The Center of Attention - Kapitel 55

Previous: Jag nickar och gömmer ansiktet i händerna och Saga skriker till.
”Jag visste det!!! Är ni tillsammans?”
”Jag vet inte” säger jag och skrattar. ”Jag antar det…”
Hon skriker till ännu högre och hoppar på mig.
”Grattis grattis grattis!”
Hon kramar mig hårt och länge. Allt jag kan göra är att stå där och le. Jag har nog inte fattat riktigt än vad som har hänt. Jag tror fortfarande är att det är en dröm som jag kommer vakna ur. Det här är sjukt.


Jag vill nästan inte gå ner till receptionen en stund senare för att möta de andra. Jag vet, att de vet, att jag och Harry sov tillsammans. Jag kommer inte kunna se dem i ögonen. Det här är precis vad de ville. Den här resan var ett försök på att få oss tillsammans igen, och de lyckades. Jag förstår det inte ens själv. Hur fan gick detta till? 
Jag går nervöst efter Saga ut ur hissen och ser de andra sitta slappt i fotöljerna med mobilerna i händerna, snackandes. När vi kommer fram ser de direkt på oss och hälsar normalt innan de reser sig. Vi börjar gå mot frukosten och jag hinner precis undra om de faktiskt vet eller inte då Niall flinar och puttar till mig lite med armbågen.
”I knew you two wouldn’t be able to keep your hands off eachother”
Jag hör hur de andra fnissar till och jag stirrar förskräckt på honom. Vad svarar man på något sådant egentligen?
”Mind your own business” säger jag nervöst och biter mig i läppen i ett försökt till att byta ämne. Skrämma upp dem lite. Få dem att hålla tyst och inte retas. Vi behöver inte prata om det här just nu. Men Niall skrattar bara högt.
”Hey, you’re the one who posted the photo for everyone to see”
Jag pressar ihop ögonen och stannar till.
”Don’t remind me please”
”Hey we just wanna congratulate you Tess” säger Liam och ser bak ”really unexpected but it’s great” han ler finurligt när han säger det sista. Jag fnyser till. Oväntat… Det här är ju precis vad de planerade.
”Unexpected… right”
Niall skrattar åt mig igen innan han öppnar dörren till frukostrummet och de andra går in, men han står kvar i dörröppningen.
”By the way, Harry’s waiting for you by the pool” säger han och blinkar ”I heard you already had breakfast”
Sedan försvinner han in i rummet och dörren stängs igen framför mig. Jag suckar med ett skratt innan jag vänder mig om för att gå. Ja okej, de kan vara stolta över sig själva. Men de behöver faktiskt inte retas så mycket. Men jag älskar dem ändå. Mina fina vänner. Jag skyndar ut till genom dörren till poolen där jag, Niall och Liam badade förut. Nu är det dock fullt med människor på solstolarna och i poolen. Jag ser Harry nästan på direkten, han är inte särskilt svår att se runt andra människor. För det första är han väldigt lång, men för det andra är han så otroligt attraktiv att alla andra runt honom blir utklassade. Det är något speciellt med honom… enligt mig i alla fall. Jag håller blicken på honom när jag fifflar med grinden in, men är alldeles för kort för att få upp den lilla spärren. Jag suckar och ser irriterat på den. Hur har de tänkt att barn… eller korta människor som jag ska få upp den här? Jag som trodde de flesta var korta i spanien. Jag ser mot Harry igen och ska precis ropa på honom då jag ser två tjejer på solstolar några meter bakom Harrys med mobiler riktade mot hans håll. Great, ska vi ha fotande fans nu också? Att jag råkade lägga upp den där bilden imorse är redan illa nog, jag vill inte ens veta vad som sägs på twitter… Jag hinner dock inte tänka mer på det då jag hör Harry ropa mitt namn och komma glatt småspringandes mot grinden. Jag blir genast förtrollad av hans fina leende och ler stort tillbaka.
”I know it can be frightening to be close to someone so goodlooking as me, but standing over here watching is just creepy” säger han skämtsamt och stannar vid grinden. Jag skrattar sarkastiskt.
