Jag lyfter försiktigt på masken, och först ser jag ingenting. Men plötsligt tänds en lampa och en grupp människor hoppar fram.
”GRATTIS!!!” 

Alla var där. Mina föräldrar, killarna, tjejerna, min mormor och morfar, min farmor och farfar, min moster och hennes barn, min farbror och hans familj, hela bunten helt enkelt. Alla från studion är också där när jag ser efter och till och med Anne! Jag kan bara gapa och le på samma gång, jag vet inte vart jag ska titta. Jag älskar att alla sa Grattis på svenska. Jag hann precis se vart vi befann oss innan alla började rusa fram till mig. Det ser ungefär ut som en klubblokal. Som på Harry’s fest. Men stora långbord står mitt på golvet, dukade, och jag gör ett litet glädjetjut inombords. Så det blir middag! 
Först kramar jag alla mina vänner. Jag får personliga Happy Birtdays från alla killarna, och tjejerna. Louis hann precis säga att de försökte få dit Danielle och Eleanor, men att D var så upptagen med dansen, och E med skola. Jag sa att det var okej. De kan gratta mig när jag kommer dit istället. Sedan kramar jag min familj minus Emilia. Mormor och Morfar har åkt ner ända från Göteborg, och jag kramar dem länge. Min Farmor och Farfar är också där, även om de bor närmare oss än Mormor och Morfar, träffar jag dem inte så ofta. Inte mina kusiner och de heller. Bara på speciella tillfällen liksom. Och jag får grattis av dem med. Savan, Carl och lite annat folk från studion som jag egentligen inte känner så bra är också där, vilket gör mig glad. Till sist hälsar jag på Anne, Harrys mamma. Jag blir otroligt glad över att se henne. Att hon flög över hit bara för mig. Vi kramas länge, och hon också förklarar att Robin och Gemma tyvärr inte kunde komma, men att de också önskar grattis. 
Jag blir så glad över att alla är där, och jag omfamnar Harry när alla börjar sätta sig vid borden för att jag är så lycklig. 
”Thank you so much” säger jag och ger honom en kyss. 
”Like I said before, anything for you”
Han ler gulligt mot mig innan han tar tag i min hand och leder mig till min plats, brevid honom såklart. Efter Harry sitter Anne, sedan mina föräldrar, och deras föräldrar, och på andra sidan mina vänner, sedan studioteamet och mina kusiner plus föräldrar längst bort tyvärr. 
Vi äter en härlig middag med både förrätt, varmrätt och efterrätt uppdukat av riktiga servitörer. Jag skulle berätta vad det var vi åt men ärligt talat visste jag knappt vad hälften av allt var. Det var otroligt gott i alla fall och efterrätten var liten och gjord av choklad. Och jag blir glad av att se hur mina föräldrar pratar mycket och glatt med Harrys mamma. Äntligen träffas de. Harry stryker mitt lår då och då under bordet och ger mig små leenden samtidigt som jag pratar med de andra, som berättar hur de fixade lokalen och vilka problem de stötte på. Jag hinner skratta mycket, och när Harry plötsligt reser sig upp och klingar i ett glas blir jag förvånad. Han ska väl inte hålla tal eller något sådant konstigt? 
”Hello everyone, I hope the food was alright…”
Alla börjar nicka och säga att den var underbar, och Harry ler stort. 
”Great. I was just going to inform everyone that I will take Tessa to that side of the room in a while to give her my last surprise, and the tables here will be removed. Drinks will be served over there too, and I hope that’s alright for everyone”
Alla nickar och säger att det självklart är okej. Harry är för trevlig. 
”Thanks” säger han glatt innan han sätter sig ner igen, och jag lutar mig mot honom. 
”Another surprise” säger jag nyfiket med ett leende ”I think I’ve gotten enough surprises from you already!” 
”Well, you’re just gonna have to live with another one” säger han och flinar, innan han pussar mig på näsan. Jag skrattar till en aning och fortsätter prata med de andra.Efter några minuter säger han att han bara ska på toa, och försvinner från bordet. Jag tänker inte mycket på det då och fortsätter prata med tjejerna, men när alla sedan börjar röra på sig som Harry önskade, mot den lite mörkare delen av rummet ser jag efter honom... Men han syns inte till någonstans. Jag stannar kvar där jag är för att vänta på honom, och efter ett tag börjar jag undra vart han är. Men då tar Becca plötsligt tag i mig och drar mig till andra. Väl där leder hon mig upp för en liten trappa till en scen som alla står framför. De applåderar lite när hon ställer mig i mitten av den, och jag ler nervöst. Sedan säger hon åt mig att stanna där och försvinner själv ner för trappan igen. Jag står där i någon minut, innan Harry plötsligt kommer ut på scenen med en mick i handen, och ställer sig brevid mig. Han var inte alls på toa… Han har bytt kläder nu till en vit t-shirt, en svart kavaj och svarta byxor vilket får mig att le. Byte nummer ett. Han slår lite på mikrofonen för att se till så att den är på. 

”Can you hear me?” frågar han sedan, och alla nickar. Då ser han på mig och ler. 

”As you all know, it’s Tessas 18th birthday today... And I knew right away I wanted to make this day really special for her, since she’s the most important person in my life."
Alla i rummet flämtar till en aning och gör 'aww' ljud. Harry fortsätter. 
"I just wanna tell you Tessa, that I love you so much, and I hope that your enjoying everything so far... And that this party is what you wanted.”
Jag ler gulligt mot honom och nickar. De andra fortsätter 'awwa'. Han har aldrig varit särskilt bra på tal, men han får i alla fall fram vad han ska säga och jag blir riktigt rörd. Och det verkar som att andra blir det med. 
”It’s so much more” svarar jag lågt och ler lyckligt ”thank you”
”Now, I think we should sing Happy Birthday for her, don’t you think?” säger han sedan och ser ut på alla nere på golvet. Och alla ropar ja. Då börjar Harry räkna från tre, sedan sjunger han högt ”Happy Birthday to you!”
Då börjar alla sjunga med 
”Happy birthday to you! Happy birthday dear Tessa… Happy birthday to yooooou!”
Denna gången skippar han sista versen, och ser bara åt höger där två servitörer kommer ut från ett skynke bärandes på en stor tårta, och jag gapar. De bär upp den framför mig för att blåsa ut ljusen. 
”Make a wish” säger Harry lågt så att ingen annan hör. Men jag ler bara för mig själv och blåser ut ljusen. Jag behöver ingen önskning. Allt är precis så som jag vill... Perfekt. Alla klappar händerna och tjuter när jag blåst ut ljusen, till och med jag. Och servitörerna ställer ner tårtan på ett stort bord. 
”You can all go and get cake in a minute” säger Harry i mikrofonen igen ”but I have one more surprise”
Jag ser förvånat på honom, och han ler. 
”I would like to sing a song, that I wrote about Tessa.” 
Alla ’ooar’ och ser förväntansfulla ut. 
”I started writing it… uhm when we were going through a rough time, and… I was missing her. A lot of stuff happened, and we’ve been through so much together... both good and bad” säger han och ser på mig ”but we have always found our way back to eachoter. And I feel like we always will. We belong together. You’re just too irresistable.”

Han ser mig djupt i ögonen, och jag ler. Musik börjar spelas i högtalarna, och några sekunder senare hör jag Harry’s röst. Och hans blick slits aldrig ifrån min.
”Don’t try to make me stay, or ask if I’m okay… I don’t have the answer. Don’t make me stay the night, or ask if I’m alright… I don’t have the answer.”

Jag känner hur mitt hjärta blir tungt. Allt jag jag kan tänka på när han sjunger är när jag stack från Holmes Chapel. Vilket smärta jag kände. Harry ler försiktigt. 
”And now, my good friend Liam Payne” 
Plötsligt stömmade Liams röst ur högtalarna, men hur mycket jag än vred och vände på huvudet kunde jag inte se honom. 
”Heartache doesn’t last forever, I’ll say I’m fine. Midnight ain’t no time for laughing. When you say goodbye”

Efter det hör jag Zayns röst, och killarna kommer gående ut genom skynket en efter en och ekar det Zayn sjunger nästan som en kör, leendes. 
”It makes your lips, so kissable… And you kiss, unmissable… Your fingertips so touchable and your eyes… Irresistable...”
Jag håller handen för munnen av chock och kan inte sluta le. Jag vet inte vad som får mig att le mest. Texten eller att alla står här och sjunger för mig! Nu kommer Niall fram och ler stort mot mig innan han börjar sjunga. 
”I’ve tried to ask myself, should I see someone else? I wish I knew the answer.”
Han klämmer min arm innan han backar igen, och Harry går mot mig med en genomborrande blick. Han ser både så lycklig och olycklig ut på samma gång. Han är den ända som vet om minnena vi har. Han känner samma sak som jag. Texten betyder något för oss. 
”But I know if I go now, if I leave… then I’m on my own tonight. I’ll never know the answer…”
Jag sväljer. Det är konstigt hur en låt kan få så mycket att spelas upp i huvudet. Olyckan, hur vi gjorde slut och jag låg i hans armar i timmar. När han hade Ally och jag träffade Jake. Alla ensamma nätter. Det gör ont att tänka tillbaka på det, men det gör mig glad att jag har honom nu. Liam börjar igen. 
”Midnight, doesn’t last forever. Dark turns to light. Heartache flips my world around I’m falling down, down, down that’s why”
Sedan kommer Zayn ännu en gång, lika koncentrerad som alltid. Mitt hjärta slår så hårt!
”I find your lips, so kissable. And you kiss, unmissable. You fingertips so touchable, and your eyes… Irresistable”
Jag ser hur Harry sträcker sin arm för att hålla om mig en aning, sedan ler han stort. Plötsligt sjunger alla killarna irresistable om och om igen med stora leenden. Och han sjunger lite mörkare och lägre irresistable emellanåt och ser mig i ögonen. Jag har aldrig lett så här mycket i mitt liv förut. Tårarna kommer upp i ögonen och alla nedanför scenen jublar högt. Harry vänder sig plötsligt helt mot mig och tar min hand samtidigt som musiken saktas ner. 
”It’s in you lips… And in your kiss… It’s in your touch and your fingertips…"
Han pillar extra med mina fingrar när han sjunger fingertips, och jag ler.
"And it’s in all the things and other things that make you who you are and your eyes… Irresistable.”
Han släpper inte min blick, och det är verkligen som att det bara är han och jag där just i de sekundrarna. 
Refrängen börjar sjungas igen, och Zayn tar de höga tonerna som vanligt. Jag står kvar helt skakis då Harry backar ifrån mig och ställer sig vid de andra killarna. De sjunger så fint. Sedan sjunger Louis lite mer framträdande. 
”Your fingertips so... touchable”
Sedan kommer det sista. 
”And your eyes… Your eyes… Your eyes... Your eyes… Your eyes… Your eyes!”
Liam ser på mig med ett gulligt leende. 
”Irresistable…” 
Jag bara står där helt förstummad. Med tårar i ögonen och skakiga ben. Och musiken slutar. Men alla där nedanför skriker och applåderar. Speciellt tjejerna, de hoppar där de står längst fram och verkar knappt veta vart de ska ta vägen. Min mamma gråter, och min mormor håller henne i handen. Vad hände nyss! 
Jag vaknar till av att Harry tar tag i min midja. Och då kommer det bara, jag kramar hårt om honom och börjar gråta och skratta på samma gång tror jag. 
”I don’t know what to say!” säger chockat fortfarande i hans grepp ”Thank you!! I love you so much” 
Harry skrattar och ler mot mig när vi drar ifrån varadnra. 
”Did you like it?”
”You have no idea” säger jag och drar handen under ögonen för att torka tårarna ”I’m shaking” 
Då kommer de andra killarna upp till mig och ska krama om mig. Jag blir helt överväldigad av all kärlek. 
”I can’t believe that was for me” säger jag tårfyllt. 
”And about you” säger Louis och kramar om mig. Det får mitt hjärta att slå ännu hårdare. Jag kan inte fatta att Harry skrev den. Var det den här låten de pratade så tyst om i studion? Jag lägger handen för hjärtat när killarna backar undan. Otroligt. 
Harry kommer fram till mig igen och ger mig en kyss. Då hoppar plötsligt mamma fram nedanför scenen med kameran. 
”I need a picture” säger hon snyftande. Vi ställer oss bredvid varandra och hon tar en bild.
"Oh wait" säger hon när hon sett på den första. Och klättrar upp på scenen. Sedan ställer hon sig jättenära. Jag tror att mamma behöver glasögon. "Sådär, thank you!"
När mamma gått iväg så tar Harry upp micken igen, han behöver vänta ett tag dock innan han säger något eftersom att alla där nedanför pratar så mycket. 
”Now… Who wants cake!?” ropar han plötsligt ut och alla jublar!En stund senare sitter vi ner vid lite mindre bord, vissa står upp, med tårta. Jag fick ta den första biten av tårtan som Harry hjälpte mig att skära upp vilket jag tyckte var gulligt. Jag tar en tugga och ser ut på alla mina vänner, som här här för min skull. Helt otroligt. Om jag inte hade träffat killarna hade det bara varit jag, mamma, pappa, Emilia och tjejerna på min födelsedag. Möjligtvis mormor, morfar, farmor och farfar också, och kanske mina kusiner. Men vi brukar aldrig ha något ”kalas” på dagen jag faktiskt fyller år. Harry reser sig tuggandes för att hämta mer tårta, och han stannar hos våra mammor på vägen. 

