Runt halv nio är vi äntligen utanför klubben. Dock på baksidan då jag inte kan gå in där framme vid alla fotografer och fans. Niall har undrat hela vägen vem som kan ha skrivit den där tweeten från hans konto och jag har verkligen förstökt att inte börja skratta rakt ut. Han frågar mig en sista gång om det var jag innan de släpper av mig och jag säger nej igen. Snart börjar han väl tro att det är Becca som gjorde det! Jag möts i alla fall av Zayn, Jossan, Sgaa och Louis som redan är där. De smugglar in mig i ett rum de vet att Harry aldrig skulle gå in i, och berättar att de ska försöka skynda med tårtan så att jag slipper sitta där inne i hundra år. Jag sätter mig ner i alla fall, på en liten pall och ser mig omkring. Det är inte en städskrubb, men det är inget rum heller. Ett ställe där de ställer in lite allt möjligt bara. Där inne försöker jag samla mig. Det borde inte vara svårt att trycka ner någons huvud i en tårta, men jag vill ändå att det ska vara perfekt. Om han ser mig eller håller emot kommer allt vara förstört. Vill verkligen lyckas bra med det här. Jag skriver grattis till honom ännu en gång på sms, och han svarar faktiskt på direkten. Betyder det att han inte pratar med någon? Vad gör han? Tänk om han inte ens vänder sig mot tårtan!? 

Mina tankar avbryts av att dörren öppnas, och jag ser panikslaget upp mot personen i öppningen. Becca.
”Det är dags!”
Jag reser mig upp och följer henne ut i korridoren igen samtidigt som hon kommer prata med mig.
”De flesta gästerna vet att du kommer vara här, så föhoppningsvis är det ingen som kommer avslöja dig…” säger hon och ser på mig samtidigt som hon rusar fram. ”Du kommer se honom på direkten när vi kommer ut i lokalen, försök bara snabbt smyga fram till honom när han blåser ut ljusen, och tryck ner honom direkt efter, okej?”
Jag nickar lite smått förvirrat och stannar plötsligt när hon gör det. Jag hinner inte tänka efter, för någon sekund senare går vi igenom en gardin och kommer ut i lokalen som är full med människor. Alla sjunger ’Happy Birthday’ och står och svajar till melodin. Det blixtrar av kameror och jag klamrar mig fast i Beccas tröja för att inte hamna efter. Till slut ser jag honom klart och tydligt längre fram med ryggen vänd mot mig. Jag kan se hur vissa har börjat reagera på min närvaro och jag känner att det är dags att skynda på. Jag småspringer fram till honom och jag ser hur hans huvud svajar lite fram och tillbaka över tårtan då han blåser ut ljusen. Jag sneglar snabbt mot Becca igen och hon nickar ivrigt innan hon håller upp sin systemkamera. Jag biter mig i läppen samtidigt som jag tar tag i hans bakhuvud. Och jag trycker hårt ner honom i tårtan. Jag hör hur människor skriker till chockat och skrattar. Det är nästan tyst någon sekund innan han kommer upp. Då börjar alla stortjuta av skratt, och en miljon blixtar knäpps av igen. Han är fortfarande vänd ifrån mig men jag ser att han skrattar på sättet hans axlar rör sig, och han försöker få bort tårta ur ögonen genom att använda fingrarna. Rebecca springer fram mot honom och skriker smile, och han ler mot kameran innan någon räcker honom en handduk som han börjar torka av sig med. Jag står bara där och skrattar och kan inte fatta att han inte har märkt mig än. När han till slut fått bort lite av kladdet i ansiktet sträcker han på sig och tar upp en näve med tårta. Sedan ser han sig omkring.
”Who was that!?”
Jag säger ingenting utan står bara och skrattar när han söker efter den skyldiga. Förhoppningsvis kommer han inte kasta den där näven med tårta mot mig. Till slut vänder han sig om och hans ögon landar på mig.

