The Center of Attention - Kapitel 26

Previous: ”Vi säger såhär” säger hon plötsligt och ställer ner koppen ”om du lovar att sköta skolan, när den kör igång, kan jag se till att du får åka och hälsa på honom i några dagar innan”
Jag ser på henne med stora ögon.
”Är du seriös?”
”När jag träffade din pappa bodde jag ju i Göteborg, jag vet hur det känns”
”Tack Mamma!” ropar och jag och hoppar upp från bordet för att krama henne. Hon skrattar, men håller sedan upp ett pekfinger och ser serös ut. ”OM, du sköter skolan sen”
”Jag lovar!” säger jag glatt.


Det är tisdag, två dagar sen Harry åkte. Jag låser upp mobilen i sängen där jag ligger och tittar om jag fått några nya sms. Till min besvikelse har jag inte fått något från Harry under tiden jag sov. Men det är förståeligt, idag åker han till Los Angeles, och har förmodligen mycket att göra. Dock har jag fått ett sött sms från Josefin.

God morgon sötnosen! Ring mig när du ser det här!

Jag orkar inte gå upp och ringa utan beslutar mig för att ringa henne nu på direkten där jag ligger. Signalerna går fram.
”Hallå” säger hon piggt
”Du bad mig att ringa”
”Juste ja!” säger hon glatt ”vadå vaknade du nu eller?”
Jag sneglar på klockan, halv två. Ojdå.
”Ehh ja” säger jag med en min ”ingen har väckt mig”
”Not good” säger hon skämtsamt på andra sidan luren ”i alla fall, jag är ute med Melissa nu, och hon och jag undrar om du vill hänga med på fest ikväll”
Det vrider sig i magen när jag hör Melissas namn sägas. Ja, jag ogillar henne så mycket, man kan nästan kalla det hat. Vi har aldrig kommit överens, och det vet Josefin. Men ändå envisas hon med att umgås med henne, och försöka få mig att göra det med. De är barndomsvänner och allt de där, men för det betyder det inte att jag är hennes vän. Eller ens vill vara hennes vän. Jag tänker tillbaka på alla gånger Melissa har gett mig elaka kommentarer och stönar till. Jag orkar verkligen inte med henne.
”Jag tror jag står över” säger jag irriterat. Det är tyst en stund.
”Kom igen, snälla det blir roligt!” säger hon till slut.
”Jag tål henne inte, det vet du, och hon vill inte ha mig där”
”Hon vill att du ska komma med ju!”
Jag fnyser till, jo visst. Melissa vill ha med mig på en fest, det är nästan komiskt. Hon ville inte ha med mig på fest förra månaden då hon kallade mig ful, mitt framför Josefin.
”Yeah right” säger jag sarkastiskt ”tror jag säkert”
”Men snälla kom för min skull, det kommer ju vara andra där också”
Jag suckar och blundar.
”Vi får se”
”Okej, tänk på saken. Men jag vill verkligen att du kommer”
”Mhh” mumlar jag och vrider på mig ”vi hörs”
”Aa, hejdå”
Jag lägger på och suckar högt. Åååh, jag vill inte gå på fest med Melfisa. Orkar inte med dumma kommentarer som förresten för det mesta bara är korkade. Jag hasar mig upp ur sängen och hoppar in i duschen på direkten. Under duschen kommer jag på att jag helt glömt bort att ta med killarna på Skansen, gör mig lite ledsen och besviken på mig själv. De skulle säkert ha tyckt att det var jätteroligt! Jag måste ta dem dit nästa gång de kommer till Sverige eller nått. Försöker göra mig i ordning så fort som möjligt eftersom att typ halva dagen redan har gått, och jag väljer faktiskt att vara lite annorlunda än jag brukar och tar på mig en vit kjol till det blommiga linnet och den beigea koftan jag sätter på mig. När jag står och lockar håret en aning hör jag hur mobilen burrar till borta på sängen och jag hoppar dit för att läsa. Sms från Harry!

hey babe. on the plane atm, bored! xx

Jag ler lite för mig själv. Stackarn, att spendera dagen i ett plan kan inte vara så roligt. Jag svarar på vägen tillbaka till spegeln.

aww, sorry to hear you’re bored, i’m getting ready.. woke up like 30 minutes ago. miss u!!