”I can see you two are getting along!”
Han ler stort. 
”Of course” skrattar Anne ut. Min mamma skrattar också och håller med. 
Han fortsätter sedan mot andra sidan rummet för att hämta mer tårta. Jag står kvar och tittar på alla. Pappa är och fotar allt och alla med familjens nya kamera. De är helt förtrollade av den nya teknologin som finns, och verkar tro att det är som magi. Jag skrattar till lite. Sedan faller mina ögon på mina vänner. Speciellt Josefin, som står en bit från Zayn och ser olycklig ut. Och mitt leende försvinner. Zayn därimot, skrattar med Liam och verkar inte alls uppmärksamma henne. Jag vill bara gå fram till honom, ge honom en smäll på huvudet och skrika ’MEN SE HENNE DÅ!?’. Jag vet inte om han gör det medvetet… ignorerar henne. Jag skakar lätta på huvudet och ser ner på min tårtbit. Herregud. 

När servitörerna kommer för att bära ut allt igen, alla faten och de små borden, kommer Harry fram till mig och ler. 
”You know what, theres actually one more surprise” 
Jag ser förvånat på honom, nästan irriterat. 
”You’ve said that like fifty times already! This is perfect I don’t need more”
”Well fine” säger han och skrattar ”I’ll go tell the girls that you don’t want their present” 
Jag ger honom en blick och han skrattar. Sedan hörs något som låter som en strömbrytare, och plötsligt släcks alla lampor. Det vrider till sig i magen utav hur mörkt det blev. Men Harry tar snabbt ett fast grepp om mina händer. 
”C’mon” säger han och drar med mig. Jag försöker förvirrat se mig omkring i mörkret. Samtidigt som vi går slås små ljus på. En disco-kula sätts på och musik börjar spelas. Aha… de gör det till en klubb nu också. Harry fortsätter leda mig igenom alla, och till slut kommer vi till en dörr som vi går igenom. Det är ljust där inne, och jag får kämpa för att kunna se. 
Det ser ut som, ett vanligt… kök slash fikarum typ. Vi måste vara bakom scenen eller något. 
”What are we doing in here?” frågar jag och försöker vänja ögonen. Han ler mot mig. 
”Clothes change number three” 
Jag höjer på ögonbrynen. Tog han med mig in hit så jag kan se honom byta om? Men Harry rusar fram till två kassar och räcker sedan över en till mig. 
”That’s for you” 
Jag tar försiktigt i påsen och ser ner. Det ligger något svart och beiget i den. Jag tar upp den ur påsen, och det visar sig vara en klänning. Jag gapar. Den är så fin. 
”You like it?” 
Jag nickar och drar fingrarna över tyget en aning. 
”You told me I had no changes?”

Han skrattar. 
”Well, the girls thought you should, so they got you that”
Själv har han tagit fram en svart t-shirt ur sin påse, och är nu på väg att ta av sig de kläderna han hade innan. Jag ser på klänningen igen.
”Oh wow, I have to thank them this is beautiful” 
”Now hurry up and get dressed” säger han leendes och drar av sig sin t-shirt. Jag ler lite över hans fina kropp innan jag själv börjar klä av mig. 
”Uhm” säger jag och kämpar med blixtlåset på ryggen ”can you help me please?” 
Han kommer på direkten över till mig och drar ner den. 
”Thanks” säger jag och väntar en aning på att han ska backa undan... och ni vet... sätta på sig sin tröja. Men det gör han inte. Han står kvar bakom mig. Efter några sekunder känner jag hur två händer lätt börjar stryka mina armar hela vägen upp till axlarna. Jag stelnar till av den kittliga känslan, det blir nästan som att jag slutar andas. Han har den mest otroliga effekten på mig. Väl uppe vid mina axlar börjar han dra ner mina ärmar så att klänningen sakta glider av mig och faller till marken. Jag hör honom lugnt andas bakom mig, och han tar ett steg närmare. När han trycker sig mot mig blir jag nervös att någon ska komma in, jag menar vi står helt öppet i det här olåsta rummet, och det jobbar jättemånga här. Vem som helst skulle kunna komma in… men ändå så går jag inte undan. Jag låter honom hålla på. Jag känner hans varma andning över min nacke, sedan börjar han försiktigt kyssa den. Hans mjuka läppar gör som ett varmt spår upp min hals. Det ger mig rysningar, och jag vill inget annat än att han ska fortsätta. 
”You don’t know how perfect you are to me…” säger han lågt, och natten på hotellet flashar förbi i mitt minne. Jag blir varm i hela kroppen av att han säger så. 
Han fortsätter kyssa min nacke, och jag blundar. Sedan känner jag hans händer på mina axlar igen, som långsamt glider ner för mina armar. Till slut når han mina händer, och han börjar nästan som kittla mina fingarar genom att dra sina fingertoppar lätt över dem. När de tar slut fortsätter han ner på mina höfter, och lår. Både hans beröring och kylan av att vara utan kläder ger mig gåshud. Han kysser min nacke mer och mer och jag kan till slut inte hålla inne ett litet stön. Vilket får mig att spärra upp mina ögon snabbt. Vad gör vi!?

Jag tar tag i hans händer som har börjat glida fram till framsidan av mina höfter, och jag stelnar till. Han, är dock fortfarande lika varm och mjuk, med ett lugnt hjärtslag. Och han kysser mig en sista gång på axeln. 
”Sorry, I got carried away” säger han lågt med ett litet leende innan han backar undan. 
Vi klär båda snabbt på oss, och när vi är fullt påklädda studerar vi varandra upp och ner. Jag ler. Det finns inget snyggare än en kille i svart tröja. Att något så simpelt kan bli så jäkla hett. Han ler också.
"Hot" säger jag och ger honom en humoristisk blinkning med ena ögat. Han skrattar till och ser snabbt ner i marken, innan han ser på mig igen. 
”You look hot too” säger han och biter sig i läppen. 
”Do not” säger jag och ser på hans fasta armar. Jag blir som hypnotiserad. Han tar några steg mot mig, och jag blir nästan rädd att han ska försöka något mer. Inte här! 
”You do!" säger tillbaka "I just wanna.... just one thing” säger han och sträcker fram händerna mot mitt hår. Han tar försiktigt ut alla hårnålar och klämmor… och till slut så släpps mitt hår ut helt och hållet. Jag rufsar till det lite och ler försikigt. 
”Much better” säger han leendes och ger mig en snabb, men vild kyss. Efter det räcker han fram handen och ser på mig, jag tar den… och vi går ut i lokalen igen. 

Musiken spelas högt och alla ljusen blinkar i olika färger. Jag ler för mig själv med min hand i Harrys. Det har verkligen blivit som en klubb. Nästan på direkten ser jag mamma komma rusandes mot oss. 
”Där är ni!” säger hon snabbt, innan hon kommer ihåg att hon måste prata engelska ”I’ve been looking all over for you!” 
Jag kämpar för att höra henne över den höga musiken. 
”We changed clothes!” 
Mamma ser ner på min klänning och flämtar till. 
”Wow you look stunning!” säger hon och lägger handen på bröstet. Jag vill lyfta på ögonbrynen, men ler bara. Mamma säger aldrig ord som ’stunning’. Lite väl mycket alkohol? ”Anyway, we just got told that people over thirty is not allowed to stay at the party any longer”
Hon skrattar. 
”Really?” säger jag och skrattar samtidigt som jag ger Harry en blick. Han rycker på axlarna som för att säga 'don't look at me'. 
”Nej nej! Det är bra” säger mamma på svenska sen, jag antar att hon inte orkar kämpa med engelskan längre ”då kommer vi inte i säng för sent heller. Mormor och morfar åker också hem imorgon så du kanske ska ta och säga hejdå” 
Jag nickar. 
”Självklart” 
”Men vi ses hemma sen då, kom in hem för sent och var försiktig” säger hon och stryker min kind ”grattis igen” 
”Tack mamma” säger jag glatt och ger henne en kram. 
”Bye Harry, thank you for inviting us” säger hon sedan och kramar om honom med. 
”So glad you could come” svarar han ”see you tomorrow”
Mamma försvinner sedan iväg och jag vänder mig mot Harry. 
”I have to go say bye to my grandparents, I’ll find you after”
”Oh! No no” säger han snabbt ”I wanna go say bye too”

Någon timme senare har de flesta vuxna försvunnit. Harry var med och sa hejdå till alla vilket var trevligt. Även om alla mina kusiner skulle skämma ut mig med att fråga om bilder, kramar om allt möjligt. Harry är ju van så han bryr sig inte riktigt. Men för mig känns det faktiskt lite pinsamt då det är min släkt. Det var tråkigt att säga hejdå till Mormor och Morfar, och jag hoppas att jag ser dem snart igen... Men svårast var det att säga hejdå till Anne då hon åker tillbaka till Holmes Chapel redan imorgon bitti. Det var också jobbigt att se Harry så ledsen, då han förmodligen inte kommer träffa henne på ett tag. Han har ju turnén att avsluta.
”You sure you’re okay?” viskar jag och tar tag i hans arm. Vi sitter med de andra i soffhörnan med drinkar i händerna en stund senare. Han nickar och tar en klunk. 
”Yeah… I’m fine. I just hate being away from her.”
"Saying goodbye is never easy" säger jag och stryker hans lår. Han nickar sorgset.
Jag ser ledsamt på honom. 
”We’ll visit many times this summer”
”Sounds good” säger han och pussar mig på kinden. Efter det verkar det som att han bestämmer sig för att rycka upp sig. Jag antar att han har gjort det många gånger, för det är inte lätt att trycka bort känslor. Men han tar bara ett djupt andetag, sedan ler han. Försöker i alla fall.
”Okay this is the deal” säger Niall och håller upp händerna i luften ”there’s not enough people here” 
Vi ser runt i klubben, som praktiskt taget är… tom. Förutom oss. 
”We have always been this few” säger Jossan. 
”Not on Harrys party” säger Zayn och ser sig omkring. ” and I think Tessa deserves a real party like that one”
”We don’t know any people” säger jag med ett skratt. 
”We do” säger Niall.
”You… do?” frågar Becca ”really?” 
”Well, Carl knows people, Savan know’s people. We could get a bunch of people here in an hour” säger Harry ”If… that’s what you want?”
Alla ser på mig och jag spärrar upp ögonen. 
”Ehh... sure? I mean, I don’t know it doesn’t matter to me”
”If you just want us here it’s okay” säger Harry allvarligt. 
”No seriously I don’t mind” säger jag leendes ”I’ve gotten enough time with you already, and if it means everyone’s gonna be happy. Get people here”
”Let’s do it!” säger Niall, som redan verkar ha druckit rätt mycket. Några av dem går iväg för att göra några prata med Savan som är kvar, och ringa Carl. Men jag och Harry sitter kvar. 
”Look” säger han med ett skratt och räcker över sin mobil till mig ”I got a great pic with your mom before she left”
Jag ser på bilden och skrattar högt. 
”Don’t tell me she asked for a picture with you” säger jag och skäms, han skrattar. 
”She did” han tar tillbaka telefonen ”but her phone was dead so I took it, and now it’s going up on instagram”
”Oh my god” säger jag och försöker hålla mig från att skratta ”she’s gonna kill you”
”Hmm, maybe I’ll post it on twitter too” säger han retandes och jag kan inte låta bli att skratta längre. Mamma kommer flippa. 