”Real funny, I’m too short to open it” säger jag och ser mot spärren högt där uppe. Han skrattar till och öppnar den åt mig.
”You really can’t reach it?”
”No”
Jag sträcker mig upp för att visa honom. Bara mina fingertoppar snuddar vid spärren, som man dessutom ska dra uppåt för att grinden ska gå att öppna. Han skrattar igen samtidigt som jag går in, och stänger efter mig.
”I thought spanish people were short though?”
”Yeah but I guess they don’t want children running in and out on their own”
”Hmm” mumlar jag och ser lite småsurt på honom. Jag är inte ett barn. Tycker fortfarande att det är taskigt att inte ens korta personer i min ålder, kan komma in utan hjälp. Tänk om jag ville gå till poolen helt själv, då hade jag inte ens kommit in.
”Hi by the way” säger han och närmar sig mitt ansikte långsamt, jag ser att han vill kyssa mig men jag stoppar honom och sneglar snabbt på tjejerna i solstolarna som stirrar med stora ögon.
”I think you’ve got some admirers over there”
Han ska precis titta dit men jag stoppar honom igen genom att snabbt dra hans huvud tillbaka mot mig.
”Don’t look you idiot, they’ll notice”
”So what?”
”I don’t want them to think we’re talking about them”
”But we are?” säger han med sin mörka, rossliga röst och jag suckar.
”Yeah, but.. you can be a bit smoother at least! You don’t have to stare”
Han flinar mot mig innan han tar tag i min hand och börjar gå mot solstolarna. När han tittat på tjejerna i någon sekund lutar han sig ner en bit mot mig och viskar
”I don’t care if they see”
”They're not just looking... I saw them taking pictures before”
”Still don’t care”
”But-”
”Trust me” säger han tyst innan vi stannar vid solstolarna ”a couple of photos doesn’t matter”
Jag suckar och sätter mig ner på solstolen bredvid den där Harrys handduk ligger utspridd. Det finns ett par bredvid oss också som är lediga till de andra sen också. Det roliga är att det faktiskt ligger lappar där det står ”reserved” på dem.
”If you say so” säger jag och lägger mig ner på den. ”No kisses though”
Jag ser vädjande på honom, och han suckar besviket och nickar. Jag försöker att ignorera tjejerna bakom oss när jag lägger ifrån mig mina saker, men jag kan känna deras ögon i nacken. Hatet de känner. Vilket stör mig jättemycket.
”You need a towel?” frågar han och ser på mig där jag ligger med både kläder på mig och utan handduk under. Jag trodde inte att vi skulle hit på direkten så tog inte med någon. Jag ler smått.
”Yes please, I didn’t bring mine”
”Too bad” säger han och börjar rota i väskan ”Niall told me all about your 1D towel”
Jag skrattar och tar emot handduken när han kastar den till mig.
”Oh yeah! That’s my favourite towel, I use it at home and everything!”
”That’s awesome” säger han glatt och lägger sig ner själv på solstolen.
”I know… I love rubbing your faces all over my wet body” säger jag seriöst och ser på honom. Han stirrar på mig när jag säger det och verkar lite smått chockad, innan han brister ut i skratt. Då kan jag inte heller hålla mig. Det där lät för perverst.
”Now I’m getting you one with just my face on it” säger han och håller upp en hand mot mig och gör en min som att han blir störd av tanken att jag torkar mig med de andra killarnas ansikten också. Jag fortsätter skratta tills jag får ont i magen.

När jag tagit av mig kläderna, och vi båda lagt oss bekvämt i solstolarna kan jag slappna av. Jag känner mig inte lika iaktagen av tjejerna bakom oss då stolsryggen är i vägen. Jag ser mot Harry och ler samtidigt som jag spanar in honom upp och ner. Röda badbyxor, solbrun lite glansig mage, rayban brillor och armarna bakom huvudet. Han är sexigare än någonsin. Det var bara cirka ett halvår sedan vi träffades, men han har ändå växt så otroligt mycket. Inte bara i ansiktet, han har fått mer muskler också. Själv börjar jag likna en potatis mer och mer för varje dag som går.
”Have you been working out?”
