Hej på er söta läsare! 
Tänkte bara klargöra lite saker här, som jag hoppas att de flesta av er förstår. Jag har som ni vet, innan de två senaste kapitlena inte uppdaterat på ett tag. Det är såklart eftersom att jag har skola, läxor och vänner + familj att umgås med. Fick lite negativ kritik idag på twitter där personen var lite upprörd över att jag inte uppdaterar lika ofta som jag brukar och att jag borde skriva att jag ska "ta paus" då jag inte ska uppdatera på ett tag. Tänkte då klargöra för er så att alla förstår att jag inte har något schema för kapitlena. Jag skriver när jag har tid, och lägger upp oftast precis då jag skrivit klart. Jag har inte ett mål av att skriva ett eller två kapitel i veckan, jag skriver helt enkelt när mina läxor är klara och när jag känner för det helt enkelt (då det bara är en hobby). Jag hoppas att resten av er inte blir sura över detta och att ni förstår att jag har andra saker att göra också. Vi får se om det kommer upp ett till kapitel i helgen eller om det blir senare än så, jag vet faktiskt inte! Hoppas ni gillar de två senaste kapitlena i alla fall. PUSS! <3
Tycker dock att detta är lite överdrivet och onödigt. Du behöver inte stödja dina egna åsikter för att göra dem relevanta. Lägg märke till IP-adressen.

Previous: Jag springer de sista två stegen och kastar mig i hans armar. Sedan kysser jag honom. Jag kysser honom hårdare än jag någonsin gjort förut och känner hur han lägger armarna runt mig precis lika hårt. Han stönar förvånat och letar efter luft samtidigt som jag, och jag känner hur tårarna börjar välla upp i ögonen. Jag förstår inte att det här händer. Jag trodde aldrig att det skulle bli han och jag igen. Och jag tror inte att han trodde det heller, för jag hör hur han snyftar mellan kyssarna. Han tar tag i mitt ansikte i mitt hår, som att han aldrig vill släppa taget. Det är bra, för jag vill aldrig släppa taget om honom heller. Aldrig någonsin.

---

”Harry!?” ropar jag ut och ser mig om ännu en gång. Himlen är grå och vågorna är höga, men det är inte dem jag oroar mig för. Harry? Vart är du?
Plötsligt känner jag något röra vid min fot under vattnet och jag rycker till, sedan ler jag.
”Harry!” skrattar jag ut ”stop it it’s not funny”
Men han dyker inte upp, jag rynkar ögonbrynen och försöker se vad som finns under ytan. Men vattnet är alldeles för mörkt för att jag ska kunna se något. Jag känner något stryka till min fot igen och paniken sätter igång. Om det är Harry är det verkligen inte roligt! Jag börjar försöka simma tillbaka till land men inser att stranden är borta. Jag är mitt ute i havet. Vad är det som händer? Jag börjar sprattla i vattnet desperat sökandes efter land, men det är bara vatten, vatten, vatten så långt ögat kan nå.
Plötsligt känner jag hur något tar tag i mitt ben och drar mig under ytan! Jag försöker skrika på hjälp men sväljer bara massa vatten samtidigt som jag försöker kämpa mig upp mot ytan. Sedan blir allt svart.

Mina ögon rycks upp och jag ser mig förskräckt om. Var är jag? Till min lättnad ser jag synen av fönstret och en ny fin dag utanför fönstret. Phew, det var bara en dröm. Mina tankar går direkt till Harry, och jag minns gårdagen. Om jag minns rätt? Jag vänder mig om i sängen, och ler för mig själv. Där bredvid mig, ligger Harry. Han ligger vänd mot mig med en arm framför sig på kudden. Min hand dras genast mot hans nyckelben där en ny tatuering sitter och jag stryker den försiktigt med fingertopparna. 17BLACK… Mina ögon dras mot hans ansikte igen. Han ser så oskyldig ut, så söt och liten när han sover. Munnen halvt öppen och lockiga hårslingor för ögonen. Jag trodde aldrig att jag skulle få se det här igen. Jag vet inte riktigt vad som hände igår, jag vill forfarande intala mig själv om att jag inte behöver honom, att jag inte vill ha honom i mitt liv. Men jag tror att jag alltid har velat det. Jag ville inte göra slut med honom från första början, jag var redo att kämpa för oss. Jag var fortfarande så sårad när vi gjorde slut att det kändes bäst. Men jag vet nu att det inte alls var så. Han kommer alltid vara min. Även om allt detta oroar mig. Vad kommer hända mellan oss? Vad kommer hända med Ally? Jag måste få Harry att göra det rätta i den här situationen.

Vi var länge på stranden igår, och bara pratade. Han berättade om hur han velat ha mig hela tiden, igen. Han berättade om hur han kände när han såg mig i lobbyn första kvällen. Hur arg han hade blivit på killarna för att de inte berättat, då alla känslorna kommit tillbaka igen hundra gånger starkare. Hur han inte kunde ignorera det den här gången. Vi valde att inte berätta för de andra, de ska minsann inte tro att det är tack vare dom som vi är tillsammans igen… även om det faktiskt är det. Om vi nu faktikst är tillsammans...? Jag har egentligen ingen aning. Vi gick tillbaka till hotellet och de andra sedan, vi fick misstänksamma och undrande blickar när vi kom men vi ignorerade det och spelade lika besvärade av varandra som förut. Såklart att jag vill berätta för dom egentligen, men det gav mig en härlig känsla i magen av att smyga runt också. Vi satt inne, spelade spel och pratade hela dagen allihopa. Förutom Louis och Eleanor som åkte och shoppade. Lite tråkigt att den näst sista dagen var grå, regnig och trist. Men jag tror att alla tyckte det var rätt skönt ändå. När alla gick till sängs kunde jag och Harry inte hålla oss längre, vi smög upp till hans rum och hoppade på varandra så fort vi kom innanför dörren. Jag visste inte att jag har saknat hans kyssar och beröring så mycket, och han fick mig att stöna högre än jag någonsin gjort förut. Jag bad till gud att ingen skulle höra mig.

Och nu ligger jag här, under täcket med mitt ex på hans hotellrum i Spanien.  Tänk, för några dagar sen kunde han inte ens fått mig att ligga med honom även om jag hade druckit mig stupfull innan, och igår, valde jag att vara med honom helt nykter. Bara för att jag ville. För att jag fortfarande älskar honom, precis som Ally sa. Jag lägger mig närmare honom och planterar en kyss på hans läppar, och efter några sekunder öppnar han trött ögonen och ser på mig. Han blinkar ett par gånger för att försöka vakna till (och kanske förstå varför jag ligger där bredvid honom) innan han ler trött mot mig.
”Hey”
”Hey…” säger jag och ler tillbaka. Innan han lutar sig upp för att kyssa mig igen. ”Did you sleep well?”
Jag lutar mig tillbaka i kudden och suckar.
”Actually… no” han ser ledsamt på mig och jag ler lite ”I just had a bad dream that’s all”
”What’d you dream about?”
”It was so weird” säger jag och suckar ”I was swimming in the middle of the sea… and I was looking for you”
”Really?” säger han och stryker min arm. Jag nickar.
”Yeah… I thought you were just messing with me or something, but then something grabbed me and pulled me under water”
”Not me I hope?” säger han och spärrar upp ögonen ”I would never do that”
Jag skrattar och kysser honom på pannan.
”No it wasn’t you, and I bet you would’ve saved me if you were there”
”That’s right” säger han och ler stort ”I would never let anyone hurt you”
”Not even a big sea monster?”
”Not even a big sea monster” säger han allvarligt ”I’d kick it’s butt”
Vi båda skrattar tills vi tystnar. Men det blir inte pinsamt tyst. Vi bara ligger där och ser på varandra. Jag tror att vi båda tänker samma sak.
”I can’t believe this” säger han tyst och fortsätter stryka min arm. Jag ler.
”Me neither”
”You hungry?” frågar han sedan ”I can make something”
”Sure, I can help if you want”
Han ler sexigt mot mig.
”Nah…”
Sedan lägger han sig snabbt på mig med armarna på var sin sida om mig.
”You stay here and relax”
Sedan lutar han sig långsamt ner och ger mig en lång kyss. Jag ler för mig själv när kyssen forsätter som små pussar ner för nacken, och när de börjar komma för långt ner trycker jag undan hans huvud och ler retsamt.
”Now go!”
Han skrattar och reser sig upp. Jag spärrar upp ögonen när jag inser att han inte alls har någon plan på att täcka sin fullt nakna kropp och börjar asgarva.
”Nice butt Styles” ropar jag efter honom när han försvinner ut ur rummet och han skrattar högt.