Jag kan knappt förklara vad som händer senare. Vid ett strömmar det in människor i klubben, och en stor del av de människorna känner inte ens killarna, men de hälsar glatt ändå. Det blir många drinkar och mycket dansande. Jag som trodde att kvällen nästan var över när vi satt där i sofforna. Det blir så mycket folk där inne att man får kämpa för att ta sig några meter. Jag försöker klinga mig fast i Harry så mycket som möjligt. Han verkar dock vara van vid det här livet, och han och Louis pratar öppet med andra.
"It's my girlfriends birthday!!" skriker Harry till någon random snubbe som kommit fram och pekar på mig "this is her party!", och snubben ler innan han räcker fram handen. Jag skakar den. 
"Billy!" ropar han "Happy birthday!"
"Thanks! I'm Tessa!" 
Efter några enstaka fler ord säger vi 'kul att träffas, ha det bra', och han går vidare. Det är lite roligt hur saker och ting fungerar på klubbar. Speciellt med killarna. De går igenom klubben och hälsar på alla som vill träffa dem liksom. Och man kan inte riktigt hålla en lång konversation med folk heller.
”Do you want aogogwink!?” skriker han plötsligt till mig. 
”What!?” ropar jag tillbaka. Jag hörde inte alls vad han sa. 

”A DRINK!” ropar han ”Do you want one!?” 
Jag nickar. 
”Sure!” 
Han tar tag i min hand och drar mig långsamt igenom alla. Vi går förbi Niall och Becca som står och dansar med en grupp främlingar. Men de verkar ha kul i alla fall. 
"Hey!" ropar Becca, och jag vinkar. 
"Having fun!?"
"YES!" ropar Niall "can't you see it on our faces!?" 
Han pekar på sig själv dansandes med världens leende, och Becca skrattar bakom honom. Jag kan inte hålla mig för skratt. Han är så konstig när han har druckit. 
"We're gonna go get more drinks, see you later" ropar Harry sedan och ger dem en liten vink. De vinkar tillbaka innan de vänder sig mot varandra igen och dansar. De är för söta. Vi kommer till slut fram till borden i alla fall, och där han ser på mig igen. 
”What do you want?”
Jag rycker på axlarna.
”Surprise me” 

”I know you don’t like whiskey, so here” säger han med ett flin.
Han ger mig en orange drink och jag ser misstänksamt på den innan jag tar en klunk. Man vet aldrig med Harry. Men jag känner på direkten vad det är.
”Fanta and vodka?” 
”Straight on!” ropar han skrattandes, själv tar han någon drink som ser riktigt äcklig ut. Sedan försvinner vi ut i havet igen. 

Vi dansar ännu mer, och ju mer jag dricker… desto oräddare blir jag. Till slut stör inte havet av människor mig längre. Och jag pratar glatt med alla precis som Harry. Det roligaste med havet av människorna är att, det spelar ingen roll hur många människor det än är här, jag vet ändå hela tiden var alla killarna är. Där det är som en ring med kameror uppe i luften… där är någon av dem. Även om det är mest är vuxna människor här, filmar de och försöker få bilder med killarna. Det går inte att undvika. 
”Everyone’s filming you!” ropar jag i Harrys öra. Det tar tre till försök innan han faktiskt hör vad jag säger, och han nickar. 
”I know!! But it’s fine!”
”I’m gonna film too!” skriker jag slöddrigt, och han skrattar. Nästa låt börjar, och alla börja hoppa, skrika och dansa mer än förut. När jag börjat filma ser jag på Harry.
”Baby!” ropar jag och försöker dansa och filma på samma gång. Han vänder sig hoppandes om med händerna i luften. Han ler stort in i kameran och skriker glatt. Jag gör samma sak. Jag vet inte varför, det är alkoholen antar jag. Vi har kul i alla fall. Jag fortsätter filma ett tag efter det, när vi går omkring runt människorna och när jag pratar med honom och Louis. Efter ett tag glömmer jag till och med att jag håller i mobilen. Och jag blir förvånad när jag upptäcker det.
”I’m going to the bathroom!!” ropar jag efter en stund till honom. Och han kämpar för att höra. 

”You want me to go with you!?” 
Jag skrattar. Ja, jag kanske har druckit lite mycket. Men jag klarar faktiskt av att gå på toa själv. 
”No! It’s fine!” 
Han protesterar inte utan fortsätter prata (skrika) med Louis, och jag trycker mig igenom människorna. Det är otroligt varmt här inne och jag ska inte ljuga, det snurrar lite väl mycket i mitt huvud. Men inte så jag mår dåligt som tur var. Jag lyckas i alla fall ta mig till toaletten, som jobbigt nog har kö… Då kommer jag på att jag såg en WC-skylt inne i rummet som jag och Harry bytte om i, och jag börjar försöka ta mig dit bort. Det är svårare att hitta i lokalen när den är så full, men till slut lyckas jag ta mig dit också. Jag snubbar in i rummet och fram till toadörren. Men när jag känner på den är den låst. Great...
”Hallå?” säger jag försiktigt ”någon där inne?” 
Förmodligen är det väl det om dörren är låst. Men man vet ju aldrig. Den kanske bara är låst. Jag får inget svar, men det låter som att någon… gråter där inne. 
”Hallå?” säger jag igen ”vem är där inne?” 
”Det är upptaget!” hör jag en röst säga där innifrån.
Jag rynkar pannan. Det är ju Jossans röst!
”Jossan!? Vad gör du där inne, vad har hänt??”
Hon tystnar. 
”Jossan?” frågar jag igen. 
”Lämna mig ifred”
”Såklart jag inte gör!” säger jag ”öppna”
Jag lutar mig mot dörren en aning för att höra bättre. Jag hör hur hon tar toapapper och hur hon försöker andas igenom näsan. Men till slut hör jag låset gå upp. Jag öppnar dörren och finner Jossan sittandes på toalocket med mascara utspritt över hela ansiktet, och papper i handen. Jag ser oroligt på henne, och så fort jag kommer närmare brister det för henne. 
”Gumman vad har hänt!?” säger jag förtvivlat och dyker ner till hennes sida. Det finns inte mycket plats där inne men jag sätter mig på huk framför. Hon gråter häftigt. 
”Jag såg dom” säger hon mellan hulkningarna. 
”Vilka?” frågar jag förvirrat. Men så fort jag sagt det inser jag vilka hon menar. Zayn och Elina. Min mun öppnas en aning, och jag försöker få allt att sluta snurra. 
”Han bjöd in Elina” säger hon med ihop pressade tänder och kämpar för att hålla inne gråten. ”Och han kysste henne precis framför mig!”
Jag biter mig i läppen och tänker på vad jag vet. 
"Det betydde säkert inget..." säger jag och ser sorgset på henne. Hon ger mig nästan en arg blick. 
"Och? Det betydde något för mig! Han gjorde det med flit!" 
"Med flit?" 
"Han såg på mig, sedan tog han tag i henne och kysste henne!" skriker hon ut mellan tårarna "Varför gör han så här!? Vad har jag gjort!? Han vet att det sårar mig!"
Jag ser på min hjärtekrossade vän, och känner hur det bubblar av ilska i mig. Vad nu anledningen var, har han ingen rätt att göra så. Även om han vill ge igen för att de gjorde slut. Även om han vill göra henne avundsjuk. Även om han inte vet vad han känner. Ingen jävla rätt. Jag reser mig snabbt och knyter mina nävar. Josefin ser förvirrat på mig. 
"Vänta här" säger jag och lämnar henne ensam inne på toaletten. 
"Nej! Vad ska du göra!?" ropar hon efter mig. "Säg inget till honom!!". Men jag lyssnar inte. Jag smäller upp dörren ut till lokalen och tar bestämda steg. Människorna dansar fortfarande, och det känns nästan som att det är fler människor än förut. Var är han!? Jag ser mig förvirrat runt bland alla människor, samtidigt som jag trycker mig igenom dom. Jag försöker hålla utkik efter en grupp kameror någonstans, men jag upptäcker bara Niall, Becca, Harry och Liam, som verkar ha hur kul som helst.
Min syn är suddig. Jag skulle inte druckit den där sista drinken... Jag fortsätter igenom alla människor. Zayn, Elina, Zayn, Elina. Det är allt som hörs i mitt huvud. Och till slut, så ser jag honom. Han sitter borta vid sofforna, med Elina (såklart) bredvid sig. De skrattar över någonting, och jag känner hur ilskan kommer som ett hårt slag. Jag rusar upp till dem. 

"Why the fuck did you do that!?" skriker jag. Och han ser förvånat på mig. Han verkar först inte fatta att det var honom jag pratade med, och ser sig lite om. Men jag fortsätter stirra på honom, med tung andning och mord i blicken. 
"Do what?" 
"You know what I'm talking about, don't act dumb!" säger jag, och blir nästan känslig istället. Det är nog alkoholen som tar över en aning. "She didn't deserve that and you know it"
"Deserve what?" frågar Elina och ser stöddigt på mig. Han reser sig upp. Han verkar förstå precis vad jag menar, men Elina ser förvirrat på honom från där hon sitter.
"I haven't done anything!" 
"Be honest!" skriker jag "You fucking idiot how could you kiss someone like that infront of her face!?"
"Tessa?" hör jag Harry ropa, kommandes från folkhavet "what's going on"
"Nothing!" skriker Zayn "she's yelling at me for some fucking reason!?"
"Forget it" säger jag ilsket och ger Zayn en besviken blick "you don't deserve her"
Harry tar tag i min arm, men jag sliter mig ur hans grepp och han ser förvånat på mig. Jag är inte arg på honom, verkligen inte. Jag tål inte någon kille just nu bara. Det värsta man kan göra mot mig, är att såra min familj och mina vänner. Jag rusar förbi honom. Jag måste tillbaka till Josefin. Jag kämpar mig igenom alla igen innan jag kommer fram till rummet. Toalettdörren är öppen, men Jossan är borta.

---

Hoppas ni gillar det, och kommentera. Kommer mer drama, men inte på direkten. Vill hålla allt så verkligt som möjligt och känner att för mycket drama gör det riktigt overkligt. Säg vad ni tycker!!

Previous: Jag suckar och lägger huvudet i händerna. Vad ska jag göra? Varför är det så svårt? Jag vet att hon vill ha Zayn, och jag vet att han vill ha henne… jag bara vet. Men om jag berättar kan det förändra allt. Fast han var ju inte otrogen… de är inte tillsammans. Men det kommer ändå såra Jossan. Herregud… 
”I don’t know what to do…” säger jag ynkligt i hans armar, och han håller om mig. 
”Try not to think about it right now…” säger han och försöker lugna mig ”we’ll fix it after tomorrow” 
Jag nickar en aning och håller om honom tillbaka. Tänk inte på det bara. Vi löser det senare. What she doesn’t know wont hurt her.

---

Jag vaknar av att Harry knackar mig lätt i sidan. 