Jag slänger slarvigt ner mobilen på byrån och fortsätter fixa håret. Har blivit riktigt nöjd med det på senaste tiden, det har blekts av sommarsolen och det har bildats massor av små ljusa slingor här och var. Det har dessutom blivit mycket längre. Jag kommer ihåg när jag var liten och min mamma tvingade mig att klippa av det för att hon tyckte ”det var snyggare”. Jag såg ut som en pojke i typ två år, jag ville ju se ut som en prinsessa! Jag ruskar bort bilden av pojkiga jag ur mitt huvud och tar upp mobilen när den vibrerar igen.

yeah, i’m thinking about sleeping or something. what are your plans for today? miss you more. xx

Jag ler över det han skrev. Det är så härligt att ha någon som bryr sig om en precis lika mycket som man bryr sig om den. Jag svarar med ena handen medans den andra stänger av locktången.

i’m thinking about going to this party at my friends house, but i don’t know.

När jag är klar springer jag ner för trappan in till köket. Varken pappa eller mamma är där, jag tittar snabbt in i vardagsrummet också, ingen där. Antar att det är därför ingen har väckt mig, ingen är ju hemma. Jag hittar ingen frukost jag vill ha utan tar fram ingredienser för att göra pannkakor. Så himla gott ju! Fick upp smaken för det ingen när vi åt det med Harry. Jag får ett sms av Harry under tiden.

what’s the reason for not wanting to go? x

Jag svarar och berättar om Melissa, sen fortsätter jag göra pannkakorna. Efter ett tag tar jag en bild på mig själv och stekpannan med en halvklar pannkaka i och skickar till Harry. Till det skrev jag ’Guess what i’m making?’
När dom är klara sätter jag mig på en av barstolarna och äter själv, ganska tråkigt. Men jag kollar upp twitter lite på mobilen och försöker att undvika mina replys. Killarna har bara uppdaterat om USA och hur kul det ska bli. Jag bestämmer mig också för att skriva en tweet, det var ju ett tag sen. Jag lägger upp bilden jag skickade till Harry ännu en gång och skriver:
@tessamelin: makes me think of you!
Jag ler stolt över vad jag skrivit. Även om jag redan skickat den till honom en gång tror jag att det kommer få honom att le. Det är ju trots allt bara han och jag som vet om pannkaks-grejen. En stund senare tar jag sista tuggan och hoppar lätt av stolen med tallriken i ena handen, jag ställer in den i diskmaskinen och plockar snabbt undan i köket. Jag har alltid hatat att städa undan efter mig själv, men nu går det riktigt bra faktiskt, har för mycket att tänka på för att ens bry mig. All disk blir diskad eller stoppad i diskmaskinen, och alla ingredienser åker tillbaka in i skåpet. Jag kollar om Harry svarat då och då, men nada. Han har väl somnat eller något. Jag står och ser mig runt omkring när köket är rent, vad ska jag göra nu då? Har absolut inget att göra, och jag orkar inte göra något jobbigt heller. Jobbig känsla. Till slut dunsar jag ner i soffan framför TV:n och väntar på att något ska hända mig istället. Fastnar framför en serie jag inte ens följer, Gossip Girl. Men jag antar att jag har hört talas om det någon gång. Den snyggaste verkar heta Chuck, och jag twittrar till och med om hur snygg han är. Så uttråkad är jag. Till slut vibrerar äntligen mobilen och jag tror att det är Harry som vaknat, men noup. Det är Josefin som frågar om hon får komma över. Såklart frågar jag om Melissa är med först, och när hon säger nej säger jag att det är okej att hon kommer. Runt fyra klampar hon in genom dörren.
”Hallå!?”
”Här inne” säger jag och viftar med armen fast jag vet att hon inte ser. Några sekunder senare dyker hon ner i soffan bredvid mig.
”Är någon annan hemma?”
”Noup” säger jag slött och byter kanal på TV:n.
”Bra” säger hon och tittar på mig ”för jag måste snacka om festen”
Jag stönar lite och gör en min.
”Jag orkar inteee”
”Men jo!” säger hon och hoppar närmare ”du gör alltid fester roliga”. Jag skrattar till.
”Jaha, hur då?”
”Du blir alltid så full”
Jag ser argt på henne och slår till henne, hon skrattar högt.
”Okej nej förlåt, jag skoja! Ta det lugnt” hon samlar sig igen ”Nej men du är kul, och alla andra kommer ju, då måste du också komma”
”Säger vem?” jag tittar inte på henne utan fortsätter byta kanal på TV:n.
”Säger jag! Kom igen nu, du kan inte vara depp över Harry hur länge som helst, ni ses ju snart”
”Det är faktiskt okej att vara depp” säger jag och ser på henne med ett litet leende.
”Men nej” hon tar upp sin mobil och låser upp den, sen visar hon mig bakgrundsbilden. Det är en bild på henne och Zayn, när han lyfter upp henne, de kramar om och kysser varandra varandra ”jag har faktiskt också någon jag gillar som inte är här, men jag deppar inte hela dagarna för det”
”Men du är konstig” säger jag skämtsamt. Hon slår till mig lätt.
”Snälla” säger hon och putar med underläppen ”snääälla följ med”
Jag suckar och ser på henne med ett litet leende.
”Okej då, jag följer med!”