Jag har aldrig sett någon se så chockad ut förut i hela mitt liv. Det är som att han tror att han drömmer. Blinkar ett par gånger innan han faktiskt rynkar på ögonbrynen. Jag står där med händerna bakom ryggen.
”Guilty” säger jag till slut och ler stort. Han ser runt mot de andra chockat, och de nickar uppmanande mot honom som ”ja det är faktiskt sant”, och han ser på mig igen.
”You’re here..!” säger han och rusar fram för att lägga armarna om mig. Jag tänker först stoppa honom eftersom att han är full med tårt-kladd, men jag kan bara inte hålla mig. Jag slänger armarna om honom och skrattar högt när han snurrar runt mig ett varv.
”Surprise!” säger jag glatt när han sätter ner mig. Och allt han kan svara med är en kyss. Den smakar jordgubb och grädde och jag får torka bort lite med handen när han drar sig ifrån, men det gör inget. Jag är så lycklig att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Jag hörde några applåder, men de flesta runt omkring stod mest och såg glada ut för Harry’s skull.
”I can’t believe you’re here…” säger han och kramar om mig hårt igen, sedan backar han undan. ”You lier!”
Jag skrattar åt honom och kramar om honom igen.
”Sorry, I had to lie… or else it wouldn’t have been a surprise!”
”I’ve been sad about it for days” säger han gnälligt, och jag ser hur de andra kommer upp mot oss bakom honom.
”But you’re not sad now, are you mate?” säger Niall med ett flin innan han tar en sipp av sitt glas. Harry håller om mig från sidan och ser lycklig ut. Han hade nog inte ens behövt säga något, de kan se att han är lycklig. Till och med jag kan se att han är lycklig. Men han skakar häftigt på huvudet ändå.
”No! Thanks guys, this was the best present I could get”
”No problem” säger de flesta av killarna och ger honom ett lät slag i ryggen eller på axeln, innan börjar gå runt i lokalen igen för att prata med folk. Men Louis och Eleanor stannar.
”There’s clean clothes for you in the kitchen, happy birthday mate” säger Louis och ler med Eleanor bredvid sig.
”Oh okay! Great, thanks” säger han glatt och ser ner på sig själv, sedan tar han min hand och drar med mig ut genom folkmassan. Hela vägen in till köket ser jag ner på våra händer sammanlänkande. Jag kan inte vara lyckligare. Det låter cheesy. Men allt som har hänt oss, det känns som att det har dragit oss närmare varandra. Det vi gick igenom var inte bara något fjantigt bråk om… vilken film man ska se på. Han gjorde misstag, jag gjorde misstag och vi hittade ändå tillbaka till varandra. Det känns som att vi har något äkta. Det är inte något rosa, plastigt drömmoln vi åker på. Vi har åkt på ett normalt moln, som både kan vara vitt och vackert, samtidigt som det kan vara grått och mullrande. Jag har tänkt mycket på det pappa sa, och i nuläget känns det verkligen som att vi är ämnade för varandra. Jag ska inte tänka på det förflutna, men jag ska inte heller tänka på framtiden och oroa mig. Det som händer, händer. Och just nu är jag lycklig.

