITLET BLIR SEN, ÄR DET SÅ JÄKLA SVÅRT ELLER?!!!

2012-09-28 @ 17:57:11
Postat av: Nathalie/Laura

Finns visst någon som håller med mig. HA......HA.....HA

2012-09-28 @ 17:59:21
Postat av: Kimberly

Jag håller också med..... tycker det är synd att det blir så här, för du säger att du inte har något schema, men du har ju gjort ett schema, för de senaste 50 inläggen så har det gått mellan 5-7 dagar, och denna gången 14 dagar, och då tror man ju att det ska gå högst en vecka, så du har fatiskt skapat ett schema oavsätt om du tycker det eller inte... så lägg själv av att trakasera och hata de som vill läsa din blogg, för du förlorar ju läsare och säg bara oj förlt, jag ska bättra mig med att skriva att det blir sent elle att du tar paus i en vecka eller något sånt.

2012-09-28 @ 18:10:17
Postat av: Lova

Okej kan alla bara sluta bete sig som riktiga idioter? Det här är inte hennes JOBB! Hon skriver den här underbara novellen för att hon VILL det och hon tycker det ät KUL att skriva. Om hon vill kan ju sluta skriva den, bara helt sådär och vi kan inte bli sura på henne för det. För hon MÅSTE inte skriva novellen om hon inte vill. Fattar ni?!
Ni är så himla töntiga och själviska, hon är en helt vanlig människa som också har ett liv! Hon måste få kunna umgås med vänner, familj och sånt, göra läxor och tänka på allt de där också!
Tänk om det var ni som skrev novellen så skulle ni inte heller uppdatera varje dag! Det lovar jag er! Jag tycker att hon uppdaterar sin blogg skitbra och även om det tar kanske mer än en vecka någon gång så GÖR DET INGENTING för då blir man bara mer och mer sugen på att läsa! Man liksom längtar till nästa kapitel.
Som sagt, det här är inte hennes jobb. Det är hennes HOBBY som hon inte gör för att få sådana kommentarer som ni skriver utan hon gör det för att hon själv vill. Hon kan sluta med novellen när vi vill men vi ska ÄNDÅ INTE bli sura på henne för det!! För hon bestämmer helt själv!
__________________________________________
Jag tycker att det här kapitlet var underbart bra!! :) och Nathalie, Laura, Sofie och Kimberly är bara några idiotiska och töntiga tjejer som är själviska. Uppdatera när du har tid finis!
Kram.

2012-09-29 @ 07:58:44
URL: http://lovamaria.blogg.se
Postat av: Julia Nilsson

Super bra! Vill bara läsa mer och mer!

2012-09-30 @ 11:14:08

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
RSS 2.0