Tre timmar senare står vi båda i mitt rum framför spegeln och bättrar på sminket. Jag har fortfarande på mig samma kläder som förut, jag känner att de funkar ändå. Men jag sätter på lite ögonskugga och annat för att se lite festligare ut i ansiktet i alla fall. Jossan har fått låna en fin mörkblå tröja av mig och har på sig svarta jeansshorts. Riktigt snyggt!
Min mobil vibrerar plötsligt på bordet bredvid mig. Det är Harry som skrivit ett svar till min långa förklaring om Melissa, sen har han skickat en bild.

ignore her. if she calls you stuff like that she’s just stupid.. and blind. have fun 2night! x

Sedan öppnar jag upp bilden han skickat och den får mig att skratta högt rakt ut. Han har tagit en bild på sig själv där han gör ett överdrivet, fult leende. Jag läser det han skrivit till bilden. ’You’re so much prettier than me at least, hah! x’
Jag svarar med ett ’thanks babe’. Han är för gullig. Jag visar bilden för Jossan och hon skrattar också rakt ut.
”Snygg pojkvän du har”
”Visst! Eller hur” skrattar jag och sätter mig på sängen ”Nu vet jag i alla fall vilken bild på honom jag ska sätta upp på min vägg
”Jaaa!” skrattar hon ”snälla sätt upp den!”
”Det ska jag!”
Jag tittar också in på twitter en snabbis. Om han har sett mitt sms borde han ha sett min tweet också. Jag går in på hans konto och läser den senaste tweeten.
@Harry_Styles: Looks like I’ve lost my favorite beanie. Take good care of it whoever that finds it! ;)x
Jag skrattar lätt för mig själv. Jag antar att detta är sättet man får prata på över twitter, genom koder. Saker bara vi förstår. Det gör det hela lite mer speciellt tycker jag, han skriver öppet men det är ändå bara jag som fattar vad han egentligen menar. Jag ser att jag har fått många svar på min senaste tweet, och det finns några som gissar sig till att det är Harry. Men vad vet de egentligen? Det kan ju vara vem som helst. Haha.
Josefin poserar en stund framför spegeln och fixar håret lite till innan hon vänder sig mot mig.
”Redo att gå?”
Jag nickar mot henne och ler.
”Yesbox”
”Då går vi” säger hon och öppnar min dörr. Vi springer ner för trappan och ropar hejdå till min familj. Okej jag erkänner, jag är taggad! Så länge Melissa låter mig vara...


RSS 2.0