”Hey, sleepy! Your phone is ringing”
Det tar några sekunder för mig att reagera, och jag fattar till slut att min mobil vibrerar ända från golvet i mina jeans. Jag minns plötsligt att jag helt glömde bort att ringa mina föräldrar igårkväll. Och ingen annan skulle nog ringa mig såhär tidigt. Vad är klockan föresten?
Jag flyger upp ur sängen och dyker ner på golvet för att få tag i mobilen i tid. När jag hittar den reser jag mig snabbt och svarar.
”Hallå?”
Jag andas häftigt och studerar Harry som sitter på kanten av sängen påklädd med bara strumporna kvar att sätta på sig, jag ser hastigt ner på mig själv och tackar mig själv för att jag satte på mig trorsorna igen igår efter…
”Var är du??” hör jag mamma fråga oroligt i andra luren ”jag ringde flera gånger igårkväll men du svarade aldrig”
”Förlåt!” säger jag med en suck och sätter mig ner på sängen ”Jag tänkte ringa dig och berätta att vi stannade på hotellet med de andra, men jag glömde”
Mamma suckar, och jag kan höra Emilia prata i bakgrunden. Jag klättrar snabbt över till Harrys sida av sängen och trycker på hans mobil så att den visar klockan. Halv åtta bara!? De är förmodligen påväg till dagis nu.
”Aja det hade verkligen varit skönt om du hade meddelat oss, vi blev jätteoroliga”
”Jag förstår det” säger jag och skäms en aning ”förlåt”
”Det är okej, men kom ihåg det nästa gång bara… snälla.”
”Jag lovar” säger jag och verkligen menar det. Jag hade också blivit orolig i samma situation. Dock blir jag chockad över att hon inte skäller på mig. Jag pillar på mitt lår där jag sitter på sängen.
”Nu ska jag inte störa mer. Jag måste lämna Emilia på dagis och du är väl i skolan?”
”Nej, jag har studiedag idag. Så jag ska förmodligen vara i studion med Harry eller något.”
”Aa okej” säger hon stressat och jag hör hur Emilia kämpar emot i bakgrunden. Hon ångrar sig alltid när hon ska till dagis. Hon vill vara hemma med sina leksaker istället. ”Du jag måste faktiskt lägga på nu, vi är framme. Så hejdå vi ses ikväll!”
”Hejdå” säger jag och skrattar en aning. Jag är så glad att jag inte behöver lämna henne på dagis längre. Jag lägger slött ner mobilen på sängen och ser på Harry som nu står framför spegeln och rufsar till håret.
”You in a hurry?” frågar jag över axeln. Och han ser på mig genom spegeln och ler.
”Nahh, just not tired”
”What’s the plan for today?” frågar jag och nickar en aning.
”Studio” säger han han gör en ledsen min mot mig.
”Why the sad face? It’s fine” säger jag och klättrar ur sängen fram till honom innan jag kramar om honom bakifrån. ”Maybe I could come with you?”
”Actually” säger han med ett leende och vänder sig mot mig ”I’ve got some planning to do for tomorrow so… I don’t think so beautiful”. Han ger mig en puss på näsan innan går in i hallen och börjar packa ihop våra saker.
”For tomorrow? What’s tomorrow?” frågar jag både besviket och förvånat samtidigt som följer honom med blicken. Han skrattar.
”You honesly don’t remember?”
Jag rynkar pannan och tänker. Idag är det fredag… imorgon måste vara..
”It’s… uhm Saturday tomorrow?”
”Aaand?”
”And what?”
Han skrattar igen. Vad är så roligt!?
”Tomorrow’s your birthday!” skrattar han ut ”remember?”
Jag står stilla i några sekunder. Hjälp, han har rätt! Hur kunde jag glömma! Jag gapar stort. Jag blir arton imorgon.
”Shit, how could I forget!?” säger jag chockat. Sedan börjar jag skratta. ”I totally forgot”
”No kidding” säger han och stoppar plånboken i bakfickan. ”Tomorrow you’ll be a grown up just like me”
Jag skrattar åt att han faktiskt är vuxen. Det känns inte som det.
"You don't behave like it" säger jag retsamt och han räcker ut tungan mot mig innan han slänger upp mina saker på sängen.
”Yeah yeah..! Now get ready and we’ll swing by your house and change clothes” säger han snabbt och kysser mig på pannan innan han försvinner in i badrummet.

”So you’re actually serious about leaving me here alone all day!?” säger jag och putar med underläppen när han står och klär på sig en stund senare helt nyduschad hemma hos mig. Han skrattar och trär en grönblå-aktig t-shirt över huvudet.
”Yes… Sorry!” säger han med ett skratt ”I have stuff to plan”
”Like what?” säger jag och sätter mig på hans gästsäng.
”Like secret birthday stuff” säger han med ett flin och börjar rota i byrån som han självklart fyllt sina kläder med. Jag himlar med ögonen. Jag vill le och hoppar av glädje för att han fixar något till min födelsedag. Men såklart kan jag inte visa det nu när han lämnar mig hemma. Även om jag skulle kunna vara hemma ensam i flera dagar nu när jag vet att han fixar något.
”Fine… maybe I’ll just call the girls instead then” säger jag och tänker på mina vänner. Vi skulle kunna ha en dag på stan tillsammans. Gud så kul.
”Don’t think so babe, they’re in my army”
Jag håller mig för hjärtat och ser överdrivet förkrossad ut.
”Nooo, how could they!”
Han skrattar och sätter på sig en blå skjorta över t-shirten och lämnar den öppen, sedan kollar han sig i spegeln.
”You look nice” säger jag och ler där jag sitter.
”Thanks” säger han och ler tillbaka och börjar fixa med ärmarna.
”Do you want breakfast?” frågar jag och reser mig upp ”I think I’m gonna make pancakes”
”Ughh..” säger han ledsamt ”as much as I want to, I can’t. I have to get going…”
”Okay” säger jag och gör en ledsen min ”more for me then”
”I hate you” säger han och skrattar när han är klar. Sedan kramar han om mig bakifrån samtidigt som vi går ut ur rummet. ”I’ll try to get back as fast as I can”
”It’s okay” svarar jag och njuter av hans mjuka famn ”take your time”
Vi båda går ner för trappan och stannar i hallen där han drar på sig skorna.
”I don’t like leaving you here all by yourself” säger han och knyter ena skon. Jag fnyser.
”You don’t think I can take care of myself for a couple of hours?”
Han skrattar och byter fot.
”No”  
Jag räcker ut tungan åt honom innan jag skrattar.
”I’m actually gonna plan some stuff today too” säger jag glatt.
”Oh, like what?” säger han och knyter klart knuten och reser sig upp, sedan sätter han på sig sina solglasögon.
”Like, moving stuff” säger jag och ler.
Han ler stort åt mitt svar och ger mig en kram och en kyss.
”That sounds great, I’ll see you tonight”
”See you”
Han öppnar dörren och ger mig ett sista leende innan han försvinner ut. Berra bilen som tog oss hit står fortfarande kvar på min uppfart och jag ser hur han hoppar in. Jag suckar och springer upp till mitt rum för att sätta på mig myskläder. Det blir en vanlig t-shirt, ett mjukis-shorts och håret uppsatt i en bulle, sedan går jag ner till köket där jag börjar ta fram ingredienser till pannkakor och försöker njuta av ensamheten. Det är svårt alltså. Det är helt tyst och jag hatar att inte ha någon att prata med. Därför sätter jag på killarnas musik och dansar omkring i rummet samtidigt som jag gör mina pannkakor. What Makes You Beautiful är den jag kan bäst så därför blir det den jag lyssnar på. Om fansen hade kunnat se mig nu…
Då jag är för feg för att filma mig själv gör jag det näst bästa och tar en bild på stekpannan samtidigt som jag väntar och lägger upp på twitter.

@tessamelin: making pancakes for breakfast whilst listening to some 1D! xx

När jag vänt på pannkakan tar jag upp mobilen igen. Och jag har redan fått hundratals svar. Någon undrade vilken låt jag lyssnade på och då svarade jag med WMYB! När jag gjort några pannkakor stänger jag av plattan och hämtar hallonsylt. Jag orkar inte äta i köket så jag bär med allt in till vardagsrummet och sätter på TV:n. Jag kan inte låta bli att ta en bild på en av dem och skicka till Harry.

jealous much? xx

Jag får ett svar bara någon minut senare.

very :(xxxx

Efter det äter jag upp alla och ser på något inredningsprogram. Jag känner redan hur jag börjar bli uttråkad. Jag tar upp mobilen igen och kollar efter uppdateringar. Stalker much? Faktiskt har ett svenskt fan lagt upp en video på när killarna kom fram till studion för några minuter sedan som jag ser på. Det är konstigt hur jag ser honom där på skärmen, med tjejer skrikandes efter honom. När han nyss var i mitt hus och pratade helt vanligt med mig. Jag kommer aldrig vänja mig.

Någon timme senare sitter jag uppe i mitt rum vid skrivbordet med listor och papper. Jag var faktiskt seriös med att planera flytten lite idag. Och om jag ska få med mig så mycket som möjligt av det jag vill måste jag vara förberedd och ha planerat bra känner jag. Jag borde rensa mina garderober för att slippa släpa med onödiga kläder jag ändå inte vill ha eller som inte passar. Möbler behöver jag inte. Inte lakan och sådant heller. Mina filmer och småsaker vill jag ha med mig. Även om Harry redan har massa. Min mobil vibrerar plötsligt, och jag tar upp den och läser smset jag fått från Harry.

You know, now that Louis’ has moved out and I’ve lived in that complex for a while. I’m thinking maybe we should start over in a totally new apartment. xxxxx

Jag stirrar på smset. En helt ny lägenhet? Jag tänker tillbaka på hans lägenhet där borta i London. Alla våra minnen. Första gången jag var där. Vill han verkligen lämna det? Vill jag att han ska sälja det? Vill vi lämna tryggheten med de andra killarna nära? Vill jag att han säljer det ända bekanta stället jag känner till i London?Egentligen spelar det ingen roll vad jag vill, det är hans lägenhet och hans pengar. Jag funderar på vad jag ska skriva i smset tillbaka. Är han verkligen seriös med det här? Jag menar, det var jättelänge sedan Louis flyttade ut för att bo närmare Eleanor nu. Det har nästan blivit som vår egen. Även om vi hade dubbelt av allt. Det var dit jag hade föreställt mig att flytta. Men samtidigt... tanken av en ny lägenhet mig helt varm. En som vi väljer tillsammans, som vi kan inreda tillsammans. Även om det egentligen är hans lägenhet då med. Jag blir ivrig bara av tanken. Börjar jag bli vuxen verkligen? Börjar jag bli som min mamma!? Jag bestämmer mig för att inte svara nu och prata med honom om det ikväll istället. Blir bättre så. Jag måste smälta tanken.

”Hallå! Någon hemma?” hör jag min pappa ropa nedifrån hallen vid tre. Jag ser upp från papprena.
”Här uppe!”
Någon minut senare står pappa i min dörröppning och ser in.
”Hej!” säger han glatt.
Jag snurrar lite med pennan och ser på honom.
”Hej hej”
Är inte Harry här?”
Han ser runt lite i rummet som att han letar efter honom, jag skakar på huvudet.
”Han är i studion”
Pappa nickar en aning.
”Aha… varför är du hemma då?”
”Han skulle planera lite saker som jag inte fick veta… födelsedags-grejer” säger jag lyckligt. Pappa ler.
”Ja… imorgon fyller du arton”
Jag nickar lite.
”Hur känns det?”
Jag suckar och tänker efter. Svårt att säga.
”Jag vet inte…” svarar jag och lägger ner pennan ”känns overkligt”
”Jo jag känner samma sak” säger han och skrattar ”känns som att det var igår du var min lilla flicka”
Jag ler. Ibland känns det som att det var igår för mig med. Då man inte hade några bekymmer alls. Det är svårt att inse hur stor jag faktiskt är. Vi båda minns tillbaka i några sekunder innan pappa harklar sig.
”Nej, jag ska ta och hämta Emilia på dagis nu, vi ses om en stund!”

Jag nickar.
”Okej”
Han ska precis gå ut ur dörren då jag minns samtalet vid matbordet häromkvällen.
”Pappa?” ropar jag och han kommer tillbaka till dörren ”Eh… jag har inte tackat dig för att du låter mig åka... eller aa flytta. Så… tack.”
Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det. Allt kommer ut konstigt, men han verkar förstå ändå. Vi båda vet hur sällan det är han går emot mamma. Det är nog egentligen det jag tackar för. Han ler vänligt mot mig.
”Inga problem… du är redo.” 
Sedan försvinner han igen, och jag går tillbaka till att planera.