Jag ligger kvar ett tag, men sen blir jag för uttråkad och reser mig upp. Jag öppnar upp hans garderob och hittar såklart, alla hans kläder uppackade där. Jag letar upp en grå t-shirt med ett hjärta på med texten "Lover" på och ett bar boxershorts som jag sätter på mig. Jag tar ett par till honom också, jag tänker inte äta frukost med en naken Harry tänker jag för mig själv och skrattar. Efter det går jag fram till nattuksbordet och kollar klockan på Harrys mobil. Halv nio bara, vilken tur. Då sover Saga fortfarande till hundra procent. Jag lägger märke till en sten på sidan av bordet, jag ler för mig själv när jag ser att det står ”Dream” på den. Jag tar upp den och vrider lite på den för att se om något företags-märke finns på eller liknande, men på undersidan står det ’Love Mum’ och jag inser på direkten att stenen är Harrys, inte hotellet. Jag hasar mig ut ur rummet samtidigt som jag studerar stenen i min hand. Jag hör Harry fixa i köket och jag ler när jag ser honom. Han har lyckats hitta en filt alla fall som han har virat om sig där han står i köket framför spisen.
”Hey I told you to wait!” säger han glatt och ser mot mig.
”I know but I got bored”
”Is eggs okay?” frågar han när jag kommer fram och lägger en arm om mig. Jag nickar och håller sen upp stenen framför honom.
”What’s this?”
Han tar den och ser glad ut.
”It’s my stone, haven’t I shown it to you before?”
”No?”
”Really?” säger han förvånat och ser på den ”I got it from my Mum during X Factor, I wasn’t into the idea at first, trying out for it, I didn’t think I was good enough even though doing music was my dream”
Jag sätter mig vid bordet och ser på stenen igen, och låter honom fortsätta.
”She told me that I always should chase my dreams, and that I never should give up. Then when we actually made it past judges houses, she gave me this… I take it with me wherever I go”
Jag ler mot honom. Den betyder verkligen mycket för honom. Jag ska precis säga att det var en väldigt gullig grej då han börjar prata igen.
”This whole thing is crazy really… just X Factor was sick, and now we have our own album and get to travel the world, you never get used to it you know”
”Yeah I bet” svarar jag och pillar på stenen som han lagt bredvid mig på bordet. ”You’re getting bigger and bigger every day, I barely noticed it in the beginning, but at the club before… I don’t get how the paparazzi find you like that”
”Yeah, that’s the only bad thing about it I guess…” säger han och vänder på äggen ”I love my fans and I love making music, getting followed around by cameras all the time… not so much”
Jag få en idé och ler lite innan jag reser mig upp.
”Speaking of paparazzi… Wait a sec”
”What?” hör jag honom säga när jag rusar in i sovrummet och hämtar min mobil. Sedan springer jag tillbaka.
”I need to take a pic of you and the stone”
”What, why?” säger han och ler gulligt.
”I’mma send it to your mamma!” jag säger Mamma på svenska eftersom att jag vet att han förstår. Och han skrattar.
”Why are you sending it to my mum?”
”Because… I think she’d like knowing that you have it with you, and if I send it to her she’ll know we’re hanging out together again”
”Fine” säger han och tar upp den samtidigt som jag håller upp mobilen. ”Don’t go too low though” säger han och försöker hålla sig för skratt. Jag flinar.
”Don’t worry, I wont send your mum a pic of your willy”
”Willy huh?” säger han och flinar mer än mig ”you’re using english terms now huh?”
”I hang out with you guys too much” säger jag och ler lite, sedan blir jag allvarlig ”now stop talking and look nice so I can take a picture”
Han slutar garva och ler gulligt tills jag tagit fotot. Sådär. Jag skickar en tweet till Anne med bilden i och texten ”I think Harry loves his mummy A LOT! Miss you Anne! xx”
Jag känner samtidigt som jag skriver hur Harry dyker upp bakom mig och håller om mig med filten.
”Someone in here likes to use my clothes” viskar han i mitt öra och kysser mig på kinden.
”Well someone’s gotta use them” säger jag retsamt och skrattar ”AND” säger jag sedan ”I actually brought you some”
Jag pekar mot boxershortsen på stolen en bit bort och han kysser mig en gång till på kinden innan han går bort till den och sätter på sig dom.
”Don’t you have your own clothes?” säger han lika retsamt som jag och går fram till spisen och stänger av den.
”I do… but I like yours better” säger jag och ler gulligt. Det gör jag faktiskt. De luktar Harry och är i perfekt storlek. Inte egentligen då, men perfekt morgon-storlek. Man känner sig trygg och bara… allmänt härlig i stora kläder. Tycker jag då. Tänk att jag till och med saknat hans kläder.
”You still have my favourite t-shirt you know” säger han och lägger upp äggen på tallrikar.
"The Ramones one?” frågar jag och han nickar innan han ger mig tallkriken. ”I’ve got your favourite beanie as well you know” säger jag och ler busigt och tar en bit ägg med handen och stoppar i munnen.
”Keep them” säger han snällt och tar fram bestick och räcker till mig ”I gave them to you”
Vi sätter oss ner vid bordet och äter. Vi snackar ett tag tills han tar sticker och hämtar sin laptop i sovrummet. Vi sätter igång några gamla X Factor videor och tittar på dom tillsammans. Kan nästan säga att jag fangirlar lite över dom faktiskt. De var så små och söta, och stylade helt fruktansvärt. Men det bästa är hans hår. Kan knappt hålla tyst om det. Så kort och... snarare krulligt än lockigt. Så otroligt söt. När han sätter igång ’Summer of 69’ skriker jag högt när jag ser honom.
”Oh my god look at you! You look like you’re twelve!”
”Hey what!?” säger han och stirrar på mig om att jag förolämpat honom ”I didn't look like I was twelve!”
”You SO did!”
”No!”
Jag skrattar högt.
”In a cute way, look at your hair”
Han hoppar omkring och ler så mycket att jag dör. Samma söta leende med smilgropar. Jag kan inte hjälpa det utan vänder mig om och bara tittar på honom. När han märker mig ler jag stort och kysser honom på kinden.