Dörren smälls igen bakom oss när vi gått in i köket. Och han vänder sig genast om för att kyssa mig igen, som att han inte fick nog där ute och bara ville vara ensam med mig.
"I've missed you so much" säger han mellan kyssarna, och jag ler mot hans läppar och säger att jag saknat honom med. Hans ansikte är fortfarande fullt med blå, vit och röd tårta, men som förut spelar det ingen roll. Mitt smink kan bli förstört, och jag kan få tårta i håret. Att kyssa Harry är värt det och jag kysser nästan desperat tillbaka. Dock är det nästan som att han läser mina tankar, och han drar sig långsamt ifrån med ett leende.
”You look amazing” säger han och ser mig upp och ner. Jag blir nästan generad och ser ner på mig själv.
”Thanks” jag rättar till håret lite ”I got my hair and makeup done and everything...”
”You’re beautiful” säger han och ler. Han står länge och ser på mig, tills han till slut inser att vi faktiskt är på hans fest och att han kanske borde byta om. Han byter ut sin svarta kostymjacka med en mörkblå t-shirt under mot det Louis valt ut åt honom. Harry klagar och säger att det är för mycket men jag älskar det han valt ut. En vit skjorta, en blå väst, en mörkgrå kostymjacka och matchande byxor. Han ser riktigt stilig ut om jag får säga det själv. Och jag får säga det, flera gånger, för att han till slut ska känna sig nöjd nog för att kunna gå ut igen. Dessutom får han min ljusrosa blom-brosch jag hade satt fast på min lilla väska för att den skulle matcha bättre. Jag säger att det får oss två att se lite planerade ut också, men ändå inte. Han ler bara och vill nog bara ha den för att den är min. Jag hjälper honom också att få ur tårtan ur håret helt. Till slut ser han otrolig ut och jag känner att det är nog med fixande. Annars kommer alla tjejer där inne vara på honom… När vi kommer ut igen har de tagit fram en ny tårta som han får skära upp. Han ser ut som ett litet barn på julafton. Första biten ger han till mig, men det blir att vi delar på den ändå. 
”Open” säger han med munnen och håller upp tårtgaffeln mot mig, jag ler lite och gapar så att han kan ge mig tårtbiten. Den här tårtan är i choklad istället, vilket jag älskar då jag tycker mycket bättre om choklad än jodgubb.
”Good” säger jag mellan tuggorna och ger honom tummen upp. Han ler tillbaka och tar en till tugga. Det verkar nästan som att han är lite för chockad för att kunna prata fortfarande. Som att han fortfarande försöker vänja sig vid att jag faktiskt är här. Vi sätter oss vid ett bord där de andra sitter, och jag vänder mig mot honom.
”Why isn’t your mum here?”

”Robin’s working, but they’re coming down tomorrow hopefully”
”Really!?” säger jag glatt och lägger en hand på hans knä ”For real? I’ll be able to meet them!”
Han skrattar.
”They’ve missed you too you know, I’m sure they’ll come down in time to see you if I tell them you’re here”
”Great” säger jag och lägger mitt huvud på hans axel. Vi sitter där ett tag och pratar, dricker och människor kommer fram hela tiden för att gratulera Harry. Det är otroligt många människor här för att fira honom ikväll. Och jag sitter och tänker på hur långt killarna har kommit. De var bara fem vanliga killar som hade en dröm. Och nu är det tusentals människor ser upp till dem, och älskar dem. För ett och ett halvt år sedan hade kanske runt 20 personer firat Harry, högst. Här är det hundratals. Det är till och med fans utanför i kylan. Det är otroligt. Det är också otroligt hur många som vill ha med mig på bild. Jag antar att det sprids över hela twitter att jag överraskade Harry just nu och att bilder är ett bra bevis. Jag undrar hur fansen känner över det och vad de kommer skriva till mig senare. Hoppas de ser det som något roligt och positivt!

”Why are you sitting over here?” frågar Liam och slår sig ner bredvid oss efter ett tag. ”Come dance with us!”
Harry ser på mig och rycker på axlarna med ett leende, innan han reser sig upp och sträcker fram handen. Jag tar den självklart och följer med dem båda ut på dansgolvet. Musiken är på hög volym och vi skrattar när vi ser de andra dansa som galningar mitt ute på dansgolvet. Både Rebecca och Saga tjuter glatt till när de ser mig och Becca räcker mig sin drink så jag kan dricka av den. Jag tar stora klunkar innan jag ger tillbaka den, sedan börjar jag dansa. Harry med. Det spelar ingen roll vilka som ser konstigt på oss eller undrar om vi druckit för mycket. Jag har i alla fall inte det, och jag dansar på ändå. Jag har bara kul med mina vänner. Niall börjar dansa någon jättekonstig dans, och när jag frågar honom vad han gör säger han att det kallas för ’Irish Jig’. Har aldrig sett någon dansa så förut, men det är roligt i alla fall och får oss andra att försöka, vilket resulterar i så mycket skratt att jag får ont i magen. Vi hinner dansa till tre låtar vilka är We Found Love, med Rihanna, Turn Me On med David Guetta och Sexy and I Know It innan musiken sänks och Simon Cowell stiger upp på den lilla scenen. Vi alla står och andas häftigt efter allt dansande när han pratar om hur stolt han är över alla killarna och att Harry ska ha en riktigt härlig födelsedag. Jag visste inte ens att han var här förns nu. Men det är gulligt hur han går upp sådär och håller tal inför alla. Harry ser lycklig ut.