”Äter Harry här?” frågar Mamma senare den kvällen i köket. Jag rycker på axlarna.
”Vet inte… kan fråga”
Men det behöver jag inte, för precis när jag börjar skriva ett sms ringer det på dörrklockan. Och när jag öppnar är det Harry som står där utanför.
”Hello!” säger han med ett leende och ger mig en kyss. Det är otroligt hur mycket man kan sakna en person som man senast träffade för bara några timmar sen.
”Hi” säger jag och ser på honom när han tar av sig skorna ”did you have fun today?”
”Yeah” säger han och ställer upp skorna i skohyllan ”we got to say hi to all the fans from a big balcony, it was pretty cool seeing so many there just for us”
”Really?” säger jag och ler. Han nickar och tar fram sin mobil.
”Look”
Han räcker över mobilen till mig, och det är en bild på alla fem när de står med ryggen åt alla fansen mellan gallerna nedanför. Jag skrattar.
”Who took this?”
”Paul”
”You had to use a megaphone??” frågar jag och pekar på megafonen han håller i på bilden. Han skrattar.
”Well, I guess we didn’t need it, but we had one and we used it”
Jag skrattar och ger tillbaka mobilen. Sedan går vi in till köket, då ler mamma.
”You don’t have to ring the doorbell Harry!” säger hon och viftar med handen.
Han ser lite osäkert på henne, men ler ändå. Det verkar som att hon lugnat ner sig i alla fall.
”Oh, okey” svarar han glatt och sätter sig på barstolen. ”What are we having?”
”Fish fingers and potatoes” svarar mamma och kollar potatisen. Jag gör en äcklad min, men Harry ler.
”Really? I’ve forgotten what that tastes like” säger han och ser på mig ”exciting!”
Jag himlar med ögonen och skrattar till.
”It’s nothing to be excited about. Its’s awful”
Mamma ser stött ut.
”If you don’t like it you’re welcome to cook dinner yourself”
”I don’t like cooking” säger jag med en suck och sätter mig på barstolen brevid Harrys.
”No, you just don’t know how to cook” säger mamma.
”That too” säger jag gnälligt och vilar mitt huvud mot Harry’s axel.
”I can teach you, you know?” säger Harry och skakar lite på axeln så att han ska få min uppmärksamhet. Jag skrattar.
”Really? You can’t cook for real?”
”Yes I can!” säger han i försvar.
”Doesn't matter anyway, she's too lazy" säger mamma med ett skratt och tar fram tallrikar "You like to cook?" Harry nickar.
”I enjoy it, yes”
”What! You can only cook breakfast things like scrambled eggs, bacon and stuff” säger jag. 
”I can cook food too! ” säger han och puttar mig lätt med axeln. "You know that"
”Prove it” säger jag och vet att han kommer gå rätt i fällan.
”Fine! I’ll cook you all dinner before I leave”
”Ha!” säger jag och hoppar ner från stolen ”I can make you do anything”
Han suckar då han fattar.
”Whatever” säger han och ser efter mig då jag går in i vardagsrummet ”I would’ve made you dinner anyway! All you have to do is ask!”
Jag bara skrattar.

Efter maten hänger jag och Harry i mitt rum. Jag visar honom allt jag planerat under dagen vid mitt skrivbord och jag frågar om lägenhets-grejen.
”Well, the place is too big for us, and we could live closer to the city” säger han och rycker axlarna.
”So you really wanna move?”
”Yeah, I mean why wouldn’t I?”
”It’s your first place… I thought that would be hard… leaving that you know.”
”I already left home so…” börjar han ”wait, why do I get the feeling this is more about you than me?”
Jag rycker till. Vad menar han nu? Mer om mig? Menar han att det är jag som är nervös?
”Are you scared?” frågar han från stolen brevid och ser mig rätt i ögonen. Jag suckar. Det kanske jag är. Jag kanske är nervösare än jag insett.
”I-I guess” säger jag snabbt ”I mean I’ve lived here my whole life”
Han säger inget utan nickar bara, så jag fortsätter.
”I thought I was going somewhere familiar, a place I know. I guess a new place just sounded a bit scary… but at the same time exciting”
Jag ger honom en konstig blick. Det blev virrigt. Han ler en aning.
”It’s fine if you don’t want to”
”No! Really, I want to… a new place would be…wow”
"Hey" säger han lugnt för att försöka lugna mig. He know's me to well.. "How 'bout this.. We get your stuff to London, you move into my flat... then we'll just see from there... I could contact a real-estate agent and we can go look at some houses. No rush"
Jag ser på honom länge, med ett leende på läpparna. Han är för perfekt. Till slut nickar jag. 
"That sounds great"
”Imagine having our own place” säger han gulligt.
”Yeah, well… your place but ours… kinda”
”What?” säger han med ett skratt.
”I can’t afford to pay half, so really it’s gonna be your place”
Han himlar med ögonen, sedan dras de till mitt skrivbord.
”Look” säger han och tar upp en krona som legat och skräpat på bordet ”I will use this to pay for it. Then it’s yours too”
Jag skrattar en aning.
”You weirdo”
”How much is this anyway?” frågar han och håller upp enkronan framför sig. Jag skrattar ännu mer.
”It’s like... 10 pence I think”
”What!” säger han men skratten i halsen ”then you’ll own like half of the doorbell”
”Not even that” säger jag.
”It doesn’t matter though” säger han allvarligt ”I wanna find a place with you… and money isn’t a problem for me anymore. Even if it says I’m the owner on the papers… It’s our apartment.”

Runt halv nio ligger jag i sängen och ser på Gossip Girl. En serie jag har blivit allt för beroende av. Harry sitter vid min dator borta vid skrivbordet och följer och svarar lite fans på twitter. Ibland skrattar han till och måste berätta något roligt som någon av dem har skrivit. Även om jag inte alltid fattar fansens skämt, och saker som Harry tycker är roligt, skrattar jag bara för att göra honom glad. Men när TV:n plötsligt stängs av och Harry dyker ner på golvet framför den är jag dock inte lika snäll längre.
”Hey! What do you think you’re doing!?”
”Talk to me..!” säger han gnälligt.
”You could’ve just asked you know?” säger jag tjurigt ”I was in the middle of an episode”

”Sorry” säger han och försöker göra puppy-eyes.
”Not working” säger jag stenhårt.
”What if I tell you about tomorrow”
Jag skäms över att jag nästan hade glömt igen. Min födeledag. Jag kan inte låta bli att le.
”Depends” försöker jag dock hålla bak en aning ”is it something interesting?”
”I can tell you that I will change clothes three times, for three different things”
”Who are you, Madonna?” skämtar jag och han skakar skrattandes på huvudet ”seriously though, we’re not gonna go swimming or something are we?”
Han skakar på på huvudet.

”Noo, but it’s the big eighteen… Then you gotta have clothechanges”
”How many have I got?” frågar jag och höjer på ögonbrynen. Inte för att jag har hört att klädbyten är något viktigt förut, men lite kul är det väl. Harry skrattar.
”Uhm, zero”

”What!” säger jag och gapar ”why not!?”
”I didn’t think about that… you can though if you want”
”Nahhh I don't have to” säger jag slött och skrattar till innan jag rufsar till hans hår där han sitter på golvet. ”I can’t believe I’m turning eighteen though… that’s huge”
”It is” säger han. Då hör vi plötsligt hur min dörr öppnas, och vi båda vrider oss ditåt. I dörröppningen står lilla Emilia i sin pyjamas.
”Vad pratar ni om?” frågar hon tyst. Och jag ler.
”Min födelsedag, jag fyller år i morgon”
”Jag fyller också år snart” säger hon med handen fortfarande på dörrhandtaget.
”What is she saying?” frågar Harry mig, och ler över att han inte förstår.
”She said it’s her birthday soon”
”Oh” säger Harry och lutar sig närmare henne ”when is your birthday?”
”Han frågar när din födelsedag är Emilia”
Emilia ser helt oventandes ut. And I don’t blame her. Jag kunde inte datumet när jag var i hennes ålder heller.
”Nionde…?” hjälper jag henne, och hon ler.
”Nionde…. Juni!”
Jag nickar och hon ser stolt ut. Jag kommer på att jag måste översätta för Harry.
”June ninth” säger jag och han nickar.
”And you’re turning?”
”Han undrar hur gammal du blir Emilia?”
Hon håller upp två händer i luften och sex fingrar.
”Sex år”
”Six!” säger Harry och ser imponerad ut ”Stor”
Jag spärrar upp ögonen. Han kan ordet stor för att jag lärde honom, men när jag minns varför jag lärde honom det är jag glad att han inte blandade ihop det med resten av orden i den meningen. Han ser nästan lika stolt ut som Emilia gjorde för någon sekund sen över att han kan lite svenska. Och hon ler och nickar åt honom.
”Ska du sova nu?” frågar jag, och hon nickar igen.
”God natt gullunge” säger jag från sängen. Känner mig lite dum som inte ger henne en kram men jag är faktiskt för trött för att resa mig ur sängen.
”Gonatt” svarar hon trött. Då upprepar Harry oss och jag kan inte låta bli att flina.
”Gonnat!”
Hon försvinner ut ur rummet och Harry lutar sig mot sängen igen.
”She is so cute” säger han, sedan upprepar han hennes svenska igen ”Nione Junni!”
Jag skrattar åt honom.
”You’re the cute one”

Senare den kvällen ligger vi i min säng tillsammans och tittar på avsnittet då killarna var med i iCarly på Nickelodeon. Jag har inte sett det innan och jag skrattar hela tiden åt honom. Inte för att han är bra, utan för att han är en sådan fruktansvärt dålig skådis. Han skrattar bara med och stryker min arm då och då. Han verkar lite borta i sina egna tankar, men jag vet liksom inte om jag ska fråga. Det kom helt plötsligt och jag vill bara veta om det är något allvarligt.

”Are you okey?” frågar jag plötsligt. Det bara kom ut.
”Huh?” säger han som att han knappt hört.
”Is anything wrong?” frågar jag igen och vänder mig mer mot honom ”you seem distant”

”Yeah…” säger han och suckar ”I think I have to tell you something”
Jag hatar den meningen. Alla meningar som har något med att man behöver prata eller berätta något. Det slutar aldrig bra. Jag sväljer.
”Sure… what?” jag sätter mig halvt upp och ser oroligt på honom.
”It’s about Zayn” säger han och tar ett djupt andetag. Det fick mig att andas ut i alla fall. Jag hade tänkt mig hundratals andra saker hans skulle kunnat säga, men det har inte med oss att göra. Det är något om Zayn. Jag stirrar förvirrat på honom.
”He told me something today..."
"What?" frågar jag allvarligt.
"He slept with Elina”
Jag gapar. VA!?
”Don’t freak out!” säger han snabbt ”he was drunk and wishes it never happened”
”So!?” säger jag argt ”how could he with... with… her!?”
Jag blir äcklad bara av att tänka på det. Nej vilken katastrof! Nu är hon mer intrasslad i allt än någonsin. Hon är en parasit.
”Honestly, I don’t get it either… I mean she’s hot and all bu-”
Jag ger hon en förbannad blick, och han håller upp händerna.
”BUT” säger han tydligt ”she looks pretty slutty, and she’s really annoying and self-absorbed if you ask me, and that’s not a turn on for me even when I’m drunk”
Jag pressar ihop ögonen och tänker på hur Jossan kommer reagera. Helvete.
”Josefin will break down” säger jag och suckar ”what are we gonna do…?”
”There is nothing we can do” säger han och rycker på axlarna ”maybe you just shouldn’t tell her”
”But I have to” säger jag sorgset
”No you don’t, what she doesn’t know wont hurt her.”
”Oh is that how you see things with me too?” säger jag frågande, och han skakar häftigt på huvudet.
”No, no but... this is different”
Jag suckar och lägger huvudet i händerna. Vad ska jag göra? Varför är det så svårt? Jag vet att hon vill ha Zayn, och jag vet att han vill ha henne… jag bara vet. Men om jag berättar kan det förändra allt. Fast han var ju inte otrogen… de är inte tillsammans. Men det kommer ändå såra Jossan. Herregud…
”I don’t know what to do…” säger jag ynkligt i hans armar, och han håller om mig.
”Try not to think about it right now…” säger han och försöker lugna mig ”we’ll fix it after tomorrow”
Jag nickar en aning och håller om honom tillbaka. Tänk inte på det bara. Vi löser det senare. What she doesn’t know wont hurt her.