När vi ätit klart hjälps vi åt med disken, och pratar samtidigt.
”You know I've barely been on twitter this whole week, well… I’ve barely been on at all these past few months but, I promised myself I would put my phone away here”
”But I’ve seen you with it this week... and just a minute ago?”
”Yeah I know”
”Then you can’t say you put the phone away?” säger han och flinar.
”No I know but… I only took it out because I met Jake… so he could call me”
Han svarar inte. Oups. Jag snelgar på honom och ser att han är spänd. Jag har faktiskt inte tänkt på Jake mycket alls sen igår. Jag visste att jag skulle behöva ta tag i det någon gång men, vet liksom fortfarande inte vad som händer mellan mig och Harry, och då kan jag inte veta vad som händer mellan mig och Jake heller. Just nu ser det ut som att Jake och jag bara var en sommar-fling. Så känns det i alla fall för mig.
”Harry…?” säger jag tyst och ser på honom, han ser på mig. ”Are we… like”
”Together again?” avslutar han mig. Jag nickar.
”I don’t know” säger han och slutar diska ”I think we should go slow with this… see where it goes”
”Harry, we had sex last night?” säger jag och stirrar frågande på honom. Han stannar upp.
”Oh, right… shit, I guess we can’t go slow then”
Jag hoppas han förstår att det är slut mellan mig och Jake. Tänk om det är därför han tvekar. Jag slutar också och vänder mig honom och ser allvarlig ut.
”I’ll talk to Jake, okey? Me and him are over”
Han nickar utan att se på mig. Jag vet att han inte vill prata om honom, precis som han förmodligen inte vill prata om Ally heller. Och jag accepterar det, for now.
”This is our last day here” säger jag tyst sedan och fortsätter diska.
”Yeah…” säger han ”I wish you could stay longer”
”Me too” säger jag och biter mig i läppen. Jag vill verkligen inte hem till tråkiga Sverige ”how long are you staying?”
”Another week, hopefully… when you’re in this industry you never know when you’re gonna have to drop everything and leave”
"Yeah..." säger jag och ställer undan stekpannan. Han ser på mig och ler.
"But you're gonna have to come to London in February"
"Really?" säger jag glatt "why?" 
"Because!?" säger han och spärrar upp sina ögon "my birthday!"
"Oh right!" säger jag och skrattar högt. Han putar med underläppen "I'm sorry babe, I know! February first! See, I remember" Jag kom faktiskt ihåg, men eftersom att vi åkte nu i mitten av januari istället för på sportlovet (då Beccas familj skulle på skidsemester osv) så hade jag ställt in mig på att hans födelsedag redan hade varit. Han ler igen.
"So you're coming?"
"Of course... if I have enough money" säger jag och ler brett.
"I'll take care of that" säger han och ser allvarligt på mig, sedan ler han tillbaka.
Vi avslutar disken och fixar till i köket, sen känner jag mig tvungen att springa ner till min egen lägenhet då Saga förmodligen vaknar snart. Jag tar trapporna ner istället för att vara säker på att jag inte stöter på någon av killarna eller tjejerna på vägen. När jag kommer till våran lägenhet smyger jag försiktigt in och stänger dörren om mig. Det är tyst och jag andas ut, jag har lyckats…
”Vart har du varit då?” säger Saga och dyker upp runt hörnet med korsade armar…
… Trodde jag.
Jag stannar till och ser skyldigt på henne.
”Åh, bara nere vid frukosten…” jag skrattar till nervöst och börjar gå mot mitt rum för att fly undan, men hon ser på med mig höjda ögonbryn innan hon börjar flina.
”Du har varit med Harry, eller hur?”
”Va! Nej!? Vad får dig att tro det?”
Hon tar självsäkra steg mot mig och håller upp handen.
”Ett” säger hon och håller upp ett finger ”du har samma kläder på dig som igår”
”Två” hon håller upp ett till ”sättet du beter dig på just nu”
Hon håller upp det sista fingret och flinar stort.
”Och tre… du var dum nog att tweeta om det”
Hon håller sedan upp mobilen i andra handen, och bilden på Harry dyker upp. Det tar några sekunder för mig att inse vad det är hon visar mig, sedan slår det mig. Och paniken växer. Jag dunkar till mig själv i huvudet och grymtar till.
”ÅÅÅH HUR KAN JAG VARA SÅ DUM!?”
Saga skrattar högt och jag tar snabbt upp min mobil ur fickan på klänning.
”Måste.Ta.Bort” jag skyndar att låsa upp mobilen och gå in på twitter ”innan någon annan ser”
”För sent” säger hon och rusar upp till mig och tar den. Jag lovar att alla har sett den nu, och om inte, har fans sparat den. De andra kommer få se den vare sig du vill eller inte”
Jag stönar och ser gnälligt på henne. Hur kan jag vara så korkad att jag lägger upp en bild på Harry… halvnaken, så alla kan se. När mina vänner tror att vi gjort slut. Vi som skulle hålla detta hemligt! När hon lagt undan min mobil kommer hon fram till mig och ler hoppfullt.
”Sååå…?”
”Så?” frågar jag och ser på henne.
”Vad hände…?”
Jag börjar genast rodna och hon gapar stort, men glatt.
”Ni. Gjorde. Det? Eller hur!?”
Jag nickar och gömmer ansiktet i händerna och Saga skriker till.
”Jag visste det!!! Är ni tillsammans?”
”Jag vet inte” säger jag och skrattar. ”Jag antar det… Jag hoppas det”
Hon skriker till ännu högre och hoppar på mig.
”Grattis grattis grattis!”
Hon kramar mig hårt och länge. Allt jag kan göra är att stå där och le. Jag har nog inte fattat riktigt än vad som har hänt. Jag tror fortfarande är att det är en dröm som jag kommer vakna ur. Det här är sjukt. 

---

Ser ni hur snäll jag är nu!? Jag uppdaterar fast det inte har blivit 20 kommentarer på förra kapitlet OCH dagen efter förra! Okej, jag kanske uppdaterade igen för att jag har saknat att skriva lite, men ändå. Säg vad ni tycker sötnosar!

Jag vaknar med kläderna på mig nästa morgon. Det är knappt att jag förstår att det är morgon då det är mörka moln på hela himlen utanför fönstret. Jag ser ner på mig själv. Jag brydde mig inte ens om att klä av mig när jag kom tillbaka från klubben. Jag har ingen aning om vad som hände med Ally, eller de andra för den delen. Jag berättade inte att jag gick hem. Jag vrider mig om och stönar när jag känner den sprängande huvudvärken… bakis, great. Hur många gånger har jag inte sagt att det inte är en bra idé att dricka med killarna? Det är alltid något som går fel. Jag bestämmer mig för att gå och kolla till Saga, och se om hon förstått att jag är här och okej, och kolla om hon vet något. Men hon är inte ens i lägenheten. Jag hittar henne inte ens på toalett-golvet som jag brukar hemma i Sverige. Hon följde väl med Becca och Jossan eller något. Jag råkar tyvärr gå förbi en spegel i hallen påväg till min del av lägenheten igen och suckar av blicken. Herregud… utsmörjat smink överallt, torkad mascara halvt rinnandes ner för kinderna och ett hår trassligare än fågelbot jag har i trädgråden. Jag står där länge och stirrar på mig själv. Ser vad jag har blivit. Hur kan jag låta en kille ha sådan kontroll över mig? Jag trodde att jag var starkare än så här. Jag förstörde ett förhållande igår. Nej, jag förstörde två. Mitt och Jakes med. Jag kan inte skylla på att det var en liten kyss och inget mer, och spelar ingen roll hur dum jag känner mig och hur mycket jag vill slå Harry för att ha.. kysst mig så där. För jag vill ha mer, och jag vet det. 

Alla minnen rusar förbi i mitt huvud på mindre än en sekund, och de lämnar mig utan luft. Jag andas häftigt och ser upp på Harry, som ser konstigt på mig. Regnet smattrar ner nu igen och jag kämpar för att kunna se honom utan att få en flod i ögonen. Varför gör vi det här här ute!?
”Harry?”
”… Yes?”
Jag kommer inte på vad jag ska säga, utan bestämmer mig snabbt för vad jag ska göra. Jag tar snabba steg fram mot honom och jag ser hur hans blick blir mer och mer förvirrad. Jag springer de sista två stegen och kastar mig i hans armar. Sedan kysser jag honom. Jag kysser honom hårdare än jag någonsin gjort förut och känner hur han lägger armarna runt mig precis lika hårt. Han stönar förvånat och letar efter luft samtidigt som jag, och jag känner hur tårarna börjar välla upp i ögonen. Jag förstår inte att det här händer. Jag trodde aldrig att det skulle bli han och jag igen. Och jag tror inte att han trodde det heller, för jag hör hur han snyftar mellan kyssarna. Han tar tag i mitt ansikte i mitt hår, som att han aldrig vill släppa taget. Det är bra, för jag vill aldrig släppa taget om honom heller. Aldrig någonsin.