Ett tag senare står jag och pratar med Eleanor, Josefin och Danielle vid baren om lite allt möjligt. Många försöker få tag på Harry för att antingen gratulera, ta foton eller helt enkelt bara snacka och jag känner att jag ska hålla mig undan ett tag så att han ska få njuta helt och hållet av sin födelsedag, och inte bara umgås med mig. Tjejerna och jag har pratat om både skola, dans och vad som hänt sedan vi sågs sist. Danielle har både varit med killarna ett tag på turneringen, men också dansat väldigt mycket själv i olika föreställningar och en musikvideo. Eleanor har pluggat ända sedan hon kom hem, och träffade Louis igen först i förrgår. När våra drinkar tagit slut beställer vi en runda till. Dessa drinkar är rosaröda med citronbitar i och smakar typ… hallon. Dock slutar jag dricka efter halva den drinken då jag känner att det är nog för tillfället. Känner att jag inte vill bli för borta runt alla dessa människor. Jag menar, runt gänget är det okej men… inte när det är fans, paparazzi utanför och människor Harry faktiskt känner här inne. Det känns inte rätt då jag vill ge ett gott intryck på alla hans vänner. Dock verkar inte Becca eller Niall tänka på det då de ragglar förbi oss med armarna om varandra. Vi skrattar så fort vi ser dem. Dock verkar de inte lika borta som när de kom hem igår...  
”You guys” säger Niall sluddrigt och pekar på oss, sedan pekar han på Rebecca. Hon ser upp på honom under hans arm som han har runt hennes axlar. ”You guys” upprepar han. När han förstår att han har vår uppmärksamhet pekar han på Becca igen ”I’m telling you, I’m marrying this girl some day”
Vi flinar stort tillbaka och höjer på ögonbrynen. Jo visst Niall. Hur mycket har du druckit egentligen?
”Niall, how many drinks have you had?” frågar Jossan som att hon läst mina tankar. Niall tycker på axlarna.
”Doesn’t matter, I’m telling you the truth”
Vi skrattar bara, och Becca skrattar med. Jag tror inte riktigt hon vet vad hon skrattar åt, men hon verkar ha kul i alla fall. De står och pussas någon minut eller så innan de ragglar vidare ut på dansgolvet. Herregud alltså. Vi börjar skratta åt hur söta de är när gått, och fortsätter snacka om Eleanors skola.