---

Nu var jag riktigt snäll känner jag... 50 besökare igår och bara 8 kommentarer. Har skrivit klart två kapitel till men känner liksom att jag vill få lite mer respons. Och ja jag förstår att många kanske inte har gått in då de inte har förväntat sig ett nytt kapitel då det inte hade gjort det på så länge. Men eftersom att 50 var inne igår hade jag hoppats på fler kommentarer. Tänk på att jag lägger ner jättemycket tid på att skriva kapitel, och det tar bara några sekunder för er att ge respons. Hoppas ni gillar kapitlet i alla fall och älskar att folk fortfarande läser! :)

Efter en lång eftermiddag i studion är vi alla ivriga att komma därifrån. Killarna har jobbat nästan non-stop sen de hälsade på fansen. Och vi tjejer har fått sitta och se på film, äta och snacka… med Elina och Patricia några meter bort. Jag kan knappt vänta tills de försvinner, och jag kan berätta hur sluga och fruktansvärda de faktiskt är för killarna. Om det nu är en bra idé... Tänk om de tror att jag säger så bara för att vi vill ha dem för oss själva?

”What do you guys say about having one of our famous hotel-parties?” frågar glatt Louis när de äntligen kommer ut i tv-rummet igen. ”It’s been a while”
Mina ögon spärras upp en aning när han nämner hotel och party i samma mening. Det händer alltid någonting på de där ”kända” hotell-kröken. Jag vet inte om jag klarar det.
”Oh great!” ropar Elina ivrigt och reser sig upp ”can we come too?”
Hon ser sig omkring på oss andra, men hennes ögon faller till slut på Zayn och ler gulligt. Zayn som faller för tjejer lika snabbt som en sten faller till marken, ler tillbaka mot henne och nickar.
”Yea, sure… right guys?”
Alla tjejers leenden försvinner på direkten. Speciellt Jossans. Hell no.
”Actually, it’s like a thing between us guys” säger Saga och pekar på oss alla ”maybe some other time”

”Wait what? No of course you can come!?” säger Zayn och ser förvirrat på Saga samtidigt som han går mot Elina och Patricia. ”The more the better”
”Yey!” utbrister Patricia och klappar händerna. Hur jälva irriterande får man bli? Bimbo.
”Okay, let’s go” säger Harry och nickar mot dörren. Alla gör sig snabbt i ordning, samlar ihop sina saker och ställer sig vid dörren så att vakten kan öppna den.
”Great” säger jag tyst för mig själv och himlar med ögonen när jag ser på Elina och Patricia längst fram med Zayn. Harry råkar höra mig och ser sig över axeln.
”What?”
”Nothing” säger jag och skakar trött på huvudet. Jag orkar inte ens berätta just nu.

Vi klampar in i Louis hotellrum en kvart senare. Eftersom att det var han som föreslog alltihopa tyckte vi alla att det borde vara han som får stå för det blivande stöket. Harry går bakom mig, hack i häl med händerna på mina axlar när vi går in efter de andra.
”Welcome to my crib!”
Louis sprider ut armarna för att uppmärksamma det stora, vita rummet. Vi alla har varit i flera av de här hotellrummen förut så ingen av oss blir särskilt imponerade, förutom Elina och Patricia då, som skrattar överdrivet och pillar på allting.
”It looks amazing!”
”It really does!”
Jag stönar irriterat och slänger mig ner på sängen när jag fått av mig skorna. Harry försvinner på direkten in på toaletten, så jag underhåller mig själv med mobilen så länge han är borta. Det är nästan så att jag råkar skicka en tweet om hur irriterande vissa människor är, men jag komma på precis innan hur de andra förmodligen kommer se den och fråga ut mig. Så jag struntar i det. Istället skriver jag:

@tessamelin: good day in the studio with everyone! xx

Jag kommer verkligen inte på något annat, och till slut skickar jag iväg det. När jag sneglar upp från mobilen någon minut senare ser jag att alla har hittat något att sysselsätta sig med. Louis är på sin vanliga plats, vid den lilla baren i hörnet av rummen. Bredvid honom står Jossan och skär upp lime… och Patricia som intresserat lyssnar på honom och hans drink-snack. Jossan ser inte så intresserad ut då, jag tror att den ända anledningen till att hon står där borta och hjälper är för att unvika Zayn. Mina ögon förflyttas till golvet framför sängen, där Niall sitter med Becca och skrattar om något. Jag orkar inte lyssna länge nog för att förstå vad, men de verkar ha roligt i alla fall. Till slut faller mina ögon på Zayn… och Patricia. Som står borta i hallen med mobilerna i händerna. Om han tar hennes nummer, och hon tar hans tar jag livet av mig. På riktigt. Vad håller han på med, på riktigt? När jag legat och tittat på dem ett tag inser jag att Liam saknas. Min panna rynkas och jag skannar förvirrat igenom rummet för att hitta honom. Jag är sekunder ifrån att fråga de andra var han är, då jag känner att det rör sig i sängen bredvid mig. Jag ser snabbt dit, och inser att han legat bredvid mig hela tiden, med mobilen i högsta hugg som jag för någon minut sedan. Han ser förvånat upp på mig.
”… Hi?”
Jag skakar lätt på huvudet och skrattar till.
”Oh, sorry” jag vänder mig mot honom ”I was looking at the others, and then I couldn’t find you. I had no idea you were right next to me”
Han skrattar och trycker ner mobilen i fickan.
”Sorry, maybe I should’ve warned you”
Jag skrattar med.
”Yeah maybe, since I can’t seem to feel when someone is laying down right next to me”
Jag hör hur dörren till badrummet öppnas, och jag antar att det är Harry som är klar. Men jag slutar ändå inte se på Liam.
”So, how are you?” frågar jag med ett leende ”we haven’t been able to catch up yet”
”Yeahh…” säger han och drar handen över nacken ”I’m good I guess”
”That didn’t sound too convincing…” säger jag och ser orolig ut ”what’s up?”
Det är nästan som att han funderar på om han verkligen ska ta upp det eller inte. Jag vet att han litar på mig, men Liam är alltid en sådan person som inte vill förstöra stämningen. Jag ger honom en till orolig blick och försöker få ögonkontakt. Han suckar.
”Me and Danielle aren’t doing so great at the moment”
Jag ser sorgset på honom. Seriöst, har alla par problem eller!?
”What! … Why?”
Han stönar en aning sätter sig upp samtidigt som Louis räcker honom en drink.
”I guess we just, need some time apart…”
”But you’re away from eachother all the time…?” säger jag förvånat. Han ler, men det är ett ledsamt leende.
”Yea I guess… but that’s what she said.” Han lutar sin drink mot låret ”but, we haven’t split up yet… it’s just something she said during an argument”
Jag ser medlidande på honom och lägger min hand på hans.
”I’m sure everything will be fine”
Harry dyker plötsligt ner bakom mig och börjar kyssa mig i nacken. Inte världens bästa timing. Liam ler glatt som att vi hade en konversation om någonting kul, men jag ser i hans ögon hur ledsen han är egentligen.
”Thanks”Harry blir allt vildare med sina kyssar då jag inte uppmärksammar honom, och jag suckar med ett leende. 

”What.Is.Your.Problem!?”
Han slutar precis då jag knuffar av honom och flinar gulligt samtidigt som Liam går ur sängen. Då passar Harry på att ta hans plats, och hans kropp faller tungt ner på den andra sidan.
”No, what is your problem grumpy” säger han med ett leende och petar mig i magen. Jag stönar irriterat igen.
”You’re sooo annoying!” säger jag och faller ner på hans arm. ”Stop touching me”
”If you stop touching me, my arm is not a pillow” svarar han och flinar. Jag himlar bara med ögonen, jag orkar inte tjata emot, men jag flyttar mig inte heller. Då drar han mig närmare och ger mig en kyss istället.
”Hey! Lovebirds” säger Louis och knäpper med fingrarna, vi båda lyfter på huvudena och ser mot honom. Han pekar mot drinkarna han har gjort som står på baren ”drinks!?”
Vi båda skrattar trött. Jo, visst Louis… vi kommer väl. Vi reser oss upp med stånk och stön innan vi tar var sin drink. Man ser att han har ansträngt sig med dem. De är rosa med var sin lime-bit i som Jossan skar upp.
”Aww! I love that they’re pink!” säger Elina när hon trycker sig förbi mig mot baren. ”Good job Louis!”
Man ser att han njuter av berömmen, och tar själv en stor klunk ur sitt glas. Själv har jag sugrör i mitt och suger sakta upp drinken. Den smakar hallon och vodka.
”This is really good” säger jag efter henne och ser på honom. Han ler tacksamt och ger mig en blinkning med ena ögat.
”Music, anyone?” frågar Niall som ställt sig vid den bärbara datorn stående på byrån under TV:n. Alla av oss säger ja, och några sekunder senare strömmar Rihannas röst ur högtalarna som är inkopplade. Elina börjar dansa på direkten, och jag kan inte göra annat än att himla med ögonen. Hon tror att hon är så jävla snygg.
”C’mon!” säger hon skrattandes och tar tag i Zayns ena hand innan hon snurrar ett varv. Hon fortsätter kråma runt honom, och jag känner hur stämningen i rummet förändras. Alla tycker nog att det är lite konstigt. Speciellt när Josefin är i rummet. Men Zayn verkar inte tänka på det och ler glatt med ögonen totalt fokuserade på Elina. När alla stått och stirrat lite konstigt på dem ett tag märker jag hur alla börjarar röra sig en aning. Becca går tillbaka till att prata med Niall och Patricia sätter sig ner med mobilen. Jag går till Josefin och klämmer hennes arm en aning. Jag ger henne en blick.
”Är du okej?” frågar jag som i en viskning. Och hon sväljer och nickar.
”Vill du prata om det?”
Hon skakar bara på huvudet och förflyttar sin blick mot Zayn. Även om hon inte vill prata om det är det nästan som att jag ser var vad hon känner. Jag känner henne så pass bra nu. Nu när Elina har kommit in i bilden vet hon inte riktigt vad hon ska känna längre. Hon trodde kanske att det var okej och bra för dem att bara vara vänner. Men nu när någon annan kommit in i bilden och försöker ta Zayn, bubblar känslorna upp igen. Jag stryker oroligt hennes arm.
”Jag finns här om du vill prata, tveka inte okej?”
”Tack” säger hon och försöker le. Sedan nickar hon mot datorn. ”Jag tror att jag går och ändrar låt.”
Jag skrattar en aning och låter henne gå. Hon är allt smart hon. En stund senare byts musiken och killarnas egna musik sätts på.
Killarna skriker glatt till och börjar sjunga med till ”Na Na Na”. Zayn drar sig ifrån Elina och börjar hoppa runt med alla andra. Alla gör töntiga danssteg och roliga miner till dem. Det är som vanligt Liam som börjar låten och efter halva första versen hoppar han upp på en stol och sjunger ut över publiken (alltså oss) som hoppar och sjunger med nedanför. Vi låtsas vara värsta fansen och ser ut som att vi ska svimma några gånger också vilket får honom att komma av sig av skratt. Så fort refrängen börjar tar Harry tag i mig och vänder oss mot varandra, jag skrattar förvånat när han skriksjunger i mitt ansikte med världens leende. 
”We’re like NA NA NA! Then we’re like YEAH YEAH YEAH!”
Jag börjar sjunga med.
”Always like NA NA NA! Then we’re like YEAH YEAH YEAH!”
Jag ger honom en snabb kyss innan Zayns del kommer. Han sjunger den uppe på stolen också med Liam som nästan ramlar ner och håller ett hårt tag i honom samtidigt som han skrattar ihjäl sig. Detta pågår under hela låten, hoppande och skrik-sjungade runt i hotellrummet. Jag undrar om Elina och Patricia fortfarande tycker att killarna är lika coola och heta, nu när de hoppar omkring som hyperaktiva femåringar till sin egna låt. De står och skrattar och dansar med en aning, men inte alls på samma sätt som vi. Vi är helt galna, de är fortfarande i stadiet där man ska försöka se skitsnygg ut när man dansar och rör håret hela tiden. Jag tror faktiskt att de känner sig en aning utanför.  
Innan sista refrängen står vi alla och sjunger med i ”NA NA NA” biten med händerna i luften samtidigt som Zayn står ensam uppe på stolen och tar sina höga toner. Sedan står alla och klappar precis innan refrängen. När den kommer börjar alla hoppa som galningar och skriker högre än någonsin. Jag lovar jag har inte haft såhär roligt på länge.