Jag sov faktiskt ovanligt gott i natt, trots allt gömt drama som är igång. Det jobbigaste med det är att jag varken kan prata med tjejerna eller killarna om det här. Jag kan inte berätta vad Harry sagt då det skulle förstöra allt. Eller, de skulle säkert bli glada, även om det komplicerade saker allt mer. Men för mig är allt förstört. Jag vänder mig om till mage på sägen och sträcker ut armarna. Jag vill verkligen inte röra på mig, jag ligger allt för skönt här och efter allt klipphoppande och simmande igår känns min kropp helt öm. Dock tvingar jag mig ur sängen och hasar mig in i vardagsrums/köksområdet som för tillfället är tomt. Jag orkar inte gå och väcka Saga så jag ställer mig och skär en fruktsallad istället. Det har funnits frukt här hela tiden men jag har inte rört en ända än, och jag tycker faktiskt att frukstallad är gott. Så varför inte? När jag gjort klart salladen går jag in i mitt rum igen och hämtar min mobl innan jag sätter mig ute på balkongen. Det första jag gör är att ta upp Jakes nummer och ringer honom. Om jag bjuder in honom till stranden idag och presenterar honom för de andra kanske Harry inser att vi inte kan bli ett par igen. Han kanske får upp ögonen och ser sin flickvän Ally. Jag suckar och tar en apelsinkub i munnen samtidigt som jag väntar.
”Hello…?” hör jag en rosslig seg röst säga i andra änden.
”Hey Jake! It’s Tessa” säger jag och ser ut mot havet ”sorry were you asleep?”
”Yeah… it’s only nine…” säger han trött ”it’s okay though!” säger han snabbt.
”Oh, okey, you sure? I can call you later if you want”
”No, I should get up anyway, what did you want?” säger han och gör ett ljud som att han sträcker sig.
”Well, I just wanted to invite you to the beach today… I’d like you to meet my friends”
”Really, you sure?” säger han osäkert och jag ler för mig själv.
”Of course”
”Okey!” säger han glatt ”what time should I be there?”
”Umm, I don’t know…” säger jag och ser in genom glasdörren in till lägenheten för att se om Saga vaknat än. Tydligen inte. ”I don’t even know who’s up or not, but, I can text you later with the details”
”Sounds great, see you later!”
”Bye”
Jag lägger på med ett leende och lutar mig tillbaka i stolen. Jag hoppas verkligen att det här funkar. Jag vill att Harry ska inse att jag faktiskt gått vidare, jag vill att han ska fatta att vi två är något i det förflutna. Det spelar ingen roll hur ont det gör, allt detta har gjorts på fel sätt. Vi hade ett bra förhållande om ni frågar mig, men det är dags att gå vidare och träffa andra. Vilket han redan gjort försej men, nu snackar vi om mig. Jag ser ut över havet ännu en gång och börjar äta av min sallad igen. Saker kan faktiskt lösa sig.

Alla träffas nere i lobbyn vid elva, jag lyckas få upp alla till slut genom att ringa och knacka på dörrar, dock låter jag killarna sköta Ally och Harrys väckning. Jag, Saga, Danielle och Liam kommer först ner till lobbyn. Vi träffas i hissen och han visar mig ett skrapsår på magen han fick igår när vi rusade över stängslet. Han berättar också att Danielle inte kunnat sluta skratta imorse när han berättade. Louis och Eleanor kommer sist, jag börjar faktiskt bli lite van vid det nu. Först undrade jag hur de kunde se så perfekta och fixade ut hela tiden… det är för att de är det. De kan nog spendera hur mycket tid på att fixa sig som helst. Även om jag tycker Eleanor är mega vacker vad hon än gör. Påväg ner till stranden springer jag fram en bit före alla andra och går baklänges när jag ser på dem.
”Hey guys, is it okey that I invited my date from before to the beach with us?”
Inga av dem verkar bry sig särskilt mycket. De rycker på axlarna, ler och säger visst. Harry därimot, ger mig mördarblicken.
”What’s his name?” frågar Louis och ser upp från mobilen. Jag börjar gå bredvid honom och ler.
”Jake”
”Jake” upprepar han och ler ”okey”
”And I have to warn you guys” säger jag och ser på de andra ”he’s like Zac Efrons twin”
”Really??” säger Eleanor och spärrar upp ögonen.
”No not really!” säger jag och skrattar ”they just look like twins, I thought it was him at first”
Hon börjar skratta.
”Oh okay!”
Det är faktiskt ganska roligt nu när jag tänker tillbaka på det, hur jag frågade om han var Zac Efron. Gud så pinsamt. Fast egentligen hade det nog varit ännu pinsammare om jag inte hade frågat och forsatt tro att han var Zac.
Jag säger hejdå till de andra när vi kommer till stranden och fortsätter bort mot affären. Yes, det har liksom blivit vår mötesplats. Han står lutad mot väggen denna gången med och ler så fort han ser mig och möter mig.
”Hey”
”Hi!” säger jag glatt och kramar om honom när han kommer. ”You ready to meet my friends?”
”As ready as I can get” säger han och blinkar. Jag skrattar och håller om honom samtidigt som vi börjar röra oss mot stranden. När vi börjar närma oss blir jag faktiskt nervös. Vad kommer de tycka om honom? Vad kommer han tycka om dom? Det jag är mest nervös över är att inte fått ur mig att de är ett av de största pojkbanden i världen just nu än. Vet han ens vilka de är? Han lyssnar knappast på sådan musik. Fast tänk om han faktiskt vet vilka de är och blir helt paff? Jag måste berätta. Jag stannar honom precis innan vi når stranden.
”Wait” säger jag och suckar.
”What?” säger han och ser frågande på mig ”you changed your mind?”
”No no!” säger jag och biter mig i läppen ”it’s just, I have to tell you something”
”Yeah, sure”
”The thing is… you might recognize my friends”
Han ser konstigt på mig och sen ut mot stranden.
”U-huh?”
”They’re kind of… one of the biggest boybands at the moment”
”Don’t tell me they’re Westlife or something like that” säger han och ser på mig med stora ögon. Jag skrattar. Om ändå.
”Even better… One Direction”
”Ohh…” säger han och ser på mig ”I’ve heard of them, my sisters love them”
”So yo’re cool with it?”
Han lägger en hand om mig och ler.
”Why wouldn’t I be? I don’t know that much about them but if you’re friends with them I bet they’ve got to be pretty cool”
Jag ler mot honom och kramar om honom från sidan. Han är så snäll.
”Then let’s go!”

Några minuter senare är vi bara några meter ifrån gruppen och jag känner hur magen knyter sig. Det är riktigt nervöst att presentera någon man gillar inför sina vänner… och sitt ex… Liam märker oss innan vi är framme och vinkar glatt. Det får Saga, Jossan, Zayn och Danielle att titta också.
”Hey!” ropar Jossan och ler.
”Hej” säger jag lite svenskt och vinkar tillbaka till Liam. När vi är framme ser jag runt på alla.
”Guys, this is Jake”
Nu ser alla och vinkar glatt mot Jake, jag blir så glad över hur fint de hälsar att jag knappt märker Harry och Ally i hörnan. Ally vinkar, men inte Harry.
”Hey Jake” säger artiga Liam och ställer sig upp innan han skakar hand ”I’m Liam”
”Wow, you were right Tess, he really do look like Zac Efron” säger Eleanor och flinar. Jag ser på henne med stora ögon och känner hur jag börjar rodna. Jake skrattar.
”She actually asked me if I was him when we met” säger Jake och lägger en hand på min axel. Herregud va pinsamt. Jag täcker ansiktet med händerna och småskrattar, de andra skrattar högt åt det därimot.
”Well uhm, Jake, I’ll tell you who’s who” Jag pekar på alla i tur och ordning ”this is Louis, Eleanor, Rebecca, Niall, Josefin, Zayn, Danielle, Ally, Harry… and yeah, Liam” säger jag när jag kommer till Liam som han redan hälsat på.
”I’ll try to learn your names as fast as possible, but nice to meet you all” säger han med ett stort leende.
”It’s okey if you don’t though” säger Louis och flinar ”I don’t even know that girls name yet” han pekar på mig och de andra skrattar.
”It’s okey if you don’t know my name yet Lewis” säger jag och låtsas som att jag inte sagt något fel. Jag vet att Louis hatar när man uttalar hans namn fel och han gapar stort innan han ser på mig med en krigar-blick. Jag räcker ut tungan åt honom och han gör samma sak. De andra bara skrattar åt hur vi håller på. Jag och Jake lägger sedan ut våra handdukar precis bredvid de andras och sätter oss ner. Det går faktiskt lättare än jag trodde att presentera honom för dem. Jag trodde det skulle bli jätteawkward, men de verkar gå bra ihop och Jake börjar på direkten diskutera något om Australien med Niall.