När Jossan gått iväg för att leta efter Zayn börjar jag fundera på vart Harry kan ha tagit vägen och ser ut över havet av människor för att försöka hitta honom. Jag hittar både Niall och Rebecca igen, som står och dansar på dansgolvet, och Louis med Liam, Saga och ett andra par människor längre bak i klubben. Harry ser jag dock inte till. Då säger jag till både Eleanor och Danielle att jag ska gå och leta efter honom, och de säger att de ska vakta min drink åt mig när jag är borta, vilket jag skrattar åt. Jag går både förbi toaletterna och borden innan jag till slut hittar honom. Han står med en grupp människor i ett hörn, han har en drink i handen och skrattar. Det är inte förns jag kommer lite närmare som jag ser vem en av de människorna är… Caroline.
Min naturliga reaktion är att jag blir arg, såklart. Han har berättat att de fortfarande håller kontakten, vilket inte är så konstigt då hon kan bära på hans barn. Men eftersom att jag vet att hon vill ha honom är det svårt att se det som en oskyldig, vi är tvungna-relation. Hon har färgat håret blont nu, och hennes mage har växt rejält. Den ser ut som en stol julkula. Dock gör det henne inte mindre snygg för det. Jag biter ihop när hon lägger en hand på hans axel och skrattar, och jag bestämmer mig för att gå fram. Jag vet inte om jag hade gjort annorlunda om jag varit helt nykter, men nu var jag i alla fall på väg dit. Jag ställer mig bredvid Harry och tar tag i hans arm. Sedan ser jag runt på de andra och hälsar. Jag skakar hand med tre personer jag inte känner igen, men är för störd av Carolines närvaro för att ens komma ihåg vad de heter. När jag kommer till henne ler jag stort.
”Hi Caroline, nice to see you again”
Jag ser lite hur det rycker i hennes läpp innan hon också ler, och nickar till.
”Nice to see you again too… T-?”
”Tessa” säger Harry och ler lite besvärat. Jag tror att han hade gillat det bättre om jag höll mig undan när han pratar med henne, men det kan han glömma. Det blir lite utav en pinsam tystnad efter ett tag när de andra tre går vidare in mot klubben, och det bara är jag, Caroline och Harry kvar. Vi ser lite på varandra innan jag till slut frågar henne.
”How are you, and how’s the baby?”
”Just good” säger hon också en aning besvärat innan hon tar sig för magen och ger Harry en blick. Jag förstår precis vad hon menar med den. Får bort din flickvän härifrån. Men hon kan glömma att jag lämnar henne ensam med honom. Harry harklar sig och tar mig lätt på armen.
”Tessa can I talk to you for second?”
”Sure” säger jag och ser lätt på honom, sedan på Caroline. Han nickar mot Caroline innan han tar mig en bit bort och ställer sig med ryggen mot henne. Han lutar sig över mig och ser mig allvarligt i ögonen.
”What are you doing?”
”Talking, what are you doing?”
Han suckar och stryker mig på armen.
”You know I have to have contact with her, right?”
”Sure” säger jag och rycker på axlarna ”because of the baby”
”Just cut her some slack, okey?”
”I was just being polite!”
”Well you know how the situation is already, you’re just making it worse” säger han lugnt.
”How am I making it worse?” säger jag irriterat. Okej visst, jag ville inte vara trevlig och Caroline kanske vet det men, ska jag bara ignorera att hon finns menar han? Det var han som hade sex med henne från första början, inte jag. Jag gör inget fel här. ”So inviting her to your birthday party where you girlfriend is going to be is not making it worse you think? What is she doing here anyway?”
”I didn’t know you were going to be here!” säger han lågt.
”Oh, so you’re seeing her behind my back?”
”What, no!” säger han frustrerat lite högre innan han suckar, och jag inser att jag kanske gick lite för långt där ”I went to the ultrasound thing and then I just invited her. She knew my birthday was coming up.”
Jag orkar inte ens prata om det. Utan suckar bara och ser ner i golvet. Har jag rätt över att bli irriterad, eller kanske ledsen till och med? Jag vet, att hon kanske har hans barn i magen. Jag vet, att han känner att han är tvungen att ha kontakt med henne. Men snälla. Att bjuda in henne till sin fest? Är det bara jag som känner att det är för mycket? Han vet att hon vill ha honom också, det är det som är jobbigast. Han kan inte skylla ifrån sig och säga att de bara är vänner, för han vet också att hon inte kommer ge upp i första taget.
”Look...” säger han och lyfter min haka så att jag ser honom rätt i ögonen ”if it really upsets you I can ask her to leave”
Great. Nu blir jag the bad guy. Även om jag vill vara mogen nog att skaka på huvudet och säga att det är okej. Att han kan umgås med henne. Kan jag bara inte. Det har varit jobbigt nog att bara förbereda mig för att prata om henne och bebisen med honom. Det gör för ont. Jag har fortfarande känslan av att han kan välja henne i mig. Därför nickar jag bara och ger honom en mjuk kyss innan jag snabbt vänder mig om och går därifrån. Jag stannar en bit bort och jag hör hur han förklarar sig.
”I’ll lead you out” säger han till slut vänligt och lägger ena handen på hennes rygg innan de börjar röra sig utåt. Caroline ger mig en elak blick innan de försvinner ut genom dörren. Mitt hjärta slår hårt av bara det. Oroa dig inte för framtiden. Oroa dig inte för framtiden. Han älskar dig. Han älskar dig Tessa. Jag tar ett djupt andetag. Han kommer inte välja henne. Det är inte hans barn. Jag sväljer hårt innan jag vänder mig om och går tillbaka in mot folkmassan.