När låten är slut kollapsar alla andfått ner på golvet skrattandes.
”You could be Girls Direction or something…” säger Harry och ser på oss tjejer. Alla skrattar högt samtidigt som Niall reser sig upp och sänker volymen på låten som började efter Na Na Na.
”That would be awesome” säger Becca ”we’d get so much bigger than you”
”No chance” svarar Niall och sätter sig brevid henne igen.
”Psshh” säger hon och pussar honom snabbt.
”Can’t be that hard” säger Saga skrattandes ”we would get fans easily!”
”You can’t steal our fans though” säger Liam och håller upp pekfingret ”they’re ours”
”Not for long…” säger hon och sticker ut tungan
”So you are gonna try to steal our fans!?” säger Harry chockat. Jag skrattar.
”Yup!”
”No waaay” säger han med en mörk röst men kan inte låta bli att le mot mig.
”SO!” säger Elina högt och smäller ihop händerna där hon står ”what now?”
Jag ser förvirrat på henne, sen runt på gruppen”
”Ehhm” börjar Saga ”I don’t know, do you have something in mind or what?”
Hon ler en aning av frågan och sätter sig ner vid oss, med Patricia hack i häl.
”In fact, I have something in mind…”
Jag höjer på ögonbrynen och flinar mot Becca. Wow, undrar vad vi ska hitta på nu.
”What about… Truth or dare!”
Saga skrattar till och jag suckar. Härligt.
”We’ve done that like every time… but why not.. sure I’m in”
”I’m in too!” säger Patricia glatt.
Jag ser runt på de andra.
”Anyone else in?” frågar Elina och ler mot Zayn. Som ser lite osäker ut, men till slut säger okej. Jag och Becca utbyter blickar innan vi himlar med ögonen och jag räcker upp handen.
”Sure, we’re in”
Då börjar de andra också hoppa in.
”Okay, the rules…” börjar Elina när hon lägger fram en flaska.
”We know the rules” säger Josefin irriterat.
”Well… not my rules” säger hon bitchigt tillbaka.
”Who’s said anything about going after your rules?” säger Becca.
”I came up with the idea, you all agreed on playing… so my rules!”
Vi suckar och sätter oss i en ring. Killarna har fortfarande inte uppfattat stämningen mellan oss tjejer. Hur jävla blinda får man bli.
”So the rules” börjar hon om och sätter sig ner ”no soft rules okay… we’re playing the real game, not just couples okay? If you have to kiss one person you kiss that person, it doesn’t matter if that person has a partner. It doesn’t mean anything, it’s just a game. ”
Jag sneglar mot Harry. Jag vill ju inte kyssa någon annan än honom. Han ser lika förvirrad ut som jag.
”You get it?”
Alla nickar som att vi förstår, även om alla verkar tveka en aning. Varför gör vi detta?
”Okay I’ll start!” säger hon och sätter handen på flaskan. Hon ler en aning mot Zayn innan hon sätter snurr på flaskan. Den snurrar ett bra tag innan den stannar på… Louis.
”Louis…!” säger Elina glatt ”truth or dare?”
Louis lyfter på ögonbrynen en aning irriterat. Som att han undrar hur fan hon ens kan fråga. Han har ju Eleanor. Och han gillar inte att leka runt med andra. Det gör ju inte jag heller försig men Louis blir lätt stött. Jag får dock känslan av att han också beter sig såhär för att han inte tycker om Elina. Which I like.  
”Truth” säger han hårt och lägger armarna om sina knän. Elina suckar en aning.

”Okay… be boring…”
Louis ser ännu argare ut.
”Have you ever had feelings for anyone in this room?”
Han ser runt på alla och flinar.

”No”
”Your turn”
Han snurrar flaskan. Och den stannar på… Harry.
”Harrehhh… truth or dare?”
”Dare” säger han modigt och ler sexigt mot mig. Jag biter mig glatt i läppen och hoppas på en kyss.
”You’re hoping for a kiss with your lady aren’t you?” frågar Louis och flinar. Harry nickar ivrigt. ”Then I’m just gonna make you do something really boring just to piss you off”
Harry suckar men skrattar sedan.
”Okay what do you want me to do?”
”You have to make Zayns photoshoot face and let us take a photo of it”
Alla skrattar en aning. Vi vet hur mycket Harry brukar skämta om hur Zayn putar med läpparna, och hur han brukar säga att han aldrig skulle försöka se ut så. Harry skrattar dock med, och verkar inte ha några problem med det alls. Alkohol much?
”Okey…. One, two?”
”Wait! Wait!” säger jag och tar fram mobilen för att filma. ”Okay now”
”Three” säger han och skrattar till. Innan han plötsligt blir allvarlig och putar med läpparna samtidigt som han kisar med ögonen. Alla skrattar åt honom. ”You really look like Zayn!” säger Saga och skrattar. Zayn bara himlar med ögonen, men kan inte låta bli att le en aning. 

”Okay that’s enough!” säger han efter ett tag och Harry slutar.
”Your turn” säger jag sen och nickar mot flaskan. Harry snurrar på flaskan och den hamnar på… Liam!
”Liam! Truth or dare?”
Liam rynkar pannan en aning innan han ler.
”Dare”
Jag spärrar förvånat upp ögonen. Dare? Sen när tar Liam dare? Sedan tänker jag tillbaka på konversationen vi hade om Danielle. Vad försöker han göra?
”Oh… feeling a bit dare-y today!” säger Louis retsamt och Liam flinar. Harry tänker en stund.
”I dare you… to kiss Josefin” säger han som att han är hur fyndig som helst.
Alla skrattar högt åt deras reaktion. De har mer som en syster/bror relation än en kärleksrelation. Jag dör. Hon sväljer hårt innan de båda lutar sig fram.
”Just do it!” säger Harry med humor i rösten.

Till slut kysser de varandra och alla hejar på. Mina ögon faller på Zayn och jag kan se att han inte tycker om det. Även om han ler för att inte visa det.
”Liams turn to spin the bottle!” säger Elina för att snabba på allt. Och han snurrar. Den hamnar på… MIG!
Han ler glatt mot mig.
”Tessa, truth or dare?”
Jag tänker efter. Om jag väljer sanning kommer jag säkert få någon spydig kommentar av Elina… och om jag väljer dare kan vad som helst hända. Men det är Liam. Han är snäll mot mig. Jag ler nervöst mot honom.
”Ehh… dare I guess”
”Ooooh” säger Harry ”I didn’t think you’d chose that”
”I can be pretty unpredictable” säger jag och blinkar mot honom.
”I dare you to kiss Niall”
Det där förväntade jag mig inte. Jag tar tillbaka allt! Jag är inte oförutsägbar! Jag tar truth!!! Alla spärrar upp ögonen.
”LIAM!” säger jag chockat ”You can’t do that!”
”Oh yes I can!” säger han elakt med skratten i halsen, och alla andra försöker verkligen för att hålla sig för skratt. Till och med Harry.
”But I don’t want to!” säger Niall
”I’d rather die!” säger jag gnälligt.
”What!” säger Niall då ”You’d rather die than have to kiss me?”
Alla andra skrattar högre.
”Okey fine not die but I really don’t want to” säger jag med en suck.
”Just do it!” säger Elina med ett stön.
”Hey! Shut up!” säger jag irriterat och hon himlar med ögonen.
”It’s okay” säger Becca mellan skratten ”I don’t mind, do you Harry?”
Han skakar häftigt på huvudet.
”Not at all”
Både jag och Niall ser förtvivlat på varandra. Han är som en bror för mig. Måste jag?
”Let’s just do it on three, okay?”
Jag nickar på huvudet men jag är inte alls med på noterna. Faaaaan.
”One…”
Jag hör de andra fnissa
”Two…”
Vi kommer närmare varandra. Usch det är Niall. Han är Beccas…!
”THREE!” säger vi båda och klämmer ihop ögonen innan vi kysser varandra. Så fort våra läppar snuddas är det som att jag får en hjärtattack. Jag märker på direkten att det inte är Harrys läppar jag kysser. Nialls är tunnare, och han har tandställning. De kysser på helt olika sätt också. När vi drar oss ifrån varandra har min hjärtattack gått över. Det var inte så farligt som jag trodde. Jag menar, usch… det är Niall. Men det var inte fruktansvärt. Och han är inte en dålig kyssare. Vi båda drar händerna över läpparna dock och ser äcklade ut. Innan vi båda börjar skratta.
”Okay fine! Let’s move on!” säger jag högt när jag känner att allas blickar börjar bli jobbiga. Jag snurrar flaskan och den stannar på… Elina. Jag vill hoppa runt av glädje. NU JÄVLAR. Jag vet inte vad hon har in mind, men det blir inte alls som hon tror.
Elina klappar med händerna och ler. Jag inner inte ens fråga vad hon ska välja.
”Dare!” säger hon snabbt. Och jag ler elakt.
”Okay… hmm”
Hon ser glatt mot Zayn, och jag försöker hålla mig för skratt.
”I dare you to go out and run one lap round the hotel”
Louis gapar stort med världens flin innan han håller för munnen för att inte skratta rakt ut. Harry gör nästan samma sak. Elina gapar på ett helt annat sätt. Hon ser argt på mig.
”Are you serious?”
Jag nickar med ett leende.
”Yup, get moving”
”But there are fans out there?”
”So what, they don’t know who you are”
Jag ser hur alla stelnar till en aning. Jag vet inte om de tyckte att jag gick för långt där eller om de bara försöker hålla sig för skratt. Men jag är nöjd i alla fall. Hon reser sig irriterat upp och och sätter på sig skorna. Sedan klampar hon ut genom dörren och smäller igen den efter sig. Alla tjejerna skrattar ihjäl sig när hon försvunnit, och killarna skrattar också. Men inte lika mycket.
”That was pretty mean” säger Liam och ser på mig. Han ser inte arg ut men inte heller glad.
”She deserved it” säger jag och rycker på axlarna och tar en klunk av min drink. Harry ser oroligt på mig.
”Can I talk to you?” frågar han och reser sig upp. Jag nickar förvånat och han hjälper mig up.
”What?” frågar jag, men han leder mig bara in i badrummet och stänger efter oss.
”Why are you being so mean to her?” frågar han ledsamt och ser på mig så fort han låst.
”I told you, because she deserves it” säger jag med en suck och lutar mig mot handfatet.
”What do you mean, did she do something?”
”She’s the biggest bitch in my school!”
”What? She’s your friend?”
”No she’s not!” säger jag argt ”I hate her, she pretended to be my friend to get to you guys”
Han rynkar pannan.
”Really? Why didn’t you tell me?”
”I didn’t want to make a big deal about it or have you think that I’m only saying that to have you guys for ourselves”
”Tessa… I’d never think that”
”But you kinda seem to like them so I didn’t wanna be a pain in the ass”
”You’re not… seriously if I had known I wouldn’t have invited them to the studio at all”
”Yeah well it’s too late now”
”No it’s not, we’ll just tell the others tomorrow and we wont invite them again”
”You don’t get it” säger jag med en suck ”She’s after Zayn”
”And?”
”Well if you haven’t noticed he doesn’t exactly hate her either”
Han går fram till mig och lägger en hårslinga bakom örat på mig.
”Don’t worry… if you girls really don’t like them. I’m sure everyone will understand. Including Zayn.”

”I hope so…”

En timme senare är vi klara med sanning eller konka. Vi lyckades se till att Zayn och Elina aldrig fick kyssas, inte för att vi egentligen behövde göra något. När hon kom tillbaka från springturen satte hon sig förbannat ner på en stol och gav mig mördarblickar hela tiden, och när vi sa att det var hennes tur tog hon bara sanning. Dock fick Liam och Patricia kyssas, Saga och Niall och till och med Becca och jag. Det vara bara kyssen mellan Josefin och Harry som fick mitt hjärta att hoppa en aning. Jag vet att hon inte gillar honom, och jag vet att han inte gillar henne. Men han är min, och jag kunde bara inte hjälpa att bli lite ledsen. När vi alla tröttnat på leken var det dags för dans-stopp. Leken där någon står vid musik-knappen och sätter på och av samtidigt som alla dansar och stannar när musiken ändras. Såklart vann den ända av oss som kan dansa och faktiskt kan kontrollera sina rörelser. Liam.