Vi är länge på stranden den dagen. Vi solar, badar och leker lekar på stranden. Min favoritlek var faktiskt nästan alla med på. Alla förutom Saga som inte alls ville sitta på någons axlar. Leken gick ut på att vi tjejer skulle sitta på killarnas axlar, och försöka meja ner varandra. Jag trodde det skulle vara jätteläskigt och göra jätteont när man ramla ner. Men eftersom att killarna höll ett så stadigt grepp om ens ben och de är hundra gånger starkare än oss lyckades de göra fallet mindre smärsamt. Nästan som att ramla i slowmotion. Det ända som stör mig under dagen är Harrys ständiga mördarblick mot Jake. Det känns konstigt att det inte är mig den är riktad mot utan honom. Och jag ger honom lika mördande blickar tillbaka för Jakes skull. Dessutom är det inte bara Harrys ögon som stirrar, för första gången under hela resan ser vi enorma kameror flyga upp några meter bort från oss. Det är verkligen irriterande hur de tror att vi inte märker, eller att de helt enkelt inte bryr sig. Det känns riktigt obehagligt att andra tar bilder på en och det sänker stämningen lite. Dock lugnar Liam mig och säger att jag bara ska ignorera dem, även om det är svårt. Jag hatar paparazzi. När vi inser att vi måste göra oss i ordning för klubben rusar alla upp till sina rum på tio minuter, Jake skulle dock hem till sin kusin så vi sa snabbt hej då och jag skyndade efter de andra. Jag sätter på mig en kort vit klänning, lockar håret och sminkar mig väldigt lätt eftersom att jag ändå blivit brun i ansiktet under resan. Bara lite ögonskugga, mascara och läppglans behövs. Sedan studerar jag mig själv i spegeln. Jag ÄLSKAR att vara brun.  Man ser alltid så mycket fräschare ut, och dessutom passar min vita klänning perfekt till bruna ben. Dock försämras mitt självförtroende när jag ser Saga. Hon har nämligen på sig en mörkblå kort klänning och gått på en liten mörkare sminkning. Hon ser riktigt sexig ut.
Vi möter upp de andra utanför hotellet där en bil hämtar upp oss. Vilken tur säger jag då jag hade vägrat gå hela den långa vägen till stan i högklackat. Vi kommer fram utvilade och taggade inför kvällen, i alla fall jag. Har inte haft en riktig utekväll på hur länge som helst. Dock är kameramännen där igen och vi skyndar in till klubben för att slippa dom och alla frågor. Jag håller upp min lilla handväska för aniktet när vi går förbi. Killarnas fans måste vara hur förvirrade som helst. Först hänger jag och Harry hur mycket som helst, de flesta tror i alla fall att vi är ett par, sedan försvinner jag helt ur bilden i flera månader och Ally dyker upp. Sen ses vi här igen och pratar knappt med varandra. Skulle bara vilja förklara allting för dem, även om jag vet att det skulle vara helt knäppt och att alla skulle bli rasande. Men jag biter ihop och följer med de andra in.
Klubben ser verkligen inte ut som de vi varit på förut i London, den här är stor och pampig med lysande golv och discolampor överallt. Det är nästan lite för mycket, men vad ska man förvänta sig, det är Spanien vi talar om.
”Woooh!” ropar Louis så att ett antal andra människor stirrar på honom ”party on!” han flinar och ser sig omkring och jag kan inte låta bli att skratta. Han ska alltid skämma ut sig själv på det här sättet.
”I’m going for a drink” ropar Harry och försöker överrösta den höga musiken innan han börjar gå bort mot baren.
”I’ll go with you” ropar Ally och springer efter honom och tar tag i hans hand. Han saktar inte ner för fem öre och jag ser irriterat på honom. Jag hade hoppats på att han i alla fall skulle försöka med henne. Men jag antar att han fortfarande är sur över Jake.
Jag ser på de andra och ler ”who wants to dance?”
”I do!” ropar Rebecca och springer fram till mig och tar min hand. Vi skrattar och springer ut på dansgolvet tillsammans. Alla andra sprids ut runt om i klubben.
Vi tar oss igenom gruppen av människor tills vi kommer till en liten lucka där vi ställer oss, vi börjar genast dansa och skrattar hela tiden eftersom att vi båda är urusla på det. Det är det som är så bäst med Becca, man kan vara hur dålig som helst på något, men hon ser det ändå positivt. Man kan skratta glatt om allt med henne. Jag vet inte hur många andra som skulle skämmas istället, men inte hon. Vi är här för att ha kul och alla andra kan döma oss hur mycket de vill. Vi börjar asgarva när Katy Perry’s ’Last Friday Night’ sätts på och dansar som tokar. Efter ett tag hoppar Saga in och vi dansar länge tillsammans. När vi är svettiga och trötta tar vi oss igenom alla människor ännu en gång hela vägen fram till baren och sätter oss på var sin barstol. Vi beställer var sin drink och pustar ut.
”Helvete va kul det här va” säger Saga och dricker en klunk.
”Ja verkligen, precis vad jag behövde!” säger jag och ler stort. Jag spanar runt i klubben efter de andra. De ända jag hittar ute på dansgolvet är Zayn och Josefin. Även om det är en snabb låt står de två och håller om varandra och pussas. Jag kan inte låta bli att le. Tänk att Josefin var så osäker förut, och nu står hon där ute med Zayn after all. Jag är rätt stolt över mig själv och att jag lyckades få ihop dem. På tal om stolt, jag är mindre stolt över Harry som sitter några stolar bort från oss med Ally vid sin sida. Han har tre tomma glas bredvid sig redan och ser ner i bordet. Ally där imot, ser ut mot dansgolvet och biter sig i läppen. Jag suckar och fokuserar på min egen drink istället, jag kan inte tycka synd om Ally hela tiden. Det är hennes val om hon vill vara med Harry eller inte. Vi sitter där ett bra tag till och beställer drinkar, skrattar och pratar. Efter den tredje drinken plus var sin shot är vi redo för dansgolvet igen, tror vi i alla fall. Vi passar på att dra med oss Ally också då hon verkar sugen. Vi dansar sluddrigt och skrattit omkring på dansgolvet och till slut kommer vi ifrån varandra. Inte för att det spelar någon roll, alla dansar med alla och till slut dansar jag med någon kille som försej ser väldigt homosexuell ut, men ändå. Vi dansar en hel låt tillsammans och när nästa kommer dansar jag vidare för mig själv. Plötsligt slingras ett par armar om mig bakifrån och jag ler, det spelar ingen roll vem som dansar med mig, jag bara dansar vidare. Britney Spears ’Criminal’ kommer på, inte min favoritlåt men den går bra att dansa till. Efter halva låten vänder jag mig om för att faktiskt flörta lite med killen jag dansar mer, men får till mig skräck se. HARRY!
Mina ögon spärras upp och jag slutar dansa, helvete, helvete, helvete! Jag försöker tänka normalt med alkoholen har övertaget och jag bara ser på honom.
”What are you doing?” säger jag blankt och ser på honom. Han ser inte arg ut, han ler inte… inget. Han svarar inte ens. Han bara ser på mig med de där stora gröna ögonen, som ser lika borta ut som mina skulle jag tro, och det bara händer. Han kysser mig.
Och jag kysser honom tillbaka.