Han ser på mig, sen ner på sig själv, och ler stolt.
”Why, does it show?”
”Uhm yeah? You’re fit as hell all of a sudden”
”Well I have been working out in fact” säger han och klappar sig på magen ”I’ve always wanted a sixpack but I’ve been to lazy to start”
”Sounds like me” säger jag och ser ner på mig själv. Jag är inte tjock, eller för smal.. men jag har inga muskler what so ever. Det är väl inte direkt så att jag vill ha ett sexpack, men lite muskler i alla fall. Att kunna öppna en syltburk skulle nog vara bra...
”You don’t have to work out, you’re skinny”
”But I’m weak!” säger jag och spänner armen och visar upp för honom ”I have no muscles at all”
”You can come to the gym with me if you want?”
”Really?” säger jag och skrattar. Jag… på gym, jo visst.
”I mean, it’ll be hard for you to keep up with a buff guy like me but… you can try” säger han och flinar samtidigt som han diskret spänner musklerna. Jag fnyser och skrattar till.
”Wanna bet?”
”Sure” säger han med samma flin ”what do you wanna bet on?”
”If I can keep up with you… I want you to tell your fans on twitter that you’re gay”
”But I’m not” säger han och ger mig en konstig blick. Jag ler finurligt.
”They don’t know that for sure”
”Yeah they do!” säger han och lutar sig framåt mot mig och ser seriös ut.
”Larry Stylinson was it?” säger jag och biter ihop för att inte skratta. Han suckar och lutar sig tillbaka i stolen igen med ett leende.
”I can’t tell them that…! I’ll break their little hearts”
”Be sure to win then” säger jag och korsar armarna.
”I will” säger han och ler ”and if I win…”
Jag nickar och väntar på vad han ska säga, det är säkert något dumt.
”You’ll have to visit me on tour”
Jag blinkar ett par gånger och skrattar till. 
”That’s… what you want?”
Han nickar.
”That’s just a vacation for me, sure, I love england”
”Oh no, not the UK… the US”
”America?”
”And Australia… now that I’m thinking about it”
Jag ser åt sidan i några sekunder. Självklart vill jag följa med, men jag kan inte. Jag kan inte vara borta från skolan, och mamma och pappa skulle aldrig låta mig åka.
”I can’t go”
”Why not?” säger han och ser ledsen ut ”I can’t post stuff like that on twitter either but if you win I’ll do it”
”Because I have school?”
”I can get you a tutor, or something?” säger han och rycker på axlarna.
”I have parents too, you know?” säger jag och suckar ”they’ll never let me go”
”You sure?” säger han ledsamt. Jag nickar.
”I’m not ever sure they’ll let me visit you for your birthday either to be honest…”
”But you said you would?”
”Yes if they let me”
Han suckar irriterat och ser framåt. Jag fortsätter se på honom ett tag och inser ganska snabbt att han är sur och inte kommer svara. Jag vet att jag sa att jag skulle komma, och jag vill komma... men jag kan inte hjälpa om mina föräldrar inte låter mig. Jag lovade redan innan jag åkte hit att jag inte skulle vara borta från skolan mer. Ska jag åka bara någon vecka senare igen? Jag tror knappast att jag får nu när jag tänker på det. Jag sätter mig upp vänd mot honom.
”I’ll try, okay?” säger jag och biter mig i kinden. Han ser fortfarande sur ut, men nickar lite mot mig innan han ler ett svagt leende. Jag sneglar mot tjejerna bakom oss och ser att de inte verkar lika uppmärksamma längre, och ser sen tillbaka mot Harry. En liten puss kanske… Jag flyttar mig snabbt och diskret över till hans solstol och han ser förvånat på mig innan jag kysser honom. Att jag inte bryr mig om att de kanske ser måste väl göra honom lite glad i alla fall. Han lutar huvudet bakåt mot stolen och ser på mig, inte lika surt denna gången men jag ser att det behövs en kyss till. Så jag lutar mig ner igen. Efter andra kyssen ler han mot mig och jag ler nöjt tillbaka. The power we women have alltså. Lite kyssande och de ler igen. Jag hoppar över till min stol igen och lägger mig ner, hans hand letar sig över till min sida och hittar genast min. Han stryker sin tumme över min samtidigt som vi lutar oss bak i stolarna.

