The Center of Attention - Kapitel 14

Previous: Vad hände nyss? Drömde jag? Kysste verkligen Harry Styles mig nyss. Killen jag inte står ut med men ändå älskar att umgås med. Killen jag bara känt i snart en vecka men ändå tycker så otroligt mycket om. Jag huttrar och småspringer till taxin utanför grindarna. Jag ser upp en sista gång mot ’slottet’ innan jag hoppar in med en suck. Så fort jag satt mig och bilen börjat köra, tar jag tag i kragen på t-shirten och sätter den mot näsan. Jag andas in lukten. Lukten av Harry. Jag saknar honom redan.


Jag ser ner på alla hustak och bilar som blir mindre och mindre ju högre upp vi kommer. Jag suckar och tänker tillbaka på veckan som gått. Allt som har hänt är otroligt egentligen. Jag har shoppat för över 4000 kronor, jag har fastnat i London Eye med ett känt pojkband, jag har stått på Tower Bridge med mina bästa vänner, jag har smygit ut efter utegångsförbud. Men viktigast av allt, jag har blivit kysst av Harry Styles.
Jag sneglar mot Rebecca som sitter bredvid mig och kör Temple Run på sin iPhone. Hon ser överdrivet koncentrerad ut och är typ en millimeter från skärmen med näsan. Jag skrattar till och tar upp min egen mobil ur fickan på mjukisbyxorna jag fick av Harry. Jag hann inte byta när jag väl kom fram till hotellet, som tur var kom jag in utan att någon av lärarna såg. Men när jag kommit till rummet hade jag behövt slänga i mina saker i väskan och sedan springa ner till lobbyn för att hinna äta frukost med mina tre jättebakfulla vänner innan bussen gick. Tjejerna hade också haft en lyckad kväll. Rebecca hade tydligen pratat fyllekänslor med Niall i timmar, och de andra fyra hade kört lekar tills de däckat.
Jag låser upp mobilen och kollar om jag fått något sms av Harry än, noup. Dock har han tweetat. Wifi på flygplan är verkligen den bästa uppfinningen som finns.
@Harry_Styles: my room smells like rotten pringles. Thanx T. x
Jag skrattar när jag ser vad det står och tänker tillbaka på Pringles chipsen som stod bredvid alla drinkar på bordet i klubben. Konstigt nog har jag inget minne alls av att äta några. Jag trycker på reply och skriver in:
@tessamelin: @Harry_Styles sorry. x
Jag tittar också på de svaren har fått av andra, vissa frågar vem ’T’ är, eller om han menar Tomlinson. Otroligt egentligen hur nyfikna dessa tjejer är. De vill veta exakt vad de gör varje sekund, varje dag, och kräver att få allt förklarat. Och de har inte ens ett album än. Jag skrattar lätt för mig själv, jag kan nästan svära på att han ligger framför tv:n just nu. Inget intressant alls. Just som jag tänker det plingar det till i mobilen. Ett sms, från Harry.

i got ur tweet, apology accepted. x

Jag ler och svarar.
I didn’t think you'd see it, with all those replys you're getting! xox

Svaret kom efter någon minut.

your name is hard to miss. u home yet? x
 
Jag svarar på direkten.

noup, not yet. still on the plane.

Jag hör hur flygvärdinnorna närmar sig och jag skyndar mig och tar upp pengar från min handväska på golvet, när de kommer beställer jag en Red Bull och en muffins, känner att behöver något som piggar upp mig lite. Dessutom har jag inte ätit något idag och muffinsen såg god ut. Jag bryter av en bit med fingrarna och stoppar den i munnen, då vibrerar mobilen.