Jag kan inte sluta, jag vet inte vad som kommit över mig. Jag vill fortsätta och sluta på samma gång. Han trycker sig närmare och håller mig om midjan, jag tar ett stadigt grepp om hans hår. Sluta Tessa! Skriker en röst inom mig. Men jag slutar inte. Plötsligt känner jag hur någon kraftigt puttar mig åt sidan, och våran kyss bryts. Jag ser mot personen och inser att det är Ally. HELVETE, hon har tårar och svart smink rinnandes ner för kinderna och ser förtvivlat på Harry.
”How could you!?”
Harry ser på henne, men svarar inte. De är som att han inte vet, eller ens uppfattat vad hon sagt. Jag bara stirrar på honom och väntar på ett svar, som aldrig kommer. Hon gråter högre och knuffar till honom igen.
”Jerk!”
Hon vänder sig om och går, men jag följer snabbt etfter henne.
”Ally!”
”Fuck off!” hon stannar upp, vänder sig om och ser på mig. Jag stannar. Jag vet inte vad jag ska säga, eller göra. Alkoholen har fortfarande övertaget och jag kan knappt se klart. Jag har ingen jävla aning om vad som händer. Jag låter henne springa iväg och står kvar mitt på dansgolvet, helt tom. Den höga musiken har börjat göra ont i mina öron nu och jag håller upp händerna för dem och ser mig desperat omkring. Jag måste hitta någon! Becca, Jossan… Saga!? NÅGON! Den ända personen jag ser är Harry, han står kvar där vi stod och ser på mig. Han gör inte en min. Jag kan inte se vad han tänker. Jag måste härifrån. Jag skiter i allt och alla och bara springer därifrån, jag springer ut. Ut från klubben och ut på gatan. Jag har börjat hyperventilera nu och tårarna bara rinner. Vad har jag gjort. Jag tror att det mest är alkoholen som talar, men det känns som att jag har förstört allting. Stackars Ally. Jag ser henne en bit fram på gatan, gåendes åt samma håll som jag. Jag ropar på henne igen och springer efter. Hon stannar inte.
”Ally I’m so sorry!”
”Please just leave me alone” säger hon mellan tårarna.
”I don’t know what happened” säger jag desperat när jag kommer fram till henne, jag andas häftigt och känner att jag egentligen borde sätta mig ner. Men jag fortsätter gå efter henne. Hon svarar inte.
”It was nothing, I…” jag får inte fram det ”I don’t know why I just… I just couldn’t stop”
Hon stannar plötsligt och jag gör det med, en bit efter henne. Hon vänder sig halvt om och ser på mig, med de där vackra stora ögonen som är helt röda och nerkladdade av smink.
”Skip the bullshit” säger hon och ser sorgset på mig, jag ser frågande på henne och hon skrattar ”stop pretending that you don’t want him, I know you do, and I know he wants you too”
”That’s not at al-”
Hon avbryter mig
”What about me!? I thought he loved me!” säger hon och bryter ihop igen ”all I wanted was for him to love me…”
”He does!” säger jag sorgset och ser på henne. Hon trycker ihop läpparna.
”We both know that’s not true” hon gör ett försök med att torka sig under ögonen snabbt, men misslyckas ”it’s you he wants”
”I don’t want him”
”You say that…” säger hon tyst och ler ledsamt ”but you do though… deep down you still love him”
Jag bara står där, helt tom. Jag kan inte känna någonting. Jag vet inte om jag vill ha honom eftersom att jag inte kan känna någonting.
”He’s not the same” säger jag och känner hur tårarna börjar rinna igen ”he’s not the guy I fell in love with”
”He’s still Harry” säger hon och gråter igen ”he’s himself when he’s with you or talking about you, it’s because of me he’s different, he’s not happy with me”
”He is!” säger jag desperat och tar några steg fram, hon skakar på huvudet.
”No he’s not, I can feel it” det sista säger hon i som nästan en viskning. Och hon ser sig omkring. Hon får syn på en bänk och sätter sig ner på den. Jag följer efter, men sätter mig inte ner.
”I thought he could be… if I just tried hard enough” hon ser sorgset på mig ”if I made him breakfast in bed, took him out at night, talked to him when he needed someone or… just was as perfect as I could be, then maybe… maybe he could love me and forget about you”
hon fifflar lite med den röda blomman hon har uppsatt i håret med ett hårspänne och tar tillslut av det. Hon ser på det länge och drar det längs läpparna. Sedan suckar hon.
”It just wasn’t meant to be” säger hon med darrig röst.
Jag skakar på huvudet för att protestera, men hon reser sig upp och ställer sig framför mig. Hon släpper taget om blomman och den faller till marken.
”Make him happy again Tessa, promise me that”

Hej på er kära läsare :) 
Tänkte bara tacka för den ständigt stiganande statistiken! Blir så glad av att veta hur många som kikar in på bloggen varje dag. Tänkte också säga att jag är ledsen för att kapitel inte kommer upp lika ofta som förut. Som jag skrev förut har skolan kört igång och det är svårt att balansera läxor & liv med novellen. Dock försöker jag i alla fall komma med långa eller intressanta kapitel när de väl läggs ut! 

Har också fått några frågor under kapitlen om vem jag är. Några av er kanske vet att jag heter Ebba eftersom att vissa av mina vänner läser och skriver "bra Ebba" eller något sådant i kommentarerna haha! Men tänkte köra en liten rolig grej för er som faktiskt undrar och se till att ni får svar på era frågor på ett roligt sätt. Jag tänker testa era kunskaper (eller minne haha) om novellen genom att ställa tio frågor. Ni får svara på EN av de frågorna, och för varje rätt svar tänker jag svara på en fråga som ni själva får ställa i samma kommentar (t.ex. under svaret). Förstår ni :)? Det kan verkligen vara vad som helst! Vart jag bor, vem jag är, hur gammal jag är, om jag träffat killarna, om jag ska lägga up bild, om jag gillar bacon? Ja, vad ni vill helt enkelt! 

Frågorna: 
1. Vad heter Tessas två lärare som följer med till London?
2. Hur många gånger träffar Tessa Harry under klassresan i London?
3. Hur gammal är Tessas lillasyster?
4. Vad heter Tessa på twitter?
5. Hur reagerar Harry när Tessa blir rånad?
6. Vad tar tjejerna med sig för presenter till Tessa på sjukhuset?
7. Varför säger Harry nej till Tessa när hon vill ha sex med honom?
8. Varför låter Tessa inte Harry köra till Holmes Chapel själv?
9. Vilka ställen besöker Harry och Tessa i Holmes Chapel?
10. Vilka skador får Harry efter bilolyckan?

Good luck och hoppas ni "deltar" :) Nästa kapitel kommer förmodligen på fredag! 

Previous: Killarna sjunger några sånger från skivan och vi tjejer sjunger med som bara den. Förutom Harry som sitter en bit bort med en funderande blick. Han har sett ut så den senaste timmen nu, och ingen orkar längre fråga vad han tänker på, eller om han vill ha något att äta. ”Just let him sit there” säger Louis om och om igen. Och till slut lyssnar de. När jag går för att hämta en till vattenflaska ur kylväskan en bit bort, känner jag hur någon tar tag i min arm. Det är Harry såklart. Greppet är hårt, precis som nere i vattnet och jag ser argt på honom. Men han ignorerar det. ”We need to talk” 

---

Jag försöker rycka loss min arm men han greppar bara tag i den hårdare. Jag vill inte veta vad han har att säga, det kan vara så många olika saker och jag är verkligen inte på humör just nu. Jag sneglar bort mot de andra innan jag ser på honom igen, Ally får inte se det här. Han greppar hårdare om min arm, nästan så det gör ont. Hans blick har inte ändrats alls, den är allvarlig, men känslosam. Jag pressar ihop läpparna och ser vädjande på honom.

”Please Harry, not now” säger jag lågt. Han ser bort mot de andra och på mig igen.
”It’s because they’re here isn’t it?”
Jag nickar mot honom.
”And you’re drunk”
Han fnyser
”I’m not”

”You are.” säger jag allvarligt och ser på vodkaflaskan i hans hand ”You’re the only one who’s been drinking of that, and not even half of it is left”
Han ser ner på flaskan och skakar om den lite, innan han kastar iväg den ut i skogen bredvid oss.
”Ally can’t see this…” säger jag och lyckas äntligen dra loss min arm ”you can talk to me when you’re sober”
Jag vänder mig om för att gå när han tar tag i min arm igen och drar mig mot honom så min rygg är mot hans mage, och han lutar sig in och viskar ilsket i mitt öra.
”I’ll walk up to her right now and break her heart if you don’t come with me”
För några timmar sedan skulle jag börjat le bara av tanken. Hur Ally får sitt hjärta krossat inför alla andra, hur sårad och bortgjord hon skulle vara var en dröm. Men just nu, när jag står och tittar på henne på håll – hur hon skrattar med de andra och slänger med sitt mörka hår. Känner jag inget annat är ledsamhet. Hon irriterad mig inte ens längre, jag tycker synd om henne, hur hon kan ha blivit så fruktansvärt förälskad i någon som inte ens bryr sig. Jag vill vända mig om, skrika och slå på Harry så mycket jag kan, fråga honom hur han kan utnyttja någon så fruktansvärt och fråga var den riktiga Harry tagit vägen! Men istället sväljer jag ner ilskan, vänder mig om… och låter honom leda mig in i skogen.