De andra kommer någon halvtimme senare och dunsar glatt ner i stolarna bredvid oss. Saga var snäll nog att ta med sig några av mina saker ner också, som mina hörlurar och solglasögon till exempel. Blev väldigt glad över det då jag nu insett att det är väldigt jobbgt och tråkigt att sola utan musik och skugga för ögonen. Niall och Becca går genast och badar, och jag lovar, de är mer högljudda än barnen i poolen. När jag efter ett tag sätter mig upp för att dricka lite vatten ser jag åt deras håll, Rebecca sitter på Nialls axlar och vadar igenom vattnet. Becca skriker högre än en rädd bebis, och Niall skrattar högre än någonsin. Vet inte vad som är så kul men jag ser att barnen runt omkring i poolen ser helt förskräckta ut. Men eftersom att jag kan höra dem båda genom mina hörlurar med musik borde de vara dubbelt så högljudda utan dem. Och det är inget jag vill höra. Så jag lägger mig bara ner igen och ser på de andra. Zayn smörjer in Jossans lår… jaha… både Louis och Eleanor solar. Liam läser något och Danielle solar hon med. Jag ser åt Harrys håll, han är helt uppslukad av sin iPhone.
”What’s so interesting?” frågar jag och han ser upp på mig.
”Tweets”
”Oh…” säger jag och tänker tillbaka på bilden jag la ut imorse. Han läser säkert hat. ”Is it bad?”
”Actually… not that bad” säger han och lyfter på ögonbryen, sen ser han på mig igen och flinar ”just kinda bad”
Jag skrattar till lite. Jag vill inte att han läser dom, han kommer säkert bara bli upprörd av de elaka tweetsen. Även om jag förstår honom, det är svårt att hålla sig undan. Man vill ändå veta vad människor tycker om dig, och de du bryr dig om.
”What are they saying?”
Han sneglar på mig och ler medlidande.
”You don’t wanna know… but I’m following the ones that say nice things about you”
Jag skrattar till, han tror att det kommer hjälpa…
”You were right though, about the girls behind us” säger han lågt och visar skärmen för mig. En bild på våra solstolar kommer upp, och man ser våra händer sammanlänkade mellan dem. En söt bild om man frågar mig, men jag kan lovar att fansen inte tycker det. "There's more too" säger han och fortsätter scrolla.
”I told you” säger jag och biter mig i läppen.
”I still don’t care, I’m used to it..” säger han och ser ärligt på mig ”but I know you don’t like it…”
Jag ser ner i på mina händer.
”It’s fine”
Han reser sig upp, och jag följer honom chockat med blicken.
”Where are you going?” säger jag snabbt.
”I’m just gonna go talk to them”
”Nono!” klämmer jag ut ”please don’t, it’s fine really”
”Take it easy I’m just gonna talk” säger han och ler mot mig innan han går bort mot fansen. Jag ser hur deras ögon spärras upp när de inser att han är påväg mot dom. Och han stannar vid foten av ena tjejens stol. Han ser inte arg ut när han pratar med dem, och några enstaka gånger nickar han mot mig och de ser hit. Efter ett tag reser de sig till och med upp och pratar nervöst med honom. Precis innan han kommer tillbaka tar de en bild var med honom och de sätter sig igen med stora leenden.
”What did you say?” frågar jag när han sätter sig igen.
”I just told them that I’d seen the photos, and if they wanted a photo they could’ve just asked”
”That’s all?” frågar jag och sneglar på dem igen. Nu har de näsorna nergrävda i mobilerna, förmodligen twittrar de för fullt om bilderna.
”And I said that me and my friends don’t like it when we’re being photographed like this” han ler mot mig ”they totally understood, it’s cool”
”You sure?” säger jag och biter mig i läppen
”Yeah, they didn’t get mad or anything, and both said they were sorry for taking the photos as well”
Jag ler smått mot honom. Min hjälte. Det behövdes inte, men han gjorde det ändå. För min skull.