Händelsen med Caroline gör att jag dricker mer. Och till slut är det som att jag har glömt bort att det hände. Jag har kul igen. Jag dansar med både tjejerna och killarna på dansgolvet och Niall försöker lära mig den irländska jiggen, eller vad det nu hette. Dock kan han knappt stå på benen längre och får stödja sig på både Liam och Rebecca som i all fall kan stå en aning bättre än honom. Eleanor och Louis ser jag inte till alls, men jag tror att någon sa att de var på övervåningen där de har ännu fler soffor. Efter ett tag kommer Harry in i högen med en drink i handen. Han pratar glatt och högt med människor runt omkring tills han kommer till mig. Då kramar han mig och ber till och med om ursäkt för hela grejen med Caroline. Det slutar med att vi håller om och kysser varandra mitt i allt. Alkoholen har nu nästan helt tagit över min kropp och jag börjar känna mig som gelé i hela kroppen. Harry fortsätter viska gulliga saker i mitt öra hela tiden, förutom de få enstaka gånger han lutar sig bak för att ta en till shot av någon eller säga hejdå när någon ska gå. Jag vet inte vad klockan är, men det spelar ingen roll. Allt jag vet är att det snurrar och att allt känns bra. Jag vet att jag alltid dricker för mycket med killarna, men i stunden känns det bra.

Det känns som att jag blinkar, men när jag öppnar ögonen nästa gång är jag helt plötsligt inte på dansgolvet längre, utan på klubbens toalett-golv. Någon håller upp mitt hår, men jag ser inte vem det är. I toan ser jag något rosa-orange-aktigt jag inte alls vill se och jag blundar. Jag mår inte illa längre men det allt snurrar fortfarande. Jag försöker andas ordentligt och lägger upp ena armen på toasitsen. Usch.
”This is disgusting” säger jag utmattat och tar ett djupt andetag.
”Tell me about it” hör jag Harry säga bakom mig. Jag suckar. Missar han festen för det här?
”What happened?” frågar jag och försöker tänka tillbaka på de senaste minutrarna. Ingenting. Han skrattar och spolar toan innan han försiktigt tar ett bättre grepp om mitt hår.
”Well you kinda passed out in my arms, then everyone got worried and I took you in here in case you had to be sick”
”But you’re missing your party” säger jag gnälligt med en suck. Jag känner bara hur han hukar sig ner och kysser mig på axeln.
”Don’t worry about it”
”What time is it?” säger jag och lutar mitt huvud mot min arm.
”Umm, around half past two I think”
”And when did I pass out?”
”Like around one”
”You’ve been here for one and a half hours!?”
”Yeah of course”
”You idiot” säger jag trött och spottar i toan. Hjälp vilken äcklig smak jag har i munnen. ”Do you think you could get me some water, please?”
”Here” säger han på direkten och tar upp en flaska som stod bredvid honom ”Eleanor brought me some so I would sober up a bit as well”
Jag tar lugna klunkar, och det verkar som att jag får behålla det.
”Thanks” säger jag och räcker tillbaka den till honom.
”Sorry about this…” säger jag och ser på honom. Han ler bara snällt mot mig och kysser mig på pannan.
”Don’t be… you said some pretty funny stuff”
Jag spärrar upp ögonen. Va?
”What, I thought I was passed out?”
”Most of the time yeah, but when you weren’t you were up and talking” säger han med ett flin. Jag suckar. Helvete, jag minns inget.
”I can’t remember, what did I say?”
Han säger inget utan flinar bara. Jag orkar inte tjata om det, så jag blundar igen och allt snurrar. Jag är fortfarande redigt påverkad, men jag vill bara att allt ska sluta. Men som jag sa mår jag inte illa längre. Plötsligt hör vi hur dörren öppnas.
”Everything okay in here?” hör jag Eleanor ropa, och Harry sticker ut huvudet genom båset.
”She’s awake”