Vi stannar vid ett stort liggande träd och han pekar på det.
”Sit”
Jag öppnar munnen för att protestera, han ska inte bestämma vad jag ska göra eller inte. Jag står bra här. Men jag inser snabbt att jag inte vill göra honom mer irriterad än vad han redan är heller, och sätter mig ner med en suck. Han går runt i en liten cirkel och ställer sig med ryggen åt mig, som att han tänker. Innan han vänder sig om och ser på mig med ett uttryck jag känner igen, och faktiskt förstår nu. Det är samma min han hade i London Eye, första gången vi sågs. Rädsla. Han säger inget utan bara står där och stirrar, jag blir otålig och harklar mig.
”Well…?”
”I can’t… do this anymore.” säger han hårt, och jag ser förvånat på honom.
”Do what?”
”You and me… us”
”What are you talking about?”
Är han så full att han börjat yra eller vad? Han skrattar till och ser allvarligt på mig.
”Don’t play stupid, you feel it too”
”Feel what!?”
 Jag ser hur det brusar upp i honom och han knyter ena näven. Till slut suckar han och tar några steg mot mig.
”The tention… the feeling… it’s like something takes over me whenever you’re around” han biter sig i läppen ”it’s still there, and you feel it too, I know it”
Jag ser chockat på honom. Att jag känner det? The hell I do. Jag reser mig upp.
”The only thing I feel right now is disgust”
”Why?” säger han och ser mig djupt i ögonen. Jag skrattar.
”Why? Are you serious?” Hur kan han inte se det ”How can I feel something for you when you’re not even you anymore!? Whenever I see you you’re either a dick or stupidly overprotective, You’ve had a girlfriend for months without even telling me, a girlfriend that loves you by the way and you treat her like shit! You’re so far away from being the guy I met last year, the guy that I actually fell for, that’s why!”
Han stirrar på mig med öppen mun och verkar inte veta vad han ska säga. Som att hela hans värld helt plötsligt har försvunnit under hans fötter och han bara svävar.
”I’m still me?” Säger han till slut.
Han ser inte lika hård ut i ansiktet längre, mer förvånad. Nu är det min tur att skratta till.
”Keep telling yourself that”
”Yeah? Well it’s been hard!” han tar några steg bakåt ”I tried going back to the old me, tried not being so angry all the time, but with everything that’s happened…” Han ser länge på mig, som att han tänker. Försöker få fram det han ska säga på ett bra sätt.
I’ve tried not to think about it, do stuff so I wouldn’t think about you…”
”Stop it…” säger jag tyst och ser på honom. Även om jag inte vill erkänna det har det varit precis samma visa med mig. Jag vet att jag inte har varit mig själv de senaste månaderna. Man försöker tänka på annat, börja om. Men det går inte. Jag har inte varit mig själv sen Harry försvann ur mitt liv. Han suckar
”The only reason I’m with Ally’s because I tried to forget about you… still am”
Jag sätter mig ner på stocken igen och gräver ner huvudet i händerna. Toppen.
”She’s not a pile of trash you can just throw away Harry”
”Why do you care?” säger han och rynkar på pannan ”I thought you hated her”
”I do!” försvarar jag mig snabbt, men inser att det förändrats nu och suckar ”I did…”
”I don’t want her” säger han och sätter sig på huk framför mig på stocken ”I want you”
”Well I don’t want you!”
Jag vet att det jag säger inte är sant. Men jag kan inte vara med honom, han har Ally, och jag har faktiskt Jake i mitt liv nu. Jag behöver en ny start och Harry ska inte vara med i den. Hur mycket jag än vill, kan jag inte vara med honom.
”That’s not true” säger han tomt och lägger en hand på mitt knä.
”It is” säger jag och tar bort den ”now please just go back to your girlfriend”
Jag ser hur han biter ihop och reser sig upp igen. Han ser på mig med en blick jag inte kan tyda, och stoppar händerna i fickorna.
”Fine”
Han börjar gå bortåt i skogen tillbaka till de andra, då jag kommer på.
”Harry!” ropar jag efter honom. Han vänder sig om och ser slött på mig. ”This never happened”
Han säger inget utan forsätter gå tillbaka. Jag sitter där ensam på stocken och tar ett djupt andetag. Det här kommer göra allt så mycket svårare.

På vägen hem går jag tillsammans med Louis och Niall, som är längst fram i ledet den här gången. Som tur va har ingen av gruppen frågat vart jag och Harry tog vägen förut, men jag tror att de märkte ändå. De vet att något är fel. Niall har envisats med att sparka på en sten hela vägen från klippan, så som man gjorde när man var barn. Så därför ser man hela tiden en liten sten flyga fram framför oss om och om igen. Jag orkar inte ens bli irriterad över det. Allt jag kan tänka på är det Harry sa, om hur han fortfarande hade känslor för mig, och om hur Ally bara var där för att försöka ersätta mig. Jag ser bak på henne och Harry, hur de håller hand samtidigt som de går. Jag försöker se på Ally ansiktsuttryck om hon anar något, men jag ser inget. Harry möter min blick och jag sväljer. Jag vill gå och skära av handen på honom. Äckel.
”Me and Niall realised before that we haven’t been clubbing at all here” säger Louis och armbågar mig i sidan så han ska få min uppmärksamhet. Jag ser på honom och försöker upprepa i mitt huvud vad han precis sa, då jag knappt lyssnade.
”Oh, right” säger jag och sätter en bit hår bakom örat.
”We thought of taking the whole group to this club in the city”
”The city?” säger jag och flinar. Han fnyser.
”The town, village… whatever you know what I mean”
”I’m just messin’ with you” säger jag och skrattar ”that sounds fun”
”Yeah, then Zayn can show us some of his sweet dancemoves” säger Niall och garvar mot Zayn som går en bit bakom oss.
”Wait what?” säger och ler lite frågande.
”We’re going clubbing tomorrow night, who’s up for it!?”
De andra hejar glatt och verkar snabbt glömma bort hur trötta de är efter en dag av sol och lek. Jag med, det kommer bli kul. Har inte festat på länge. Även om jag lovat mig själv att aldrig festa med killarna något mer typ hundra gånger. Aja.
”Sounds awesome, but I’m not dancing” säger Zayn och rufsar om Niall i håret.
När vi kommer tillbaka till hotellet går Saga, Zayn och Josefin upp för att sova på direkten… eller sova och sova *blink blink*, jag tror att en av de tre ska sova och Harry och Ally går till hotellbaren… jag som trodde att han hade fått i sig nog idag…
”Anyone up for a midnight swim?” frågar Liam och ser på de som är kvar. Alltså Liam själv, Danielle, Louis, Eleanor Niall och Rebecca.
”Sounds really nice but I think I’ll pass babe” säger Danielle och kysser honom på kiden ”I’m going to bed, night guys”
”We’re going to bed too, thanks for the invite though” säger Louis.
Han, Danielle och Eleanor vinkar hejdå till oss innan de går in i hissen. Liam ser på oss igen och ler.
”Yeah sure” säger jag och lägger en arm runt hans axel, vilket inte funkar så bra då han är mycket längre än mig ”I need the exercise, I’ll go get my stuff”
”We’ll go get our stuff too, why not” säger Niall och tar tag i Rebeccas hand som nickar innan vi alla går in i hissen och åker upp till våra egna våningar.
Saga står och borstar tänderna i sovkläderna när jag kommer upp och verkar tycka att jag är helt dum i huvudet som ska bada nu. Hon visar mig några bilder på kameran hon tagit under dagen på hopp och leenden. Jag blir varm inombords när jag ser dom, men kommer snabbt på att jag har lite bråttom. Jag slänger på mig den första bästa bikinin jag hittar och tar fram min fina One Direction handduk som jag inte hunnit använda än och skyndar ut i korridoren. Nej, jag köpte den faktiskt inte själv. Jag fick den av killarna på Julafton med posten. Dock kom den några dagar försent och jag blev helt paff när jag fick se vad det var. Men jag är väldigt stolt över den och ska minsann visa upp den för dem nu!