”Thanks”

Vi solade och badade hela dagen, försökte njuta så mycket vi kunde nu sista dagen tillsammans allihopa. Vi körde samma lekar som på stranden för några dagar sedan fast intui poolen den här gången, kändes ännu mindre läskigt denna gången då man nuddade vattnet redan ändå. När klockan börjar närma sig fem sätter vi oss och bestämmer hur vi ska göra med kvällen. Vi bestämmer oss för att ha en liten hotell-rums-fest som den i Sverige för några månader sen… då jag och Harry hade sex för första gången. Jag håller hårt i hans hand på väg upp i hissen när jag tänker tillbaka på det. Jag vill aldrig bråka med honom igen, någonsin. Jag sväljer tankarna och vänder mig mot honom. Har ler mot mig och jag ger honom en snabb kyss innan jag och Saga går ur hissen på vår våning.
”Okay so I’ll see you at Liam’s then” säger han och ler. Jag nickar när dörrarna stängs och jag och Saga går mot rummet. Vi duschar, klär på oss och sminkar oss. Det vanliga… dock orkar jag inte sätta på mig värsta festkläderna då vi bara ska vara i Liam och Danielles lägenhet och inte gå ut, så jag sätter på mig en skön t-shirt och ett par shorts. Håret orkar jag inte heller göra något med utan sätter upp det i en bulle. Jag började skratta när vi kom fram till att vi skulle vara där då Liam redan hade fått ta smällen på senaste festen. Men eftersom att deras lägenhet redan var ”trashad” kunde vi lika gärna använda den igen tyckte de andra. Och de två verkade inte bry sig särskilt mycket.
”Ska du gå sådär?” frågar Saga och kikar in genom dörren till mitt rum. Jag vänder mig om och ser på henne, sen tillbaka på till spegeln.
”Ja? Vadårå?” jag ser på henne igen och hon har såklart klätt upp sig till max. Klackskor, klänning, liten handväska.
”Det är ju fest, ingen myskväll”
”Ja men” säger jag och skrattar ”det är ju bara på hotellet, vi ska ju ingenstans”
”Det vet man aldrig!” säger hon och dunsar ner på sänge med ett leende. Jag fortsätter hålla på med håret och sneglar på henne då och då.
”Äsch” säger jag bara och sätter en hårnål i munnen medan jag pillar.
”Skyll dig själv då” säger hon och ler” hon reser sig upp igen och ställer sig bakom mig ”inte för att det spelar någon roll…” hon studerar mig i spegeln ”du är ju lika snygg ändå…!”
Jag flinar och hon smiskar mig på rumpan. Jag skriker till.
”Lägg av va!” jag sätter i hårnålen i håret och ställer mig rakt igen, fixar lite med det sista, innan jag vänder mig mot henne. ”Ser det okej ut?”
”Det ser bra ut, är du klar eller?”
”Strax” säger jag och ler, och hon nickar innan hon går ut ur rummet. Jag behöver bara kolla en sista sak. Har inte vågat läsa smsen från Jake än… Han har ringt också, men jag har varit för feg för att svara. Vet inte riktigt vad jag ska säga. Vet inte heller om han har sett bilden eller hört något. Jag får ta det med honom imorgon… Jag läser igenom smsen han skickat. Det verkar i alla fall inte som att han vet, då han bara frågar hur det är med mig, vad jag gör och att jag ska ringa tillbaka. Jag suckar och lägger mobilen i fickan innan jag går ut genom dörren.
”You ready!?” säger Saga med en överdriven röst när jag kommer till hallen, och jag skrattar och nickar.
”Då går vi” säger hon och ler.
Oh wow! Ett kapitel! Det var på tiden eller hur! Kom på idag att jag inte har uppdaterat på jag vet inte huuur länge. Så kände mig genast dum och började skriva vidare. Har lite svårt att komma på nya saker nu, men har en helt ny idé som jag vill testa någon gång i framtiden på en ny novell. Vad säger ni om det? :) Kommer självklart fortsätta med denna ett tag, men jaja. Sista dagen i Spanien! Synd va?


RSS 2.0