Två timmar har nu gått... De flesta av oss sitter ner på golvet i vagnen, men några av kameramännen, och ledar-mannen, vars namn är Brian, står fortfarande upp och håller hejvilt på att försöka få ner oss. Killarna, One Direction, sitter ihopsunkna bredvid oss tjejer och pratar om lite allt möjligt. Förutom Harry då, som sitter på bänken med, gissa vad, jo mobilen i handen.
”I really think you should come here when our album's out” säger Zayn och tittar runt på alla oss tjejer. ”You have to hear us perform at least once”
Saga flinar ”Why not perform to us right now?”
Liam skrattar ”I don’t think the others in here would appreciate that”
”Awwe come on! They won’t mind” säger jag och hoppar närmare
”I bet they’ll like it” Saga ler ”and Rebecca will love it”
Rebecca blir röd i ansiktet och tittar generat ner i golvet, så söt!
”Please!” säger Jossan och försöker göra puppy-eyes.
Killarna tittar på varandra, sedan tillbaka till oss
”Fine..!” säger Niall ”but not the whole song,  it’s not even out yet”
”That’s fine!” säger nästan alla i mun på varandra
”Hazza, you comin’ or what?” ropar Zayn och tittar mot Harry.
Hazza.. Harry… är det hans smeknamn?
Harry tittar upp och skakar sedan på huvudet. Vad nu då? Kan han inte ens vara med och sjunga? Vad är det här för otrevlig typ?
”Come on Harry!” Skrattar Saga ”phone can’t be that interesting”
Han skrattar lätt och tittar upp mot oss igen ”sorry, this is important”
Vad är det för viktigt han kan hålla på med egentligen? Vi sitter fast i London Eye, jag tror att det "viktiga" kan vänta i en sådan här nödsituation. Jag himlar med ögonen.
Saga suckar lätt men glömmer snabbt bort det när Liam börjar prata. 
”Okey, this is our first single and it’s called What Makes You Beautiful”
Han harklar sig och sedan börjar han sjunga:
”You're insecure, don't know what for, you're turning heads when you walk through the do-o-or, don't need make up, to cover up, being the way that you are is eno-o-ough”
”Okey this is really Harrys part but I’ll take it” säger Niall och ler innan han börjar sjunga.
”Everyone else in the room can see it, everyone else but you”
Sedan börjar alla sjunga.
”Baby you light up my world like nobody else, the way that you flip your hair gets me overwhelmed, but when you smile at the ground it aint hard to tell, you don’t know oh oh, you don’t know you’re beautiful, oh oh, that’s what makes you beautiful”
De slutar sjunga och ler sedan stolt mot varandra, vi tjejer tjuter och klappar händerna.
”That was awesome!” skriker Saga
”I can’t believe we’ve never heard of you before” säger Josefin
”Well, now you have” säger Zayn och ler stort.

Ytterligare en timme senare har jag förflyttat mig en bit från gruppen. De sitter alldeles för nära fönstret för min smak och jag får svindel så fort jag råkar titta förbi killarnas ansikten. Jag har satt mig med ryggen mot kanten på bänken och smsar Gabriella i klassen för att berätta om hur vi sitter fast, i fall det skulle ta lång tid, då någon plötsligt petar mig på axeln.
”Texting now are we?” jag tittar upp och ser Harry se ner på mig sittandes på bänken snett över mig. Han flinar.
”Yeah, so?” säger jag kallt.
”I saw you rolling your eyes before you know” han flinar större ”I assumed you didn’t like texting”
Jag himlar med ögonen igen bara för att retas. Och stoppar sedan ner mobilen i fickan.
”I texted my classmate, I told her about how I’m stuck up here”
”So?” han lyfter på ögonbrynen.
”You’ve been texting, or whatever, since you got here, nothing can be that important”
Han tittar på mig ett tag, som om han försöker lista ut vad han ska säga härnäst.
”You’re right... I should've been talking to you guys”
Jag ler för mig själv och tittar upp i hans stora blågröna ögon.
”Then why are you over here?”
Istället för att svara på min fråga, flinar han bara och pekar bort mot de andra
”Why are you here instead of there with the others?”
Jag biter mig i läppen
”They’re too close to the window, i’m scared of heights”
”Why did you even get on this thing if you’re scared of heights?”
Jag suckar och ser honom i ögonen
”Because, we’re not allowed to leave eachother”
”Why not?”
Gud han ställer många frågor.
”We’re here with school, it’s the rules”
Han bara nickar stilla och biter sig i läppen. 
”So where are you staying?”
”Ascot Hyde Park Hotel” svarar jag och skäms lite.
Han funderar ett tag, flickar lite gulligt med blicken när han tänker.
”Never heard of it”
”It’s because it’s shit” säger jag torrt, för det är det verkligen. Vet ni hur mycket äckel jag hade hittat i sängen innan jag la mig? Fick gå ner och be om nya lakan innan jag kunde somna. Han skrattar högt.
”Oh really?”
Jag nickar snabbt
”Why’s that?” Han glider ner från bänken och sätter sig bredvid mig på golvet.
Jag tittar snabbt på honom när han rör sig, men när jag förstår varför skrattar jag lätt.
”It’s dirty, there are bugs everywhere and the breakfast SUCKS”
Han skrattar högt
”Awwe, the most important meal of the day is ruined is it” sedan flinar han stort och petar mig på axeln ”is that why you’re so grumpy?”
”Grumpy?” jag försöker se överdrivet sårad ut, sedan ler jag ”I’m not grumpy”
”Well, you were before, I remember those eyes rolling” han ler brett och pekar nu mot mina ögon.
”Pfff” säger jag och tittar bort med ett generat leende ”whatever”

Efter ännu ett tag… ropar äntligen Brian till oss att de löst problemet, och att vi ska vara beredda på en skakig start. När vi äntligen börjar röra oss hoppar killarna upp och skriker hejvilt, Rebecca och Niall står till och med och dansar. Jag och Harry tittar på varandra och skrattar högt. När vi kommit ner på marken berättar Brian för oss hur allt ska gå till. Killarna ska gå ut först och åka iväg, medan vi får vänta och gå ut när saker och ting har lugnat ner sig, eftersom att fansen fortfarande stod kvar (hur orkar de?). När dörrarna öppnas går Zayn ut först, med de andra killarna efter sig, fansen skriker högt. Harry dröjer kvar några sekunder dock, och innan han med går ut för att möta fansens skrik viskar han i mitt öra.
”The only reason I sat still with my phone all the time is cause I’m scared too” sedan ler han mot mig. 
”I know where you live” han tar några steg mot dörren, och sen är han borta.