Jag hör hur hennes skor mot golvet när hon går in, sedan ser jag hennes ansikte titta in mot mig. Jag känner mig som en uteliggare.
”Hi hun, you feeling any better?”
Jag nickar lite smått generat mot henne.
”Yeah, thanks”
Jag har märkt att hon och Louis aldrig blir så fulla att de inte kan tänka typ. Det är alltid Louis som gör drinkar och så, men när det kommer till att dricka själv har han koll. Han ser alltid till att alla andra har det bra, och vill aldrig gå för långt. Och eftersom att El är den kvinnliga versionen av Louis är hon likadan antar jag. Jag menar, hon ser till mig just nu.
”Are there still people here?” frågar Harry och ser på Eleanor samtidigt som han stryker mitt hår. Hon nickar.
”Oh yeah, like half of them are still here”
Jag får genast dåligt samvete igen och börjar resa mig upp.
”Let’s go out there” säger jag och Harry reser sig snabbt upp och hjälper mig.
”You sure?”
”Uh-huh” nickar jag och ställer mig raggligt på benen. Han ser oroligt på mig men jag ler bara tillbaka för att säga att jag faktiskt är okej.
När vi kommer till resten av gruppen som sitter och pratar vid ett bord nu reagerar de inte som jag trodde de skulle. De ser inte sorgsna ut och kramar om mig. De skriker glatt och klappar händerna. Jag står bara och gapar. Saga skrattar nog högst.
”Who would’ve thought, Tessa… puking for once!” 
Jag himlar med ögonen innan jag ser på henne. Om hon bara visste om den gången hos Harry…
”Ha-ha”
”C’mon, gimme five” säger Niall och håller upp handen. Då skrattar jag faktiskt och ger honom en high five.

Resten av kvällen sitter vi runt det bordet och snackar bara. Om allt möjligt. Om hur vi träffades, om minnen och om framtiden. Harry ser på mig med en orolig blick hela tiden och frågar om jag verkligen är okej. Vilket jag faktiskt är. Jag känner mig bättre och bättre för varje minut som går. Till slut är jag faktiskt hungrig, och då beslutar både jag och Harry oss för att dra och äta. De andra vill stanna kvar ett tag, så det blir bara jag och Harry som drar. Jag blir jätteförvånad över att det fortfarande finns fan och fotografer kvar utanför när vi går ut. Dock stannar Harry inte för att ge autografer, utan ser till att jag säkert sätter mig i bilen först. Sedan ger han mig en puss på kinden och säger att han snart är tillbaka. Jag ser igenom rutan hur han tar bilder och signerar de frusna fansens saker. Sedan sätter han sig i bilen, och vi åker till McDonalds. Jag har inte varit så hungrig på länge, och jag äter upp ett helt Big Mac meal på några minuter.
När vi äntligen kommer in i killarnas hus hämtar vi först mina saker inne hos Niall. Sedan vi gör oss i ordning. Väl klara går vi och lägger oss på direkten. Trots allt som hände var det är rolig kväll och jag hoppas att Harry hade roligt också. Jag kryper upp i hans famn och han håller om mig och kysser mig på huvudet. Jag känner mig så otroligt trygg i hans famn. Han är bara min.
”Happy Birthday” säger jag trött en sista gång innan jag somnar. 

---

Lååångt kapitel! Hoppas ni gillar det och kommentera!