Jag möter Niall i hissen på vägen ner. Han är redan där eftersom att han bor en våning upp.
”Where’s Becca?” frågar jag och ställer mig bredvid honom innan dörrarna stängs.
”She accidentally lied down in her bed, and when I came to get her she said it would be impossible to get her out of it” säger han och flinar ”so I just let her stay there”
”Aww” säger jag och skrattar ”I wanted to show her my cool towel”
Jag håller upp den och han börjar asgarva så fort han ser vad det är.
”I didn’t think you would use that!”
”Of course I am, it’s so pretty!” jag pekar sedan på honom ”and look at you, Mr. Handsome”
Han ler stolt och skrattar sen ”I know right”

Nere i lobbyn står Liam och väntar. Han frågar samma sak om Becca innan vi går ut genom den stora glasdörren ut till poolen. Det är helt folktomt och jag ser mig omkring.
”Are you sure it’s even open, I mean it’s like twelve thirty”
”I have no idea” säger Liam och fortsätter gå bort mot poolen. Vi kommer inte ens kunna komma in om den är stängd. De har nämligen stängsel runt hela grejen, och förmodligen vakter på kvällen. ”But why would the door be open if the pool’s closed?”
Niall och jag rycker på axlarna och fortsätter gå ända tills vi kommer fram till grinden. Liam känner lite på den och vänder sig mot oss.
”It’s locked”

”You sure?” Niall går förbi honom och drar lite i olika saker för att försöka få upp den. Men han misslyckas också.
”Looks like we’re gonna have to skip our midnight swim” säger jag och ser på killarna. De därimot, sneglar lite mot varandra och ler.
”Not if…” säger Niall och flinar. 
"Are you thinking what I'm thinking?" säger Liam och ler mot honom.
”If what?” säger jag och ser förskräckt på dom. Vad har det kommit på nu.
”Not if someone can get that chair over there to the other side and we’ll be able to jump over the fence” säger han och pekar på en vit plaststol en bit in i inhängnaden.
”No” säger jag och ser allvarligt på dem ”I wont, and how anyway, there’s no way in?”
”We’ll lift you” säger Liam ”You’re the lightest one of us”
”You sure?” säger jag och ser ner på Nialls kropp. Han och jag måste väga lika mycket så kort som han är.
”I have more muscles than you” säger han och spänner armen. ”I’ll be able to lift you”
”True” säger jag och suckar ”fine, go for it”
De båda tar tag i mina lår och ben och lyfter försiktigt upp mig. Jag håller fast för livet i gallret och hoppas till gud att jag inte kommer slå ihjäl mig.
”Don’t fucking drop me” säger jag när mina fötter börjar närma sig gallret. Killarna bara fnissar och jag undrar hur fan jag hamnade i den här situationen. Jag skulle gått och lagt mig i stället! Till slut hamnar mina fötter på toppen av gallret och jag kan hoppa ner av mig själv. Killarna hejar tyst när jag är över och gör en high-five.
”If I get caught in here, I’ll kill you”
De garvar åt det jag säger.
”Hey we’ll be in there with you in a minute, now hurry!”
Jag smyger fram till stolen och lyfter upp den, det känns som att jag är med i någon spionfilm och att allt kommer börja tjuta om jag går på fel ställe eller rör något. Jag bär över den till killarna och de båda klättrar upp på den en efter en och hoppar över. Efter det stoppar Liam händerna igenom gallret och lyfter över den till vår sida igen så vi ska kunna komma ut sen.
Vi kastar av oss handdukarna på en solstol och går försiktigt fram till kanten av poolen.
”We have to be quiet” viskar jag och stoppar ner stortån för att känna på vattnet. Helvete vad kallt! Plötsligt känner jag hur två händer planterar sig på min rygg och knuffar i mig i poolen. Jag reagerar såklart genom att skrika innan jag landar i vattnet. Jag får gåshud på hela kroppen av kylan och kommer ilsket upp till ytan.
”Who the hell was that!?”
Jag ser hur Niall står en bit bort med ena handen för munnen och den andra för magen för att hålla sig från att skratta rakt ut. Jag skvätter upp vatten på honom och han skrattar bara mer och aktar sig för vattnet.
”Sorry Tess, it was too perfect to be ignored!” säger han mellan skrattar mer.
”Booh!” hör jag sen Liam skrika i mitt öra och dyker upp bakom mig i vattet. Jag skriker till då med, jag hade inte ens märkt att han hoppat i.
”You guys are so mean!” säger jag och putar med underläppen, Liam kramar om mig och pussar mig på kinden. ”Sorryyy! You know we love you!”
Niall putar med underläppen nu också. Jag skrattar åt deras söthet och kramar om Liam tillbaka.
”Aww I love you two dickheads too”
”Hey Niall, you just gonna stand there?” ropar han och ser på Niall som står och håller om sig själv uppe på land. Han ser lidande på oss.
”It’s so cold!”
”It’s not that bad after a while” säger jag och trycker bort mig själv från kanten med fötterna. It’s nice.
”Yeah Niall don’t be a pussycat” säger Liam och flinar. Aww Liam, känner sig alltid dum om han svär på ’riktigt’.
”Just wait, I’ll jump in a few minutes”
Jag får plötsligt en idé och simmar flinandes fram till stegen och klättrar upp. Niall ser förskräckt på mig.
”What are you doing?”
”I want a hug from you too, and since you wouldn’t come to me, I’ll come to you”
Jag sträcker fram armarna och tar långsamma steg mot honom. Han backar.
”No, stop it!”
”But I wanna hug you!” säger jag och forsätter gå. Jag får verkligen kämpa för att inte skratta ihjäl mig.
”But I don’t wanna hug you!” säger han med gnällig röst och försöker akta sig från mig.
”Come on!” säger jag och och börjar gå lite fortare
”Get away from me!”
”No way” säger jag med världens flin ”hug meee!”
Till slut tar han ett förskräckt språng och hoppar i vattnet med både ben och armar helt utsträckta. Liam skrattar så mycket att jag tror han kommer drunkna där han är i vattnet. Jag skrattar också och hoppar i efter honom med ett litet skrik. Niall är redan över ytan när jag kommer upp.
”See, wasn’t that bad was it?” säger jag och skvätter lite vatten på mig.
”Yes it was! Look at my skin!” säger han och håller up sin arm över ytan ”I look like a turkey!”
”I looked like that when you pushed me in too!”
”I didn’t” säger Liam stolt ”because I’m hardcore”
”Pff” säger Niall och simmar under vattnet till andra sidan ”wanna race or something?”

Vi alla går med på att tävla och simmar till ena änden av poolen. Liam vinner, och Niall kommer tvåa. Jag blev inte så irriterad över att jag kom sist, jag har aldrig varit bra på att simma eller något. Men när vi ska tävla i att göra bomben blir det viktigt. That’s the real deal. Tyvärr går det inte riktit att avgöra vem som vinner av oss tre, men Liam höll koll när jag och Niall hoppade samtidigt och min blev större! Victory! Vi håller på så ett tag, hoppar i, puttar i varandra och skrattar och har kul. Till slut glömmer vi till och med bort att vi måste vara tysta. Till slut kommer personalen och skäller ut oss och vi springer skrattandes och skrikande därifrån. Killarna är gentlemen nog och ser till att jag kommer över gallret först innan de själva hoppar över. Vi stannar inte förns vi kommer till min korridor och skrattar jättehögt.
”Oh man that was fun!” säger Niall och andas häftigt ”the best part was how Liam slipped in the lobby!”
Vi skrattar ännu högre och lugnar ner oss innan vi säger god natt till varandra och går till våra rum. Jag tar en snabb dusch när jag kommer hem för att få bort kloret och skrattar nästan för mig själv när jag tänker tillbaka på vårt nattliga äventyr. Hjälp vad jag älskar de här killarna!

---

Förlåt för att det tar sådan jävla tid med kapitlerna, skolan har kört igång och jag har tappat lite motivation. Känns som att den suger vad jag än skriver haha! :) Hoppas NI gillar det i alla fall. Kommentera :)