Under resten av kvällen sköter alla sitt eget, jag ligger i sängen med Harry samtidigt som de andra gör annat. Han kysser min nacke och stryker min arm samtidigt som jag snurrar hans hår mellan mina fingrar. Ingen av de andra lägger märke till oss.
”Let’s stay here tonight…” viskar han och kysser min örsnibb. Jag ler en aning.
”In here!?”
”No” säger han med ett skratt ”my room, we still have it”
”Hmm…” säger jag och låtsas fundera, och han gräver ner sitt ansikte i min nacke ännu mer.
”Please…” säger han mot min hud.
”I don’t know…” säger jag retsamt fast han redan vet att jag vill stanna.
”Please…” viskar han bönfullt ännu en gång och sneglar snabbt på de andra i rummet ”… I want you”
Jag tänker tillbaka på vår lilla stund i studion och ler.
”I want you too” viskar jag tillbaka och ger honom en snabb kyss.
”So is that a yes?”
Jag nickar och han ler ännu större.
Vi ligger där ett tag och försöker vara sociala med de andra. Men det verkar som att ingen av oss kan fokusera. Vi vill bara därifrån och de andra har kul på egen hand som det är. Därför tar han till slut tag i min hand och drar mig ur sängen.
”See you tomorrow guys” säger Harry när vi kommit halvvägs ut ur rummet, och de andra ser upp.
”Wait where are you going?” frågar Niall från golvet halvt liggandes över Becca.
”To bed” säger Harry med ett leende innan han tar tag i sin mössa som hänger på kroken i hallen och sätter på sig den. Efter det lägger han armen om mig.
”Right… säger Louis” med ett flin.
”What are you gonna do in bed then?” frågar Niall med precis samma flin som Louis, och de ser på varandra med humor i blicken. Harry fnyser men kan inte låta bli att le han heller. Jag himlar med ögonen samtidigt som jag tar upp min väska och jacka.
”None of your business” säger han skrattandes och leder mig mot dörren ”good night”
Jag vill armbåga honom i magen. Jo nu vet de ju verkligen vad vi kommer göra. Tack Harry.
”Night!” ropar de andra när vi försvinner ut i korridoren.

Det tar inte lång tid förns vi står och fifflar med Harrys plånbok där hotell-nyckeln ligger, samtidigt som våra kroppar står tätt intill varandra och kyssar utbyts med jämt mellanrum.  
”Hurry!” säger jag precis efter en kyss och sneglar ner på hans virriga händer.
”I’m trying!” säger han koncenterat och försöker dra ut kortet ur ett av facken. När han äntligen får upp det har han problem med att få in det i låset också… Herregud! Men tillslut hör vi klicket och dörren blir upplåst.
”There” säger han och puttar in mig. Jag skrattar.
”Only took you five years”
”Pfff, shut up” säger han med ett sexigt leende innan han går in efter mig och slänger av sig mössan i hallen. Dörren slås igen automatiskt och Harry fortsätter mot mig. Jag hinner bara slänga ifrån mig mina saker, för det tar bara någon sekund innan våra kroppar är sammanflätade igen och han får oss att ta snabba steg mot sängen. Jag går baklänges och min kropp spänner sig en aning i väntan på fallet bakåt ner i sängen som aldrig verkar komma. Men till slut känner jag sängkanten slå emot baksidan på mina lår och jag dunsar ner på den mjuka sängen.
”Sorry” mumlar han och praktiskt taget drar mig längre upp i sängen samtidigt som han kryper över mig.
”It’s okey” säger jag snabbt, nästan förtrollad över hans vackra ansikte och låter honom ha kontrollen. Vi fortsätter kyssas och hans händer dras över hela min kropp samtidigt som jag slår mina ben om honom. Jag vet inte hur bråttom han har men jag känner att jag vill komma ur de här jeansen snart. Som svar på mina tankar börjar hans händer långsamt dra över mina lår samtidigt som han fortfarande hukar sig över mig och kysser mina läppar. Han fumlar sig upp till knappen och får efter bara någon sekund upp den, dragkedjan dras ner direkt efter och hans fingarar krokar sig fast i midjekanten. Jag lyfter mig en aning så att han lättare ska få av dem, och vi båda andas häftigt samtidigt som han drar ner dem. När han slängt ner mina jeans på golvet kommer han tillbaka till mig och vi ler mot varandra. Det bästa med att göra detta med Harry är att det är så bekvämt. Vi skäms inte, inget är konstigt. Jag menar, första gången med honom minns jag inte, och det är synd. Men andra gången vi gjorde det var det nästan som att det var första gången ändå. Det var pinsamt, och lite läskigt. Men ändå underbart. Vi har fått lära känna varandras kroppar ett tag nu, och vi har fått lära oss vad vi gillar. Det känns bra att veta vad man ska göra, och vad som är okej. Vi är också öppna med varandra vilket är viktigt. Jag kan prata med honom om allt. Istället för att låta honom få luta sig över mig igen sätter jag mig upp jag håller upp armarna i luften. Armarna upp och sträck! Han skrattar till innan han ger mig en snabb kyss och drar av mig tröjan som också hamnar på golvet. Han börjar ta av sig sin egen tröja men jag stoppar honom.
”No no” säger jag och skakar på huvudet ”I wanna do it”
”So bossy” säger han med överdrivet stött röst och jag flinar. Men han gör som jag säger med nöje och håller ut armarna. Jag tar tag i botten på hans tröja och drar av den. Sedan slänger jag ner den på golvet med mina kläder. Han ler sexigt mot mig där han står på knä framför mig i sängen utan tröja. Jag skakar på huvudet.
”What?” säger han och ger mig en konstig blick.
”Nothing...” säger jag med ett leende innan jag snabbt tar tag i honom och trycker ner honom på sängen. Han ser chockad ut när jag klättrar på honom.
”You’re too hot” säger han där han stilla ligger under mig och ser mig i ögonen.
”No” säger jag och strycker hans mage med mina händer.
”You are though” säger han och studerar mig upp och ner. Jag ser ner på min kropp och vill nästan skratta. Jag är verkligen inget speciellt. Jag har aldrig varit helt bekväm med att visa min kropp för Harry. Jag blir alltid väldigt osäker på mig själv och vad han ska tycka. Det är konstigt när han faktiskt säger att jag är snygg, när det inte alls är vad jag förväntat mig. Plötsligt ser han seriös ut.
”You’re perfect”
Jag sitter stilla en stund och ler.
”You are” säger han igen.
Jag vet inte vad jag ska svara. Jag bara biter mig i läppen och drar lite hår bakom ena örat innan jag lutar mig ner och kysser honom.
”I love you” är allt jag får fram.
”I love you too” svarar han.
Plötsligt kommer jag ihåg vad vi höll på med, och jag flinar mot honom. Han ger mig ett sexigt leende.
”What are you waiting for” säger han stöddigt och lyfter på ögonbrynet. Jag gapar och slår till honom lätt på magen.
”Hey!”
Han skrattar bara. Jag gör dock som han säger och börjar plantera små kyssar på hans nacke och nyckelben. Jag känner hur hans hud förändras. Han får nästan som gåshud, och ju längre ner jag kommer ryser han till allt mer. När jag är nedanför naveln börjar jag stryka mina händer över hans lår precis på samma sätt som han gjorde på mig, och han lutar sig upp och stödjer sig på sina armbågar när han märker att jag kommer nära. Jag ser konstigt på honom och hur han ler när han ser på mig. Jag stannar upp.
”What are you looking at?”
”You”
”Can you stop, please?”
”Why?” frågar han besviket.
”Cause it’s creeping me out!”
Han suckar och lägger sig ner på rygg igen vilket får mig att fortsätta. Jag drar med tungan ner till början på hans jeans, sedan börjar jag knäppa upp dem. Jag märker att han börjar bli otålig för han hjälper mig av med dem så det ska gå snabbare.
”Take it easy tiger” säger jag retsamt när jag kastar ner dem på golvet, och han skrattar så att hans fina överkropp skakar en aning.  Jag gillar att han är otålig, vilket bara får mig att vilja göra allt mer långsamt. Han ska få lida, och han ska få böna och be! Jag börjar kyssa honom igen över kalsong-kanten vilket får honom att spänna sina lår. Han vet hur nära jag är, och han hatar och älskar det på samma gång. Samtidigt som jag kysser ovanför den övre kanten, stoppar jag in fingertopparna innanför kanterna på varje sida om underkanterna och drar lätt med mina naglar över huden på hans lår. Jag ser hur han blir mer och mer upphetsad, och han kämpar nog emot för att inte ta tag i mig på en gång och ta kontrollen själv. Jag biter tag i överkanten med mina tänder och drar ner dom en aning. Han harklar sig.
”Please… don’t tease me”
Jag drar ner dem en aning mer och fortsätter kyssa honom allt längre ner. Och han sväljer.
”Please stop”
Jag vet att han inte menar det så. Men ajg vet precis vad jag ska göra, och ler en aning.
”Okay!” säger jag överdrivet glatt och sätter mig rakt i sängen en bit bort. Sedan börjar jag pilla med håret och ser vanligt på honom.
”What do you wanna do instead?”
Han ligger kvar i samma ställning och ser förvånat på mig. Det är nästan så att han tror att jag menar allvar i några sekunder. Och ser nästan lite irriterat besviken ut. Men sedan förstår han att jag bluffar och flinar.
”You bitch!”
Han drar snabbt ner mig brevid sig och jag skrattar högt.  Han börjar pussa mig över hela kroppen och jag fortsätter skratta när han kommer ner till min mage och jag tar tag i hans bruna lockar. Plötsligt saktar han ner, och den kittliga känslan byts ut mot en skön. Hela jag lugnas ner, och mitt skratt blir till ett leende. Han kommer längre och längre ner, och till slut försvinner mina trosor. Jag vet precis vad han ska göra nu, han ska teasa mig med. Det tillåter jag inte. Han hinner bara komma till höftbenen då jag tar tag i hans armar och drar upp honom mot mig.
”Enough of that already”
Han ser först förvånat, sen humoristiskt på mig.
”Are you in a hurry or something?” säger han med skratten i halsen innan han biter sig i läppen. Jag nickar och rynkar pannan.
”I want you” viskar jag sedan. Och han ler.
”One second” säger han snabbt och håller upp ett finger. Sedan försvinner han iväg ut i hallen. Jag ligger ensam kvar i sängen och väntar. Jag behöver inte ens försöka se efter vad han hämtar. Jag vet redan. Några sekunder senare slänger han ifrån sig sin plånbok och vänder sig om. Han står stilla ett tag och sätter ett litet paket i munnen. Samtidigt som han börjar gå hitåt river han sönder det med tänderna, sedan ler han mot mig.
”You ready for the incredible hulk?” frågar han när han kryper ner brevid mig. Jag himlar med ögonen åt hans barnsliga kommentar men nickar sedan snabbt med en suck.
”…Yes, just put it on." 

---

Jag skäms som vanligt över snusket... Klarar knappt av det alltså. Jag är för pryd. Och SORRY för att det tog sådan tid för ett till kapitel. Veckan innan lovet försökte jag komma ikapp med mina inlämningar i skolan, sen drog jag faktiskt till London under lovet och såg One Directions konsert! Var såååå bra! Ska se den här i Sverige också faktiskt. Någon som ska se den här med? Vilka platser har ni i sånna fall? :) 
Det var någon som frågade om jag kunde skriva ner både novellens twitterkonto och mitt eget, och visst: @tcoaupdate och @blahobla    Fick dessutom en fråga om jag kunde ha en frågestund. Jo visst kan jag det. Men det beror på om flera vill det. Annars kan ni alltid ställa frågor på novellens twitterkonto. Kram nu och säg vad ni tycker! Nästa kapitel är faktiskt redan klart, så ju fler som kommenterar desta fortare kommer det nya kapitlet upp. Ska uppdatera oftare nu för tiden jag lovar :)