ok. text me when you’re home. xx

Cirka två timmar senare står vi på Arlanda och väntar på väskorna. Jag står ganska nära bandet med mina vänner och väntar, min huvudvärk är värre än förut och jag tittar otåligt mot öppningen. Kan. Min. väska. Komma. Snart?
Elina och Patricia, skolans bitches som vi kallar dem, och som jag dessutom försökt undvika hela resan, och lyckats rätt bra med om jag får säga det själv, står på andra sidan. Jag känner hur de stirrar på mig och jag ser på dem. Elina säger någonting och tittar på mina kläder, Patricia skrattar och möter sedan min blick. Hon slutar genast le, men berättar för Elina att jag ser. Elina flinar då och ser mig rätt i ögonen. De ska fan inte garva. Ja, jag har för stora kläder på mig, Ja, jag ser ut som skit just nu. Men det är bara för att jag, till skillnad från er, hade kul igår. Jag fnyser bort tankarna på dem och fokuserar på rullbandet istället. Och till slut, till min glädje, kommer väskan.

När jag kommer in genom dörren där hemma suckar jag ljudligt. Borta bra, men hemma bäst, säger man väl ändå? Pappa kommer in efter mig med väskan i handen, han hämtade upp mig och tjejerna på Arlanda så vi slapp ta bussen med de andra, och har varit snäll och skjutsat hem var enda en. Jag ler mot honom.
”Skönt att vara hemma?” frågar han och tar av sig skorna. Jag nickar mot honom och tar av mig också.
”Var är mamma och Emilia?”
”Där uppe antar jag”
Jag tar tag i väskan och springer upp för trappan till övervåningen, jag ställer väskan utanför min lillasysters rum innan jag går in. Mamma sitter på golvet med Emilia och läser bok.
”Den lille pojken växte. Han växte, och växte, och växte. En dag var han plötsligt åtta år. Han ville inte komma in och äta. Han ville inte bada... och när mormor kom på besök sa han fula ord vid matbordet. Ibland ville hans mamma sälja honom till zoo. ”
Jag ler och minns de gånger mamma läst den boken för mig. Jag går närmare och mamma ser upp, och spärrar upp ögonen och ler stort.
”Älskling!” hon hoppar upp från golvet och kramar om mig ”Gud vad jag har saknat dig!”
”Jag har saknat dig med” säger jag och andas in min mammas lukt. Jag har verkligen saknat dem, Harry hade rätt. Jag vänder mig mot femåriga Emilia som sitter där nere med utsträckta armar och ett stort leende.
”Tessa, Tessa, Tessa!” ropar hon och kramar om mig när jag dyker ner på golvet.
”Tjena Pluttan, har du saknat mig” säger jag och sätter mig bredvid henne.
”Ja det har jag” säger hon och kramar om mig. Jag skrattar och ställer mig upp igen.
”Jag ska gå och packa upp”
”Gör det” säger mamma och sätter sig brevid Emilia igen ”Du får berätta allt sedan!”
”Jadå” säger jag och går ut i hallen och plockar upp väskan igen, sedan går jag in i mitt rum och sätter mig på sängen. Jag känner hur huvudvärken fortfarande finns där, och jag lägger båda handflatorna mot ögonen och suckar. Sedan tar jag upp mobilen och skriver ett sms till Harry.

i’m home! worst hangover EVER. x

Sedan sätter jag mig ner på golvet och packar ut allt ur väskan, sorterar vad som ska tvättas och vad som inte ska. Sedan går jag in i mitt badrum och slänger de smutsiga kläderna i tvättkorgen. Jag passar också på att sminka av mig. Skärmen lyser fortfarande när jag kommer ut och jag tar upp den och läser Harrys svar.

good that ur home, i'm on my way to an interview. hah you deserve it!! xx

Jag ler för mig själv och skriver "good luck" innan jag slänger mobilen på sängen. Jag tar av mig hans kläder och lägger dom på stolen som står på andra sidan rummet innan jag byter till mina egna myskläder. Jag sätter upp håret i en tofs och går sedan ner för trappan för att berätta om resan för mina föräldrar.

Kort mellankapitel, men aja, det är något! Kommentera! ♥


RSS 2.0